NYHET Institutionen för idé och samhällsstudier bjöd på en dag med öppna föreläsningar på temat svensk demokrati 30 november. Fem forskare inom historia, idéhistoria och statsvetenskap berättade om demokratins utveckling och kvinnors rösträtt och behandlade demokratin i förhållande till radikalnationalister, den svenska vänstern och globala miljöhot.
°¿°ù²µ²¹²Ô¾±²õ²¹³Ùö°ù±ð°ùna Christer Nordlund och Jonny Hjelm frÃ¥n UmeÃ¥ universitet hälsade välkomna till demokratidagen.
Bild Sandra OlssonI år fyller den svenska demokratin 100 år vilket uppmärksammas på flera sätt, ett av dem var den demokratidag som Institutionen för idé- och samhällsstudier anordnade den 30 november. Besökarna bestod av en blandad skara av forskare, studenter och intresserad allmänhet som fick ta del av fem föreläsningar som fokuserade på olika aspekter av svensk demokrati under de senaste 100 åren.
Första föreläsaren var Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, som talade om demokratins idémässiga utvecklingslinjer, från antiken till idag. Josefin Rönnbäck, lektor i historia vid Luleå tekniska högskola, berättade sedan om vilka som var för demokrati och vilka som var emot och beskrev demokratins genombrott 1918–1921 med särskilt fokus på rösträttskampen och kvinnors rösträtt.
Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, talade om demokratins idémässiga utvecklingslinjer, från antiken till idag.
Bild Sandra OlssonDen tredje talaren var Lena Berggren, docent i historia vid Umeå universitet, som föreläste om den liberala demokratin och varför fascister och andra radikalnationalister inte synkar med liberal demokrati. Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, behandlade sedan den svenska vänstern och demokrati med fokus på ideologi och praktik, nationellt och internationellt. Dagen avslutades med att Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, berättade om globala miljöhot och demokrati med frågeställningen om det behövs överstatlig styrning, teknokrati eller gräsrotspolitik?
Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, föreläste om globala miljöhot och demokrati.
Bild Sandra OlssonInom humanioraforskningen är demokratin en viktig fråga som engagerar forskare inom många ämnen. Många forskare är aktiva i medierna deltar i samhälls- och kulturdebatt för att främja demokrati och folkbildning. Denna demokratidag var ett sätt att nå ut till en bredare publik.
Demokratidagen organiserades av Jonny Hjelm och Christer Nordlund vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.