Nyheter

Nyheter/En RSS-feed från Institutionen för idé- och samhällsstudieren-usMon, 28 Apr 2025 12:47:50 +0200/nyheter/svensk-koppar-bidrog-till-militar-upprustning_12075376/Svensk koppar bidrog till militär upprustningEn inte så känd historia är den om hur svenska kopparplåtar bidrog till upprustningen av slagskepp från mitten av 1700-talet. I en artikel publicerad i "Enterprice and Society", skriver Martin Almbjär, Umeå universitet och Sven Olofsson, Mittuniversitetet, om hur Sverige exporterade stora mängder koppar till Frankrike, Portugal och Spanien, för att göra skeppen mer stryktåliga. Fri, 04 Apr 2025 16:04:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ea5e9d40f88b47799cf4b6f43e5ce0c3/spanskt_skepp__santa_ana_de_112_canones2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ea5e9d40f88b47799cf4b6f43e5ce0c3/spanskt_skepp__santa_ana_de_112_canones2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ea5e9d40f88b47799cf4b6f43e5ce0c3/spanskt_skepp__santa_ana_de_112_canones2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ea5e9d40f88b47799cf4b6f43e5ce0c3/spanskt_skepp__santa_ana_de_112_canones2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ea5e9d40f88b47799cf4b6f43e5ce0c3/spanskt_skepp__santa_ana_de_112_canones2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ea5e9d40f88b47799cf4b6f43e5ce0c3/spanskt_skepp__santa_ana_de_112_canones2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Santa Ana, spanskt örlogsskepp</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Wikimedia Commons</span></div></div><p class="quote-center">Ingen har bemödat sig om att titta på hur det i praktiken gick till, det var inget litet företag direkt</p><p>Martin Almbjär berättar hur artikeln handlar om Hans Jacob Gahn (1748–1800), en svensk konsul i Cádiz och hur han såg till att spanska örlogsskepp bekläddes med svenska kopparplåtar. Och hur de använt en mikrohistorisk metod för att analysera hur Gahn kunde påverka handelsflödena mellan Sverige och Spanien.</p><h3>Kopparplåtar?</h3><p>– Ja, kopparplåtar. Skepp som seglade i varmare vatten, till exempel Karibien, fick sina skrov förstörda av framför allt skeppsmask. Skeppen seglade långsammare och krävde mer underhåll, säger Martin Almbjär, och fortsätter:</p><p>– Den brittiska flottan var först med att framgångsrikt skydda skeppens skrov genom att klä dem i kopparplåtar. Andra nationer som Frankrike och Spanien var tvungna att haka på. Inom den kapprustning som pågick under hela 1700-talet blev det här ett race i racet, så att säga.</p><p>Martin Almbjär berättar vidare hur Sverige exporterade stora mängder till Frankrike, Portugal och Spanien. Spanien står dock ut eftersom det inte fanns någon historia av kopparexporter dit. En svensk handelsrapport från 1750-talet dömde till och med ut den spanska marknaden totalt. Men så, mellan 1781 och 1784, fraktades 370 ton söderut till Spanien.</p><h3>Hur kommer det sig?</h3><p>– En av de stora frågorna om långväga handel i förindustriell tid är hur producenter och köpare kopplades samman. Vem såg till att informationen nådde fram trots relativt långsamma transporter och hur samordnades produktion och transport?</p><p>– Vi visar att konsuln utgjorde en sådan institution, speciellt som de vid den här tiden fungerade som en slags officiella handelsrepresentanter för olika stater. Den svenska konsuln i Cadiz, Hans Jakob Gahn, såg tidigt potentialen i kopparplåtarna, mest troligt på grund av kontakter på den stora flottbasen strax utanför Cadiz.</p><p>– Den spanska flottan anlitade ofta externa underleverantörer och så även i det här fallet. I hård konkurrens vann han upphandlingen, som vi skulle sagt idag. Man ska komma ihåg att den spanska flottan vid den här tidpunkten är den största i Europa vid sidan av den brittiska och franska.</p><p>Hans Jakob Gahn kom dessutom från en släkt djupt involverad i gruv- och bruksnäringen. Via dem kunde han samordna produktionen och transport till Stockholm, och sen till Spanien.</p><p>– Vi tycker att det är fascinerande hur en enskild individ kunde ha en så stor påverkan på globala resursflöden. När kontraktet löpte ut 1784 av olika anledningar så stannade exporten upp igen, vilket återigen visar på hans påverkan.</p><h3>Vad är det nya med er forskning?</h3><p>– Vi framhäver konsulers potential för att lösa problem i de förindustriella produktions- och handelskedjorna. Hur hamnar koppar bruten i Falu koppargruva och bearbetad i lilla Avesta på spanska örlogsskepp i Karibien? Jo, tack vare en konsul. Våra resultat sätter i förlängningen fokus på statens roll i att överbrygga den globala handelns avstånd.</p><p>Martin Almbjär säger att det roligaste med att skriva artikeln har varit detektivarbetet. Tidigare forskning, framför allt i Spanien, har känt till Gahn och hans roll som leverantör till spanska flottan.</p><p>– Men ingen har bemödat sig om att titta på hur det i praktiken gick till, det var inget litet företag direkt. För att rekonstruera hela kedjan har vi behövt jobba mycket i arkiven, sammanlagt 11 olika fysiska arkiv: Handelsstatistik, formella kontrakt, konsulära rapporter, privat korrespondens, tulloggar, och så vidare.</p><p>– I flera fall fanns informationen i detaljer, eller i textens utkant, så att säga. Genom källmaterialet har vi inte bara kunnat spåra Gahn utan även det nätverk av personer som han förlitade sig på för att ro hela affären i land.</p><p>Martin Almbjär menar att Hans Jacob Gahn en person som behöver uppmärksammas mer.</p><p>– Han är relativt okänd här i Sverige men det går inte att förstå den spanska flottans historia utan att ta hänsyn till Gahn. Kopparaffären gjorde honom väldigt rik och han etablerade en firma delvis specialiserad på att leverera material och varor till den spanska flottan.</p><p>– På 1790-talet var det han som under några år levererade alla master till den spanska flottan. Han gifte dessutom till sig plantager i spanska Karibien. En risktagare av rang som i slutändan förlorade allt när hans mastleveranser kapades av britterna och sen dog plötsligt 1800.</p>/nyheter/svensk-koppar-bidrog-till-militar-upprustning_12075376//nyheter/ny-utrustning-ar-ingen-genvag-till-onskad-undervisning_12072914/Ny utrustning är ingen genväg till önskad undervisningDatorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.Mon, 31 Mar 2025 11:03:21 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc0596442c5245c8bb9df449008ca9fd/andreas_w_foto_jonas_westling12.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc0596442c5245c8bb9df449008ca9fd/andreas_w_foto_jonas_westling12.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc0596442c5245c8bb9df449008ca9fd/andreas_w_foto_jonas_westling12.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc0596442c5245c8bb9df449008ca9fd/andreas_w_foto_jonas_westling12.jpg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc0596442c5245c8bb9df449008ca9fd/andreas_w_foto_jonas_westling12.jpg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc0596442c5245c8bb9df449008ca9fd/andreas_w_foto_jonas_westling12.jpg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Westerberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jonas Westling</span></div></div><p class="quote-center">Jag är väldigt fascinerad över att videon fick så stort genomslag i skolan på 1980-talet trots att den inledningsvis hade väldigt dåligt rykte</p><p>Andreas Westerberg säger att från det sena 1800-talets skolbänkar till det tidiga 2000-talets datorer tar hans avhandling itu med frågor om hur katederundervisning, grupparbeten, och individualisering har förändrats över tid. Och att särskilt intresse riktas mot betydelsen av om förändringen kommit ur den formella styrningen av skolan eller ur processer i det omgivande samhället.