Cassandra har skrivit artikeln tillsammans med Ola Lindberg, Ulrika Haake, Oscar Rantatal och Alva Lindholm. Den utgör den andra publikationen i Cassandras avhandlingsprojekt med inriktning på arbete och lärande inom den civilianiserade polisen.
I den här studien intresserade vi oss för villkoren för arbetsplatslärande mellan två yrkesgrupper: poliser och civila som arbetar med brottsutredning. Syftet var att förstå hur deltagande formas genom användningen av symboler och symboliska handlingar. Vi analyserar hur detta är sammanlänkat med görandet av femininitet och maskulinitet, samt görandet av professionell identitet. Studien bygger på 71 intervjuer med brottsutredare över hela landet. Vi frågade brottsutredarna om deras situation, lärande, utvecklingsmöjligheter och syn på vad en duktig utredare gör. Vidare bygger studien på etnografiska data från elva dagars arbetsplatsobservationer, inklusive fotografier som finns med i artikeln.
Det behövs mer forskning om arbetsplatslärande utifrån ett kritiskt perspektiv. Lärande behöver faktiskt inte alltid vara något gott, olika processer kan göra att medarbetare hålls tillbaka eller exkluderas på arbetsplatsen. Genom vår studie visar vi att arbetsplatslärande är präglat av frågor om makt och status, vilket till viss del saknas i tidigare forskning. Vidare har vi sett att det saknas forskning om deltagande och makt på arbetsplatsen utifrån ett socio-materiellt perspektiv. Studien utgör därför ett viktigt kunskapsbidrag vad gäller förståelsen för hur materiella symboler kan ha en inverkan på deltagande och makt på arbetsplatsen.
Studien utgör den andra publikationen i mitt avhandlingsprojekt med inriktning på arbete och lärande inom den civilianiserade polisen. Den är också en del av projektet "Den civilianiserade polismyndigheten: Genus, status och professionsgränser inom brottsutredning", som finansieras av FORTE och leds av Ulrika Haake.
Genom vår studie har vi visat hur materiella objekt kan användas för att inkludera och exkludera medlemmar i arbetsplatsgemenskaper. Vi konstruerade fyra teoretiska idealtyper för att beskriva olika sätt att delta på arbetsplatsen, vilket synliggör mekanismer för både inkludering och exkludering relaterade till görandet av genus och professionell identitet. En gemenskap utmärkte sig genom socio-materiella uttryck för maskulinitet och yrkesmässighet, medan en annan utmärkte sig genom uttryck för femininitet och professionalitet. Vår förståelse för dessa gemenskaper breddar vår syn på status, makt och legitimitet inom polisen. Vi ser att civila medarbetare kan inneha positioner med hög status och legitimitet, beroende på vad som värderas på arbetsplatsen. Vi ser också risker för ytterligare polarisering mellan de olika gemenskaperna, då de tenderar att dra åt motsatta håll. Detta kan skapa klyftor och konflikter på arbetsplatsen vilket i slutändan kan få negativa effekter för den brottsutredande praktiken.
Det är inte förvånande att människor strävar efter att tillhöra en gemenskap. Därför är det naturligt att exempelvis vissa civila liknar poliser och att vissa poliser liknar civila i sina sätt att vara och arbeta. Det är också förståeligt att medarbetare vill försvara och hävda sin profession och yrkestillhörighet. Det som däremot förvånade oss var polisförbundets tidigare kampanj som hävdade att poliser ska värderas högre än civila. I studien fångar vi medarbetarnas reflektioner kring kampanjen som en del av ett defensivt uttryck för polisers status och makt.
Mycket! Det är spännande att studera en pågående förändring och ämnet är därför särskilt aktuellt, vilket märktes under datainsamlingen. Vi hoppas att studiens resultat når polisorganisationen och kan påverka det fortsatta arbetet med integreringen av civila brottsutredare.
Poikela, C., Lindberg, O., Haake, U., Rantatalo, O., & Lindholm, A. (2025). Participation and power in the civilianized police : how feminine and professional symbols challenge the masculine police community. Vocations and Learning, 18. Published.
