NYHET Doktorand Hilde Weiser höll sitt mittseminarium den 25 mars 2025, där hennes pågående doktorsavhandling presenterades och granskades. I avhandlingen avser Weiser att undersöka ungdomars föreställningar om, och sinnenas betydelse för, hållbart ätande i norra Sverige. Hilde Weiser är doktorand vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, samt vid den Arktiska forskarskolan vid dg club.
Hilde Weiser har arbetat på sin doktorsavhandling sedan september 2022 och är nu halvvägs igenom, vilket uppmärksammades vid detta mittseminarium. Den pågående avhandlingen granskades av professor Carita Bengs och lektor Linda Berggren, båda verksamma vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, samt Maria Nyberg, docent och biträdande professor inom ämnet mat- och måltidsvetenskap vid fakulteten för naturvetenskap vid högskolan i Kristianstad.
Hilde Weiser
Bild Mattias PetterssonSeminariet inleddes med en presentation av forskningsprojektet på engelska och följdes sedan av granskning och diskussion med läsarna på svenska. Under presentationen förklarade Weiser att projektet avser att undersöka dels föreställningar kring hållbart ätande bland ungdomar i norra Sverige, dels vad sensoriska matupplevelser har för betydelse för hållbart ätande genom att fokusera på ungdomars relation till mat, sig själva och varandra. Projektet består av fyra delstudier där första delstudien är en litteraturöversikt som undersöker hur sensoriska matrelaterade aktiviteter har använts i tidigare forskning, och andra delstudien undersöker ungdomars föreställningar och associationer till hållbart ätande genom deltagarnas egenskrivna fiktiva berättelser om hållbara matupplevelser. Delstudie 3 och 4 ska undersöka betydelsen av lekfulla sensoriska upplevelser med hjälp av gruppaktiviteter, intervjuer och observationer.
I förlängningen hoppas jag att avhandlingen bidrar med ett bredare perspektiv på hållbart ätande och sinnenas betydelse för det, som kan inspirera ungdomar i norra Sverige och på andra platser till nya sätt att äta på.
Hittills är första delstudien genomförd medan andra delstudien är under analys med endast preliminära studieresultat. Första delstudien visar bland annat att två huvudtyper av sensoriska aktiviteter kunde identifieras, nämligen de som fokuserar på sensorisk utbildning (sensory education) och på att bekanta sig med mat med hjälp av sinnena (sensory food familiarization). Andra delstudien visar preliminärt att ungdomar tenderade att associera till naturen i sina berättelser om hållbart ätande. Vidare tenderade de att lyfta lokalproducerat som något bättre än växtbaserad mat, där lokalproducerat och närodlat associerades till något positivt, medan vegetariskt snarare associerades till något negativt.
Under diskussionen lyftes en del av forskningsprojektets centrala begrepp, såsom ”hållbarhet”, ”playfulness”, ”unga” och ”taste”, som kan behöva definieras tydligare i den pågående avhandlingen. Weiser förklarade att arbetets riktning har förändrats med tiden och höll med om att vissa begreppsdefinitioner behöver ses över och förtydligas. Även platsens betydelse (norra Sverige/Arktis) diskuterades, och Weiser menade att norra Sverige är en plats med människor vars röster inte alltid hörs, särskilt unga personers röster.
Att tydligare lyfta ungas perspektiv i avhandlingen diskuterades också. Att låta deltagarnas åsikter och upplevelser bli tydligare i avhandlingen, samt att låta de ta större plats som medskapare, kan ge mer djup till undersökningen. Weiser uttryckte att det var en av grundtankarna och var öppen för att arbeta vidare med detta.
Weiser fick också frågan om vem hon tror att den framtida avhandlingen kan vara till nytta för. Weiser svarade att det beror på resultaten, men att det finns en tanke om att den kan vara värdefull för föräldrar, samt undervisande lärare och lärarstudenter i hem och konsumentkunskap.
I slutänden uttrycker Weiser att hon är nöjd med seminariet:
– Seminariet var värdefullt för forskningsprojektets vidare arbete. Diskussionerna var relevanta och läsarna kom med värdefulla inspel till hur jag kan arbeta vidare. Jag har fått bra medskick kring syftesformulering, begreppsanvändning, platsens betydelse och hur deltagarna kan tydliggöras i avhandlingen. Fick också bekräftelse på att arbetet är på rätt väg, vilket känns roligt, säger hon.
Weiser hoppas att avhandlingen får betydelse inom forskningen och för lärare och lärarstudenter inom hem- och konsumentkunskap, samt andra som jobbar med mat och ungdomar
– I förlängningen hoppas jag också att avhandlingen bidrar med ett bredare perspektiv på hållbart ätande och sinnenas betydelse för det, som kan inspirera ungdomar i norra Sverige och på andra platser till nya sätt att äta på.