</p><p>– Just nu vill politiken bromsa skolans digitalisering och driva undervisningen från skärm till pärm. I ett sådant läge bidrar min forskning med värdefulla kunskaper, säger Andreas Westerberg.</p><h3>Höga förväntningar</h3><p>Resultaten av hans forskning visar att förväntningarna på ny utrustning ofta varit hög men att dessa förväntningar i senare skeden har vänts till besvikelse. </p><p>– Detta var tydligt när elevdatorerna bredde ut sig i skolan runt 2010. Det var en starkt styrande samhällstrend som först lovade en massa positivt, men som sedan upplevdes skapa problem.</p><p>– Men det var också något liknande på 1930-talet då skolbänkarna förändrades mycket för att man ville komma bort från katederundervisningen, fortsätter Andreas. Nya skolbänkar tänktes bana väg för något nytt, men även dessa kom att stödja det där med att sitta still och vara tyst.</p><h3>Stöttat, hindrat eller dolt</h3><p>Westerbergs forskning pekar samtidigt på att skolans utrustning inte har varit passiva eller neutrala förslag till undervisning. Historiskt sett har utrustningen stöttat vissa undervisningsideal och hindrat eller dolt andra. </p><p>– När grundskolan skulle förverkligas uppstod vissa slitningar kring det där. Ambitionen var att skolan skulle fostra eleverna till självständigt utforskande samhällsmedborgare, men för att det skulle fungera i stor skala behövde lärarna skapa noggrant uttänkt undervisning, med förutbestämd utrustning och stegvis progression. Undervisningen kunde därmed upplevas som styrd och strömlinjeformad.  </p><p>Han nämner här hur skolutrustningen också har förändrats beroende på hur den har använts eller vilka ideal den varit kopplad till. </p><p>– En sådan förändring är själva klassrummen. Under vissa tider har de varit rum för lyssnande och läsande, men i andra tider har de varit som en slags verkstäder där elever skulle samarbeta och skapa sina egna kunskaper.</p><h3>Videons genomslag</h3><p>Andreas Westerbergs avhandling behandlar skolutrustning och undervisningsideal från 1860-talet och fram till åren runt 2010. Man kan undra om det är någon observation från denna långa tidsrymd som särskilt förvånat honom.</p><p>– Jag är väldigt fascinerad över att videon fick så stort genomslag i skolan på 1980-talet trots att den inledningsvis hade väldigt dåligt rykte. Lärare var drivande i protesterna mot videovåldet, men videotekniken spreds ändå snabbt inom skolan, till stor del på lärares initiativ, avslutar Andreas Westerberg.</p>/nyheter/ny-utrustning-ar-ingen-genvag-till-onskad-undervisning_12072914//nyheter/pt-att-bo-i-inlandet--en-kansla-av-att-vara-osynliggjord_12070405/PT: "Att bo i inlandet – en känsla av att vara osynliggjord"Piteå tidning skriver om en genomförd konferens i Skellefteå som bottnade i forskningsprojektet Blickar från periferin vid Umeå universitet som studerar hur den gröna omställningen genomförs, hur den är tänkt att genomföras de kommande åren och vilket motstånd den möter.Wed, 26 Mar 2025 15:12:35 +0100<p><a href="https://www.pt.se/ledare/ledarkronika/artikel/att-bo-i-inlandet-en-kansla-av-att-vara-osynliggjord/jo8x7kql" target="_blank" rel="noopener">Läs artikeln här</a></p>/nyheter/pt-att-bo-i-inlandet--en-kansla-av-att-vara-osynliggjord_12070405//nyheter/sofia-jeppsson-debuterar-som-skonlitterar-forfattare_12066322/Sofia Jeppsson debuterar som skönlitterär författare"En mörk technofantasy som utspelar sig i en värld både lik och olik vår egen". Så beskriver bokförlaget ”Kugghjulssjälar”, som är titeln på en ny skönlitterär bok av Sofia Jeppsson, filosof vid Umeå universitet. Thu, 20 Mar 2025 10:14:55 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="03c97c22-c5cb-4717-b913-bdf65a9e1319" data-contentname="bokomslag">{}</div><p>Sofia Jeppsson berättar att hon delvis skrivit boken i terapeutiskt syfte.</p><p>– Jag brukar skämta om att jag filosoferar som terapi, och nu har jag också skrivit en skönlitterär roman som terapi. Jag terapiserar mig själv på alla möjliga vis. Det är också väldigt roligt att skriva skönlitterärt, en skön omväxling från det akademiska, säger Sofia Jeppsson.</p><p>– Ibland brukar jag hänvisa till skönlitteratur, filmer och serier i filosofiska artiklar för att exemplifiera och visa på konceptuella möjligheter. Nu har jag ju min egen bok att hänvisa till! I och för sig kanske det skulle förstöra peer-review-processen, göra det lite väl uppenbart vem jag är.</p><h3>En massa psykotiska idéer</h3><p>Hon berättar vidare att hon ursprungligen bara hade en massa psykotiska idéer. Sen började hon som hon säger att ”nörda, och pusslade ihop allting till en koherent värld och sammanhängande berättelse”.</p><p>– På boksigneringen på Akademibokhandeln försökte jag skämta om att det är som Philip K Dick körd genom ett Brandon Sanderson-filter. Jag vet inte om det gick hem. Jag hoppas att det låter lockande för de som känner till de här gubbarna. I värsta fall gav det bara ett avskräckande intryck. </p><h3>Vem ser du som läsare av boken?</h3><p>– Jag har redan testat engelska versionen av manuset (den kommer på engelska också, senare i år!) på två andra galna filosofer, och de tyckte den var väldigt bra. Just denna grupp kan nog relatera till mycket. ”Galna filosofer” är dock en väldigt liten nisch. Jag hoppas att en massa andra fans av fantasy, sci-fi och skräck kommer att gilla den också.</p><p><a href="https://lundbergochlennse.se/ewExternalFiles/Pressmeddelande_Lundbergochlennse_Kugghjulssjalar_250227.pdf" target="_blank" rel="noopener">Läs mer</a></p>/nyheter/sofia-jeppsson-debuterar-som-skonlitterar-forfattare_12066322//nyheter/svt-kan-bli-tuff-pollensasong-for-bjorkallergiker-i-vasterbotten_12066313/SVT: Kan bli tuff pollensäsong för björkallergiker i VästerbottenSnart är pollensäsongen igång i Västerbotten. Årets pollensäsong befaras bli tuff – framförallt för björkallergiker. Wed, 19 Mar 2025 10:40:42 +0100<p>"Pollenmätaren i Umeå mäter pollen från början av februari till i slutet av oktober. Så här i början av säsongen tömmer Christos Katrantsiotis vid Miljöarkeologiska laboratoriet maskinen en gång per dag. Men än så länge är det låga halter av pollen.</p><p>– Det kan bli tufft, säger Christos Katrantsiotis, forskare på Umeå universitet."</p><p><a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/snart-ar-pollensasongen-igang-i-vasterbotten-kan-bli-tufft-for-bjorkallergiker" target="_blank" rel="noopener">Se mer på svt.se</a></p><p><a href="~/link/14052549bf74437b963113e72db87c4b.aspx">Läs mer om pollenmätningsverksamheten vid Umeå universitet</a></p>/nyheter/svt-kan-bli-tuff-pollensasong-for-bjorkallergiker-i-vasterbotten_12066313//nyheter/historieamnet-och-mangfalden--en-komplex-historia_12062450/Historieämnet och mångfalden – en komplex historiaDagens klassrum inkluderar ofta elever med migrationsbakgrund samt olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. I en ny avhandling från Umeå universitet visar Simon Lundberg hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.Thu, 13 Mar 2025 14:12:22 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/17916b7b876146ecae84f5ac1df85d11/simon_lundberg_img_1572-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/17916b7b876146ecae84f5ac1df85d11/simon_lundberg_img_1572-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/17916b7b876146ecae84f5ac1df85d11/simon_lundberg_img_1572-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/17916b7b876146ecae84f5ac1df85d11/simon_lundberg_img_1572-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/17916b7b876146ecae84f5ac1df85d11/simon_lundberg_img_1572-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/17916b7b876146ecae84f5ac1df85d11/simon_lundberg_img_1572-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Simon Lundberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Avhandlingen är en påminnelse om vikten av att inte glömma bort frågor om historieämnets funktion i en tid där politiskt fokus ligger på mätbarhet och centraliserad bedömning</p><p>Simon Lundberg säger att historiedidaktisk forskning länge har diskuterat vad som är en lämplig historieundervisning i ett demokratiskt och mångkulturellt samhälle.</p><p>– Däremot har det varit mindre vanligt att studera hur historielärare resonerar om sin undervisning i ljuset av klassrummens mångfald. Avhandlingen baseras på intervjuer med 20 högstadie- och gymnasielärare. Syftet är att bidra med kunskap om vad samtidens migrationspräglade mångfald i skolan innebär för historieundervisningen, säger Simon Lundberg.</p><p>Han berättar vidare att studien visar hur vissa lärare betonar vikten av att vidga elevernas förståelse av vad svenskhet och svensk historia kan innefatta, för att göra det mindre främmande för elever som inte känner svensk tillhörighet.</p><p>– Andra lärare framhåller nödvändigheten av eftertänksamhet och att problematisera eurocentriska begrepp, som till exempel efterkrigstiden eller upplysningstiden. Lärares idéer om att utveckla elevers tänkande kring nuet, det förflutna och deras egen livssituation speglar i varierande grad en vilja att hålla slutprodukten av en sådan process öppen.</p><h3>Identifierar kontextuella utmaningar och möjligheter</h3><p>Simon Lundberg säger att av avhandlingen framkommer det att lärare generellt anser att konfliktfyllda uppfattningar som kan uppstå i undervisningen om historiska och samtida konflikter är svårhanterliga.</p><p>– Elevers bristande kunskaper i svenska språket ses också som en utmaning av lärare i studien, flerspråkiga kunskaper lyfts sällan som en tillgång, medan klassrummens mångfald anses skapa goda möjligheter för undervisning om hur historia brukas i samhället.</p><h3>Konkretiserar lärares strategiska arbete</h3><p>–  Lärare anpassar undervisningen till elevernas ”egen” historia med olika intentioner för ögonen. Det kan till exempel handla om att väcka engagemang, tillvarata elevers referenskunskaper eller ge dem möjlighet att förhålla sig kritiskt till en för dem identitetsbärande historia och att språkliga utmaningar kan mötas med språkutvecklande arbetssätt men även genom att fokusera på berättelser, säger Simon Lundberg och tillägger:</p><p>– Generellt förefaller historieundervisning i klassrum som präglas av mångfald ses både som problematisk och som en möjlighet, något som är kopplat till lärarnas undervisningsintentioner.</p><p>Avhandlingens resultat utgör en påminnelse om vikten av att inte glömma bort frågor om historieämnets funktion och integrerande roll i en tid där politiskt fokus ligger på mätbarhet och centraliserad bedömning.</p>/nyheter/historieamnet-och-mangfalden--en-komplex-historia_12062450//nyheter/vad-har-du-ansvar-for-och-varfor_12056108/Vad har du ansvar för och varför?Kalle Grill, Institutionen för idé- och samhällsstudier, medverkar i Filosofiska podden med Mogensen och Tsapos.Fri, 28 Feb 2025 14:19:34 +0100<p>Filosofiska Podden görs i Lund av Lars Mogensen, radiojournalist och Melina Tsapos, doktorand i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. I podden samtalar de med filosofer, forskare och andra som är öppna för att med lekfullhet och allvar diskutera livets och vår tids frågor. Kalle Grill, lektor i filosofi vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, medverkar i ett avsnitt om ansvar. </p><p><a href="https://eur01.safelinks.protection.outlook.com/?url=https%3A%2F%2Fopen.spotify.com%2Fepisode%2F5mhKuRpMTPZY9ssGFYeNhl%3Fsi%3D55d38696514b4bab&data=05%7C02%7Csandra.olsson%40umu.se%7Cf7a2bef013c341b9b07808dd5701721b%7C5a4ba6f9f5314f329467398f19e69de4%7C0%7C0%7C638762385969612254%7CUnknown%7CTWFpbGZsb3d8eyJFbXB0eU1hcGkiOnRydWUsIlYiOiIwLjAuMDAwMCIsIlAiOiJXaW4zMiIsIkFOIjoiTWFpbCIsIldUIjoyfQ%3D%3D%7C0%7C%7C%7C&sdata=z0Q9opjEjbyhzq2z1N0detmWtQcBoH4XX0zoACJYkRI%3D&reserved=0" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på avsnittet på Spotify</a> <br><a href="https://podcasts.apple.com/se/podcast/31-vad-har-du-ansvar-f%C3%B6r-och-varf%C3%B6r/id1730567465?i=1000696450354" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på avsnittet på Apple podcast</a></p><p><a href="~/link/b4db0dff980344e8a4469932177eb027.aspx">Läs mer om Kalle Grill</a></p>/nyheter/vad-har-du-ansvar-for-och-varfor_12056108//nyheter/norran-konferens-om-den-grona-omstallningen-i-glesbygden_12054528/Norran: Konferens om den gröna omställningen i glesbygden"På konferensen ”Varför är det så bråttom med den gröna omställningen?” presenterades delar av resultaten från forskningsprojektet ”Blickar från periferin” som leds av Umeå universitet. Här undersöker forskarna hur den globala energiomställningen påverkar nordiska glesbygdsområden".Thu, 27 Feb 2025 09:07:33 +0100<p><a href="https://www.norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/gron-omstallning-i-glesbygd-vi-anses-stalla-obekvama-fragor/r390w0kr">Läs hela artikeln i Norran</a></p><p> </p><p><br><br></p>/nyheter/norran-konferens-om-den-grona-omstallningen-i-glesbygden_12054528//nyheter/ny-bok-analyserar-risker-och-etiska-problem-med-gensaxen_12052745/Ny bok analyserar risker och etiska problem med gensaxenHur ska vi förhålla oss till möjligheten att designa framtidens människor och vilka konsekvenser skulle en sådan utveckling få ur ett samhälleligt och existentiellt perspektiv? Sedan 2017 har filosofen Madeleine Hayenhjelm och idéhistorikern Christer Nordlund, båda vid Umeå universitet, funderat över och undersökt risker och etiska problem med genredigering.Fri, 21 Feb 2025 15:27:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1382-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1382-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1382-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1382-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1382-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1382-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Madeleine Hayenhjelm och Christer Nordlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Vi har synliggjort att det finns mer än ett perspektiv på hur man ska förstå de etiska frågorna – som i olika grad är närvarande eller frånvarande i debatten</p><p>Madeleine Hayenhjelm säger att upprinnelsen till att det blev en bok började med att hon skrev på ett par artiklar som till slut blev ganska långa, som Christer Nordlund föreslog skulle kunna utvecklas till en bok.</p><p>– Jag tyckte det lät som en rolig utmaning – jag har tidigare publicerat framför allt i artikelformat men brukar skriva ganska långt. Ett bokformat ger en helt annan möjlighet att både fördjupa och visa på samband över fler delar av litteraturen, säger Madeleine Hayenhjelm och tillägger:  </p><p>– Jag arbetade fram grundmanuset och Christer har läst, diskuterat, lagt till, och skrivit om utifrån sitt perspektiv och ämnesbakgrund. Framför allt har vi diskuterat mycket både de stora frågorna och detaljer och slutligen putsat manuset fram och tillbaka. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1360-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1360-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1360-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1360-12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1360-12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1360-12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Madeleine Hayenhjelm och Christer Nordlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Christer Nordlund beskriver vidare hur boken sorterar och analyserar de argument som förekommer i den internationella etikdebatten om genredigering, men att den också är ett inlägg i denna debatt.</p><p>– ”Gensaxen” är ett effektivt verktyg för genredigering och tekniken användas numera inom flera discipliner inom livsvetenskaperna. Att upptäckten av CRISPR-Cas9 belönades med Nobelpriset i kemi 2020 är inte svårt att förstå. Men tekniken medför också risker och den ger upphov till svåra etiska problem, i synnerhet om den användas på mänsklig arvsmassa, säger Christer Nordlund, och tillägger:</p><p>– En slutsats är att vi inte bara behöver ta hänsyn till risken att tekniken inte fungerar som tänkt, utan också till risken att vår kunskap om ingreppens följdverkningar ännu är för begränsad, liksom risken att begå moraliska misstag som är omöjliga att reparera,</p><h3>En guide till olika argument</h3><p>För det första erbjuder boken en slags karta, säger Madeleine Hayenhjelm, över hur den etiska debatten kring ärftlig genredigering av människa ser ut. Att de har sorterat upp de olika positionerna, olika typer av argument, och olika utgångspunkter som de tror gör huvuddragen kanske lätt överskådliga.  </p><p>– Vi har också synliggjort att det finns mer än ett perspektiv på hur man ska förstå de etiska frågorna – som i olika grad är närvarande eller frånvarande i debatten. Vi tar med andra ord inte bara upp vad som dominerar den, utan även vad som lyser mer med sin frånvaro. Jag tror det ger en ökad förståelse för debatten, säger Madeleine Hayenhjelm. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1401-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1401-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1401-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1401-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1401-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/35ae99fd0e6448ca9770ff1490906664/hayenhjelm_nordlund_img_1401-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Madeleine Hayenhjelm och Christer Nordlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>För det andra så erbjuder boken även en slags guide till argumentationen i den etiska debatten. Vissa typer av argument dominerar rent kvantitativt.</p><p>– Här har det varit viktigt att sätta dessa i viss kontext och bena ut dem i mer detalj. Vilka är de fördelar, risker och principer som diskuteras? Vilka är de relevanta alternativen? Överlag tar vi upp väldigt många olika argument ur olika delar av debatten för att kunna ge en genuin översikt över vad som skulle kunna vara etiskt relevant, säger Madeleine Hayenhjelm och fortsätter:</p><p>– Jag hoppas också att vi ger lite verktyg för den som inte är så van att läsa filosofiska texter att kunna kritiskt förhålla sig till de olika argumenten. </p><p>För det tredje undersöker boken i ganska stor detalj hur man kan se på moraliska gränsdragningar rörande ärftliga genredigeringar, den mest kontroversiella tillämpningen av genredigering, och vilka slags risker man kan behöva ha i åtanke för att dra någon slags moralisk gräns. Vad skulle en slags moralisk försiktighet kunna innebära? </p><p>– Dessutom undersöker vi filosofiska frågor som vad vore egentligen problemet, om det nu är något problem, med att förändra människans natur och vad om något som skulle kunna gå förlorat och i så fall hur och om vi behöver ställa en annan slags etiska frågor kring potentiellt samhällsomstörtande eller samhällsomvandlande tekniker än för tekniker som inte har en sådan potential. </p><h3>Risker och nyttor</h3><p>Precis som med många andra naturvetenskapliga rön är detta med CRISPR/Cas9 ett tveeggat svärd. Men innan man kan börja väga risker och nyttor tror de att det är viktigt att fråga om de risker som är av ett sådant slag att det finns saker vi bör avvakta med att göra eller inte göra alls åtminstone tills vi vet mer.</p><p>Att det är viktigt att etiskt undersöka det som eventuellt skulle kunna ställa till med mest först. Det är här frågan om etiska gränsdragningar kommer in. Tidigare drogs den gränsen vid ärftliga redigeringar av mänskliga könsceller och medicinskt motiverade redigeringar (dvs. ej för att förbättra människan).</p><p>– Det är den gränsdragningen vi undersöker i boken, menar Madeleine Hayenhjelm, mycket av boken handlar om vilka risker som är etiskt relevanta och vad en rimlig nivå av moralisk försiktighet skulle kunna innebära. </p><p>– Innan alla dessa typer av risker är undanröjda är vår rekommendation att tekniken bör användas med stor försiktighet, om alls, i syfte att redigera den mänskliga arvsmassan så att förändringarna ärvs vidare till kommande generationer, säger Christer Nordlund.</p>/nyheter/ny-bok-analyserar-risker-och-etiska-problem-med-gensaxen_12052745//nyheter/den-internationella-fascismens-ledare_12043346/”Den internationella fascismens ledare”På detta sätt ska den svenska fascisten Per Engdahl, enligt egen uppgift, ha betecknats i början av 1960-talet. – Engdahl må ha haft en grandios självbild men det fanns ändå ett mått av sanning i denna beteckning, det säger Mikael Rahm, som i en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet, tecknar bilden av Engdahls politiska tänkande från 1930 till 1968. Mon, 03 Feb 2025 12:45:41 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6e6edd670b1340f6b873e309ee9a845d/mikael_rahm_img_1052.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6e6edd670b1340f6b873e309ee9a845d/mikael_rahm_img_1052.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6e6edd670b1340f6b873e309ee9a845d/mikael_rahm_img_1052.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6e6edd670b1340f6b873e309ee9a845d/mikael_rahm_img_1052.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6e6edd670b1340f6b873e309ee9a845d/mikael_rahm_img_1052.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6e6edd670b1340f6b873e309ee9a845d/mikael_rahm_img_1052.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mikael Rahm</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Att kunna känna igen en fascism som återkommer i nya former är av stor vikt idag för att kunna förstå samtida politiska rörelser och deras historiska grundvalar</p><p>Mikael Rahm säger vidare att Engdahl påbörjade sitt politiska engagemang redan under mellankrigstiden och han framhärdade i sin politiska övertygelse även efter fascismens nederlag 1945.</p><p>– Efter kriget sökte han, tillsammans med andra europeisk fascister, rädda fascismens idéer genom att klä dem i nya ord.</p><p>I Mikael Rahms doktorsavhandling undersöks Per Engdahls politiska tänkande från 1930 till 1968 och övergången från fascism till nyfascism.</p><p>– Engdahl kallade under 1930-talet sin politiska åskådning för ”nysvensk socialism” och menade att den socialism som han eftersträvade betydde gemenskap. Den stod således i motsats till marxismens klasskamp och den demokratiska parlamentarismens partikamp. I stället menade Engdahl att han strävade efter att upprätta en nationell folkgemenskap.</p><h3>”En tredje väg”</h3><p>Mikael Rahm beskriver hur Engdahl efter andra världskrigets slut och fascismens nederlag, omformulerade sina idéer och började beteckna den nysvenska ideologin som ”reformism” eller ”socialreformism”. Att han under efterkrigsperioden kom att fokusera på europeiskt samarbete och idén om ett enat europeiskt rike, som skulle kunna hävda sig som en tredje makt gentemot USA och Sovjetunionen, och som kunde utveckla en egen ”tredje väg”.</p><p>– Engdahl var med och skapade ett nätverk av europeiska nyfascister med den så kallade Malmörörelsen som grundades 1951. Genom denna organisation var han med och omformulerade fascismen till en europeisk nyfascism som var centrerad kring idén om en europeisk kulturgemenskap.</p><p>– Engdahl var dock även efter 1945 till stor del fast i en nostalgisk fascism från mellankrigstiden, men han introducerade också vissa nya idéer och omformuleringar som särskilt blivit av betydelse för senare högerradikala rörelser. Han påbörjade bland annat en omformulering från ras till kultur, förespråkade metapolitiskt arbete och internationellt samarbete av nationalister.</p><h3>Viktigt för att förstå nutidens fascism</h3><p>Även om Engdahl till stor del förefaller bortglömd, och i Sverige främst är ihågkommen genom ett uttalande av Ingvar Kamprad som kallade Engdahl för en ”stor människa”, så lever hans intellektuella arv vidare.</p><p>– Att känna till detta och att kunna känna igen en fascism som återkommer i nya former är av stor vikt idag för att kunna förstå samtida politiska rörelser och deras historiska grundvalar.</p>/nyheter/den-internationella-fascismens-ledare_12043346//nyheter/forskning-om-israel-ruong-en-djupdykning-i-samisk-historia_12028240/Forskning om Israel Ruong: en djupdykning i samisk historiaDen 13 december höll doktorand Madelen Johansson sitt mittseminarium där delar av hennes pågående avhandling lades fram för granskning. I avhandlingen avser hon att biografera Israel Ruong (1903–1986). Madelen Johansson är doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, samt den Arktiska forskarskolan vid Umeå universitet.Wed, 08 Jan 2025 08:46:57 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9409a3e9-ccf9-46f5-969b-3084a267487d" data-contentname="PIC MJ Mittseminarium">{}</div></div></div><p>Madelen Johansson anställdes vid Umeå universitet 2022 och är nu halvvägs in i sitt forskningsprojekt, vilket uppmärksammades under detta mittseminarium. Under seminariet var det läsarna David Sjögren, Uppsala universitet, och Emma Vikström, Umeå universitet som granskade och ställde frågor om forskningsprojektet och den text som lades fram.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Det omfattande insamlingsarbetet ska bli en biografi</h2><p>Johanssons avhandling avser att med ett personbiografiskt angreppssätt ge en djup och ämnesmässigt bred beskrivning och analys av forskaren och den utbildningsinriktade och politiskt aktive samen Israel Ruong som levde mellan 1903 och 1986. Det omfattande insamlingsarbetet avses sättas samman till en biografi om Ruong.</p><p>Johansson har i dagsläget kommit halvvägs i forskningsprojektet, och har som mål att det ska innehålla sju kapitel som kronologiskt tar oss genom Israel Ruongs liv från uppväxt, studier, hans politiskt- och utbildningsinriktade arbete inom samerörelsen, hans roll som förmedlare, fram till hans sista levnadsår. Bakgrunden till projektet är bland annat att det idag saknas ett omfattande samlingsverk om Ruong trots att han var en av de mycket stora profilerna som gjorde avgörande insatser både inom utbildningsväsendet men framför allt inom den samepolitiska rörelsen.</p><p class="quote-center">Seminariet var uppmuntrande och jag fick fina kommentarer. Kritiken var konstruktiv på så sätt att jag tycker den är till stor hjälp i mitt fortsatta arbete med avhandlingen</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Mittseminariet gav konstruktiv kritik på val av begrepp och avhandlingens olika delar</h2><p>Texten lästes av David Sjögren och Emma Viktstöm som sedan konstruktivt diskuterade forskningsprojektet med Johansson. Några av de frågor som togs upp rörde beskrivningar av Ruong med begrepp som ”företrädare”, ”förmedlare” och ”intelligentia”, där man diskuterade betydelse och konnotationer av begreppen och hur de kan användas i biografin. Andra frågor om textens olika delar handlade främst om dess övergripande syfte, där vissa empiriska delar kan ägnas mindre fokus, medan andra delar kan lyftas fram och spetsas till. Johansson uttrycker att hon är nöjd med diskussionerna.</p><p>– Seminariet var uppmuntrande och jag fick fina kommentarer. Kritiken var konstruktiv på så sätt att jag tycker den är till stor hjälp i mitt fortsatta arbete med avhandlingen, säger hon.</p><p>Mot slutet av seminariet öppnades det upp för frågor och kommentarer från publiken. Tonen var genomgående konstruktiv och Johansson ansågs vara på mycket god väg i sin forskning. Under de kommande två åren kommer Johansson att fortsätta skriva på sin avhandling, och härnäst främst fortsätta med bearbetningen av material. Johansson hoppas att avhandlingen ska kunna bidra med mer kunskap om norra Sveriges och Sapmis historia.</p><p>– Jag hoppas att den dels kan bidra med att lyfta fram Israel Ruong och hans verksamhet i och med att den omfattar flera ganska avgörande händelser i Sveriges och mer specifikt norra Sveriges/Sápmis 1900-talshistoria, dels ge utökade kunskaper om detta geografiska områdes historia och individer, om än utifrån en individs liv.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cf62d595-1975-4c5d-b50d-62068ac618b5" data-contentname="FAKTA Israel Ruong">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d4f1ba88-b210-429c-a86a-4be45b4eb73e" data-contentname="Kontakt Madelen Johansson">{}</div>/nyheter/forskning-om-israel-ruong-en-djupdykning-i-samisk-historia_12028240//nyheter/daniel-lindmark-tilldelas-brittisk-utmarkelse_12007307/Daniel Lindmark tilldelas History of Education Society (UK)’s Presidents’ AwardProfessor Daniel Lindmark har tilldelats History of Education Society (UK)’s Presidents’ Award. Priset kommer att delas ut i samband med History of Society’s årliga konferens i november nästa år.Thu, 05 Dec 2024 12:16:36 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/909443c962ec4896a5478f15678c6376/daniel_lindmark_img_9015.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/909443c962ec4896a5478f15678c6376/daniel_lindmark_img_9015.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/909443c962ec4896a5478f15678c6376/daniel_lindmark_img_9015.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/909443c962ec4896a5478f15678c6376/daniel_lindmark_img_9015.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/909443c962ec4896a5478f15678c6376/daniel_lindmark_img_9015.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/909443c962ec4896a5478f15678c6376/daniel_lindmark_img_9015.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Lindmark</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center"><strong>Priset är också ett erkännande av den omfattande och framstående utbildningshistoriska forskning som under lång tid har bedrivits av doktorander och forskare i Umeå </strong></p><p><strong>Daniel Lindmark</strong> berättar att History of Education Society (UK)’s Presidents’ Award är ett pris som delas ut vart tredje år efter en omfattande nominerings- och beredningsprocess. </p><p>– Enligt statuterna ska priset gå till en person som har gjort långvariga och betydelsefulla insatser på det utbildningshistoriska fältet, säger Daniel Lindmark.</p><h3>Vad betyder det att få den utmärkelsen?</h3><p>– Jag är mycket glad över priset, eftersom motiveringen inte bara lyfter fram min egen forskning, utan också uppmärksammar mitt arbete för att utveckla en utbildningshistorisk forskningsmiljö vid Umeå universitet i samarbete med nationella och internationella aktörer. </p><p>– Därmed är priset också ett erkännande av den omfattande och framstående utbildningshistoriska forskning som under lång tid har bedrivits av doktorander och forskare i Umeå. Tillsammans har vi lyckats sätta Umeå på den internationella kartan, vilket priset är ett kvitto på.</p><h3>Vad vill du särskilt lyfta fram i den utbildningshistoriska forskningsmiljön i Umeå?</h3><p>– Det jag tycker är särskilt roligt är den internationella orientering som utmärker forskningsmiljön med internationella gästforskare, konferenser och samarbeten. </p><p>– Bara i höst arrangerar vi tre internationella symposier på olika teman. Jag vill också lyfta fram den välrenommerade tidskriften <a href="https://journals.ub.umu.se/index.php/njedh/index"><em>Nordic Journal of Educational History</em></a>, som under elva år har utkommit i Umeå. </p><p>– Slutligen vill jag nämna det institutions- och fakultetsövergripande samarbete som under senare år har gett forskningsmiljön nya förutsättningar att växa och utvecklas. </p><p>Daniel Lindmark tillägger att huvuddelen av forskningsmiljöns infrastruktur med tidskrift, forskarutbildning, seminarium m.m. finns vid institutionen för idé- och samhällsstudier vid Humanistisk fakulteten, där forskningsmiljön en gång växte fram, men att flera utbildningshistoriker i dag finns vid Pedagogiska institutionen och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.</p><p><a href="https://historyofeducation.org.uk/hes-president-award-24/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på historyofeducation.org.uk</a></p>/nyheter/daniel-lindmark-tilldelas-brittisk-utmarkelse_12007307//nyheter/christer-nordlund-ny-ledamot-i-rjs-styrelse_11999615/Christer Nordlund ny ledamot i RJ:s styrelseRiksdagen har beslutat tillsätta dekan Christer Nordlund som ny ledamot i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds styrelse.Tue, 29 Oct 2024 15:06:34 +0100<p>Riksbankens Jubileumsfond är en stiftelse som ger stöd till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.</p><h3>Nya ledamöter under tiden den 1 november 2024–31 oktober 2028:</h3><p>Patrick Reslow (SD)</p><p>Åsa Westlund (S)</p><p>Marie-Louise Hänel Sandström (M)</p><p>Stefan Svallfors, Södertörns högskola och Inst. för framstidsstudier</p><p>Elisabeth Wåghäll Nivre, Stockholms universitet</p><p>Christer Nordlund, Umeå universitet</p><h3>Suppleanter:</h3><p>Clara Aranda (SD) för Patrick Reslow (SD)</p><p>Gunilla Carlsson (S) för Åsa Westlund (S)</p><p>John Widegren (M) för Marie-Louise Hänel Sandström (M)</p><p>Åsa von Schoultz för Stefan Svallfors</p><p>Cecilia Wejryd för Elisabeth Wåghäll Nivre</p><p>Asta Cekaite för Christer Nordlund</p>/nyheter/christer-nordlund-ny-ledamot-i-rjs-styrelse_11999615//nyheter/manadens-humanist-samuel-sundvall_11995885/Månadens humanist: Samuel SundvallHan är doktor i historia och arbetar för närvarande som postdok på Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) vid Umeå universitet.Thu, 17 Oct 2024 11:46:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ffe643de13574c648a697f41cb1b358d/sundvall_samuel_4215_231003_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ffe643de13574c648a697f41cb1b358d/sundvall_samuel_4215_231003_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ffe643de13574c648a697f41cb1b358d/sundvall_samuel_4215_231003_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ffe643de13574c648a697f41cb1b358d/sundvall_samuel_4215_231003_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ffe643de13574c648a697f41cb1b358d/sundvall_samuel_4215_231003_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ffe643de13574c648a697f41cb1b358d/sundvall_samuel_4215_231003_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Samuel Sundvall</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Jag har alltid varit intresserad av historia. Så jag läste på egen hand men ville veta lite mer, då läste jag några universitetskurser men ville veta ännu mer. Helt plötsligt jobbade jag med mitt intresse. </p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Det ger en möjlighet till att förstå sin tillvaro. Framförallt genom historia (säger jag som ämnespatriot). Tror de flesta någon gång tänker på hur saker och ting var ”förr i tin”, och i förlängningen varför saker är som de är idag. </p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Jag disputerade med <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?language=sv&pid=diva2%3A1856405&dswid=-6606">min avhandling</a> om historiska flyttmönster på norrländsk landsbygd i juni. I oktober kliver jag på en postdoc på enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) här i Umeå där jag ska titta på effekten av migration på fertilitetsnedgången under den demografiska transitionen i Sverige.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Nyfikenhet inför det förflutna och lite kaffe.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Forskning kan ibland vara en tungrodd process men att få söka svar på en fråga eller kring ett problem man har funderingar över för att sedan, över tid, se svaret växa fram är bland det roligaste som finns. </p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Sök om du är intresserad. Finns intresset så löser sig det mesta med studierna.</p>/nyheter/manadens-humanist-samuel-sundvall_11995885//nyheter/christer-nordlund-foreslas-som-ny-ledamot-till-rjs-styrelse_11990578/Christer Nordlund föreslås till Riksbankens jubileumsfonds styrelseRiksbankens Jubileumsfond är en stiftelse som ger stöd till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I oktober ska riksdagen fatta beslut om nya ledamöter i fondens styrelse.Wed, 02 Oct 2024 13:38:03 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1c2eb40492d840b7b8065fa75011648f/christer_nordlund_sv_img_1164-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1c2eb40492d840b7b8065fa75011648f/christer_nordlund_sv_img_1164-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1c2eb40492d840b7b8065fa75011648f/christer_nordlund_sv_img_1164-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1c2eb40492d840b7b8065fa75011648f/christer_nordlund_sv_img_1164-12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1c2eb40492d840b7b8065fa75011648f/christer_nordlund_sv_img_1164-12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1c2eb40492d840b7b8065fa75011648f/christer_nordlund_sv_img_1164-12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christer Nordlund, dekan, Humanistiska fakulteten</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Dekan <strong>Christer Nordlund</strong> föreslås som en av de nya ledamöterna i RJ:s styrelse. Övriga föreslagna är <strong>Stefan Svallfors</strong>, professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier och <strong>Elisabeth Wåghäll</strong> <strong>Nivre</strong>, professor i tyska vid Stockholms universitet.</p><p>Som suppleanter föreslås <strong>Åsa von Schoultz</strong>, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet, <strong>Cecilia Wejryd</strong>, professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, <strong>Asta Cekaite,</strong> prodekan för filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.</p><p><strong>Anders Malmberg</strong>, professor i ekonomisk geografi vid Uppsala universitet, föreslås väljas om till posten som styrelsens ordförande.</p><p>Utöver aktörer från universitetssektorn sitter även riksdagsledamöter för S, M och SD i styrelsen: <strong>Dennis Dioukarev</strong> (SD), <strong>Hans Ekström</strong> (S), <strong>Gunilla Svantorp</strong> (S), <strong>Maria Stockhaus</strong> (M) och <strong>Åsa Westlund</strong> (S). Partierna har också sex suppleanter. </p><p><strong>Källa:</strong> altinget.se</p>/nyheter/christer-nordlund-foreslas-som-ny-ledamot-till-rjs-styrelse_11990578//nyheter/klimatforandringarna-hotar-viktiga-historiska-platser_11988165/"Klimatförändringarna hotar viktiga historiska platser"Phil Buckland, Institutionen för idé- och samhällsstudier, intervjuas i tidskriften Extrakt om att kulturhistoriskt viktiga platser riskerar att förstöras i klimatförändringarna och samhället verkar stå utan beredskap.Tue, 24 Sep 2024 15:10:53 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/940cb80dcbce48dfbd231640626c8117/philip_buckland_mg_0659_160913_ebe3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/940cb80dcbce48dfbd231640626c8117/philip_buckland_mg_0659_160913_ebe3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/940cb80dcbce48dfbd231640626c8117/philip_buckland_mg_0659_160913_ebe3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/940cb80dcbce48dfbd231640626c8117/philip_buckland_mg_0659_160913_ebe3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/940cb80dcbce48dfbd231640626c8117/philip_buckland_mg_0659_160913_ebe3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/940cb80dcbce48dfbd231640626c8117/philip_buckland_mg_0659_160913_ebe3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Philip Buckland, docent i Miljöarkeologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elin Berge</span></div></div><p class="quote-center">Det sägs att historien är nyckeln till framtiden. Men har vi koll på nyckelknippan?</p><p>Rester från gamla boplatser berättar hur vi människor har levt och format landskapet genom historien. I takt med att klimatet både blir varmare och blötare i Norden påverkas fornlämningar, och information om vår historia riskerar att gå förlorad.</p><p><a href="https://www.extrakt.se/klimatforandringarna-hotar-viktiga-historiska-platser/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på extrakt.se</a></p>/nyheter/klimatforandringarna-hotar-viktiga-historiska-platser_11988165//nyheter/standardverk-om-robert-oppenheimer-i-svensk-oversattning_11983696/Standardverk om Robert Oppenheimer i svensk översättningBiografin "American Prometheus. The Triumph and Tragedy of J. Robert Oppenheimer" författad av de amerikanska historikerna Kai Bird och Martin J. Sherwin som utkom 2005, har nu publicerats i en svensk upplaga på förlaget Fri Tanke, i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien. Boken är översatt av Lisa Sjösten och fackgranskad av professor Christer Nordlund, Umeå universitet, som också skrivit det nya förordet.Wed, 11 Sep 2024 16:41:37 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c8226cd5-c7fe-4bf9-8df1-c27f556be262" data-contentname="bokomslag">{}</div><p>Sommaren 2023 gjorde Christopher Nolans <em>Oppenheimer</em> succé på vita duken. Filmen, som sedermera blev sjufaldigt belönad på Oscarsgalan, däribland i kategorin bästa film, bidrog till att historien om ”atombombens fader” åter aktualiserades och dessutom nådde en helt ny publik.</p><p>Nolans dramatisering har många styrkor och en av dem är att den bygger på ett gediget kunskapsunderlag, nämligen biografin <em>American Prometheus. The Triumph and Tragedy of J. Robert Oppenheimer</em>, som utgavs av de amerikanska historikerna Kai Bird och Martin J. Sherwin 2005.</p><p>Även boken har blivit en succé i sin egen rätt, inom genren vetenskapshistorisk biografi. Den tilldelades det prestigefyllda Pulitzerpriset och räknas numera som ett standardverk om den vetenskapsbaserade säkerhetspolitikens epok.</p><p>Denna mäktiga biografi har nu utkommit i en svensk upplaga på förlaget Fri Tanke, i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien. Boken Oppenheimer är översatt av <strong><a href="http://www.majuskel.se">Lisa Sjösten</a></strong> och fackgranskad av professor <strong>Christer Nordlund</strong>, som också skrivit det nya förordet.</p>/nyheter/standardverk-om-robert-oppenheimer-i-svensk-oversattning_11983696//nyheter/ny-bok-filosofera-tillsammans_11975457/Ny bok: Filosofera tillsammans"Filosofera tillsammans" är ny populärvetenskaplig bok som bjuder in till en större förståelse av vad det är att filosofera genom att vara aktiv tillsammans med andra. Instruktionerna är enkla att följa och det behövs inga förkunskaper i filosofi. Författare bakom boken är Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet, tillsammans med Sofia Wrangsjö och Erica Jonvallen. Thu, 22 Aug 2024 15:51:21 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1a69aa739ad245e0b306425e0b44f376/graduationceremony_04387_240523-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a69aa739ad245e0b306425e0b44f376/graduationceremony_04387_240523-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a69aa739ad245e0b306425e0b44f376/graduationceremony_04387_240523-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1a69aa739ad245e0b306425e0b44f376/graduationceremony_04387_240523-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a69aa739ad245e0b306425e0b44f376/graduationceremony_04387_240523-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a69aa739ad245e0b306425e0b44f376/graduationceremony_04387_240523-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kalle Grill talar i samband med en av examenshögtiderna 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Då och då stöter vi på föreställningen att filosofiska samtal är komplicerade, att det bara är något för intellektuella personer eller personer med många högskolepoäng</p><p>Kalle Grill berättar att han och Sofia Wrangsjö i många år har lett filosofiska samtal för allmänheten som ett sätt att föra ut det filosofiska perspektivet på tillvaron och de filosofiska metoderna för att tänka klart och noggrant.</p><p>– Vi tror mycket på att detta kan underlätta livet, ge tröst, riktning, mening, bidra till förståelse av sig själv och andra. Under de sista 15 åren har det vuxit fram en rörelse kring filosofiska caféer eller salonger i Sverige, främst i Stockholmsområdet, säger Kalle Grill.</p><p>– Jag var själv med tidigt i denna utveckling genom att starta något vi kallade Filosofigruppen Sherpa som hade filosofiska salonger på främst Stockholms Stadsbibliotek men även några andra bibliotek i Stockholm under åren 2009-2016.</p><h3>Nästa steg att föra ut filosofin</h3><p>Han säger vidare att 2011 var han med och grundade Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis, där Tulsa Jansson var drivande, parallellt med Sherpa.</p><p>– Det har visat sig vara en mer bestående föreningen som har haft mycket verksamhet och fortfarande frodas, se ssfp.se. Både jag och Sofia har hållit kurser i den föreningens regi.</p><p>– Mot denna bakgrund så tyckte vi författare att det vore så himla bra om människor kunde träffas och filosofera utan samtalsledare. Caféerna och salongerna byggde alltid på att det fanns en samtalsledare.</p><p>– Vi tyckte att ett nästa steg så att säga för att föra ut filosofin i Sverige, till skolor, after works, studiecirklar, kompisträffar osv. vore att ha en lättillgänglig handbok där man får tydliga instruktioner och gradvis kan lära sig föra filosofiska samtal utan ledning. </p><p class="quote-center">Politiker lär väl inte läsa den, men om det politiska samtalet kunde bli lite mer dialogiskt skulle nog många vara glada, så man kan ju hoppas</p><p>Kalle Grill poängterar att tänkta läsare av boken är egentligen ”alla”, även om boken kanske mest uppenbart tilltalar de som redan är vana att läsa böcker och tänka utifrån det. Men lägger till att den är skriven på ett sätt så att även den som är ovan att läsa kan plocka upp den och snabbt komma igång med att filosofera tillsammans med andra.</p><p>– Den kan även användas som kurslitteratur eller underlag för studiecirklar, men också privat, av vem som helst, mer som ett sätt att umgås. Vi får se hur det går. Politiker lär väl inte läsa den, men om det politiska samtalet kunde bli lite mer dialogiskt skulle nog många vara glada, så man kan ju hoppas.  </p><h3>Stort intresse</h3><p>På frågan om vad han tror folk tänker eller vet om filosofi i allmänhet, säger Kalle Grill att han tror många är nyfikna på filosofi och det den kan erbjuda av sekulära livsåskådningar och perspektiv på livsval och etiska och existentiella frågor.</p><p>– Jag tror också många ser filosofi som svårt och otillgängligt. Mycket av filosofihistorien och den samtida akademiska filosofin är också svårt och otillgängligt för den som inte studerat grunderna. Men själva frågorna och metoderna är egentligen allmängods, åtminstone i sina mer grundläggande delar. </p><p>Avslutningsvis pekar han på hur det finns omkring 6000 registrerade studenter i filosofi i Sverige. Det är alltså tillsammans med litteraturvetenskap och historia ett av de tre stora ämnena inom humaniora. Dessutom ca 3000 i idéhistoria.</p><p>– Så intresset är på det viset stort och många vet nog att filosofi ger utmärkta analytiska kunskaper och förmågor som kan vara till nytta i andra studier. Samtidigt finns alltid de som inte känner till ämnet och som ser större samhällsnytta i kunskaper som mer omedelbart kan omsättas till produktivt arbete.</p>/nyheter/ny-bok-filosofera-tillsammans_11975457//nyheter/ny-bok-om-historielarares-syn-pa-historisk-kunskap_11973356/Ny bok om historielärares syn på historisk kunskapI en ny antologi utgiven vid Umeå universitet undersöks och diskuteras hur historielärare tänker kring ämnets kunskapsanspråk; vad är det för typ av kunskap som förmedlas i ett historieklassrum?Tue, 27 Aug 2024 14:58:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a3c97044400d45219d26bfb7f36d66ec/henrik_astrom_elmersjo_x_img_3767_2019-05-20_pmr.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a3c97044400d45219d26bfb7f36d66ec/henrik_astrom_elmersjo_x_img_3767_2019-05-20_pmr.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a3c97044400d45219d26bfb7f36d66ec/henrik_astrom_elmersjo_x_img_3767_2019-05-20_pmr.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a3c97044400d45219d26bfb7f36d66ec/henrik_astrom_elmersjo_x_img_3767_2019-05-20_pmr.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a3c97044400d45219d26bfb7f36d66ec/henrik_astrom_elmersjo_x_img_3767_2019-05-20_pmr.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a3c97044400d45219d26bfb7f36d66ec/henrik_astrom_elmersjo_x_img_3767_2019-05-20_pmr.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Åström Elmersjö och Paul Zanazanian.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Antologin är en direkt konsekvens av ett symposium med ett 20-tal deltagare som hölls i Umeå hösten 2022</p><p>I många delar av världen har historieämnet ett dubbelt uppdrag i skolan: lärare förväntas förmedla kunskaper om det förflutna, men samtidigt också ge eleverna färdigheter att dekonstruera historia och tänka kritiskt. Det har visat sig att det kan vara svårt för lärare att kunskapsteoretiskt navigera dessa båda delar av sitt uppdrag.</p><p>I antologin <em>Teachers and the epistemology of history</em> (Palgrave Macmillan, 2024), redigerad av <strong>Henrik Åström Elmersjö</strong>, Umeå universitet och <strong>Paul Zanazanian</strong>, McGill Uniersity, Montreal, adresseras lärares förhållningssätt till kunskapsteoretiska frågor på både längden och bredden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Konceptuella och metodologiska problem</h2><p>Antologin utgör en del av redovisningen av ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet om historielärares epistemologiska (kunskapsteoretiska) överväganden. Antologin är en direkt konsekvens av ett <a href="~/link/9d75fe5f85f446269769d50d7b9bd797.aspx">symposium</a> med ett 20-tal deltagare som hölls i Umeå hösten 2022.</p><p>Totalt består antologin av 19 kapitel författade av forskare från tolv länder och fem kontinenter. Kapitlen i boken tar upp konceptuella och metodologiska problem i forskning om lärares epistemologiska överväganden, men också empiriska resultat angående lärares tendens att förhålla sig olika till epistemologiska spörsmål beroende på i vilken kontext de diskuterar dessa spörsmål.</p><p>Forskningsfältets tidigare iakttagna ”inkonsekvens” bland lärare i dessa frågor, kontextualiseras och problematiseras. Boken som helhet visar också på flera olika vägar framåt för forskningsfältet.</p><p><a href="https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-031-58056-7" target="_blank" rel="noopener">Boken är open access och kan laddas hem gratis från förlaget Palgrave Macmillan's hemsida</a></p>/nyheter/ny-bok-om-historielarares-syn-pa-historisk-kunskap_11973356//nyheter/manadens-humanist-isak-tornqvist_11955335/Månadens humanist: Isak TörnqvistHan är doktorand i historia vid Umeå universitet och avhandlingsämnet ligger någonstans emellan arbetarhistoria och politisk historia. Tue, 11 Jun 2024 16:06:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/91b8b62eb15f4c9eb8f1021f52097f92/isak_tornqvist_sv_img_9401-3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/91b8b62eb15f4c9eb8f1021f52097f92/isak_tornqvist_sv_img_9401-3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/91b8b62eb15f4c9eb8f1021f52097f92/isak_tornqvist_sv_img_9401-3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/91b8b62eb15f4c9eb8f1021f52097f92/isak_tornqvist_sv_img_9401-3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/91b8b62eb15f4c9eb8f1021f52097f92/isak_tornqvist_sv_img_9401-3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/91b8b62eb15f4c9eb8f1021f52097f92/isak_tornqvist_sv_img_9401-3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Isak Törnqvist, doktorand, historia</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Jag har varit intresserad av humanistiska ämnen, och i synnerhet historia, så länge jag kan minnas. Däremot trodde jag inte att det skulle vara något som jag skulle syssla med på heltid.</p><p>– Jag började studera ämneslärarutbildningen 2017 med historia som ingångsämne. Väl i kontakt med ämnet insåg jag att det var något man kunde göra som mer än bara ett intresse.</p><p>– Från den tidpunkten började jag läsa fördjupningar inom historieämnet parallellt med mina lärarstudier.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Humaniora innebär en möjlighet att få studera människan och samhället, oavsett om det rör sig om nutid eller dåtid. Det innebär att bilda sig inom ämnen som inte alltid kan mätas ekonomiskt utan i stället hjälper den enskilda individen att förstå sin samtid och sina medmänniskor.</p><p>– Genom de humanistiska ämnena, oavsett om det är historia, litteraturvetenskap eller religionsvetenskap med mera, ges insikter om mänskligheten och samhället som man kan ha med sig hela livet.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Jag är sedan 2022 doktorand i historia. Mitt avhandlingsprojekt handlar om hur Socialdemokraterna byggde sin partiorganisation 1889–1932 och hur denna organisation påverkade partiet och i förlängningen Sveriges historia. Avhandlingsämnet ligger någonstans emellan arbetarhistoria och politisk historia.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– När det kommer till den egna forskningen handlar det mycket om nyfikenhet inför det förflutna. Jag känner att jag vill förstå vad det är som egentligen har hänt. På en daglig basis innebär det ett konstant pendlande mellan hybris och självhat.</p><p>– Under hybrisperioderna känner man att man måste få ned allt det briljanta man tänkt på papper. När självhatet sedan slår får man utrymme och motivation att kritiskt granska sitt arbete och lösa de problem som uppstått under vägen.</p><p>– Utöver det får jag mycket glädje och energi av att undervisa. I mötet och diskussionerna med studenterna får man möjlighet att hjälpa andra samtidigt som man får nya idéer och impulser som man i längden kan dra mycket nytta av.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Det är alltid något man njuter av men vad som är absolut roligast kan växla. Generellt skulle jag säga att det roligaste är att få ägna sig åt det man är intresserad av samtidigt som man får möta studenter.</p><p>– Nyligen arrangerade vi vid historieämnet en högtid för lärare och studenter som vi kallade för ”Rankedagen” där vi firade historieämnet med ett antal föredrag och ett pub-quiz. Att få planera och genomföra det tillsammans med kollegorna var väldigt givande.</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Sök. Du kommer inte att ångra det.</p>/nyheter/manadens-humanist-isak-tornqvist_11955335//nyheter/vi-flytt-int--flyttningstrender-pa-norrlandsk-landsbygd_11951092/Vi flytt' int'! – flyttningstrender på norrländsk landsbygd sedan 1850 Vem, var och när flyttar Norrlands landsbygdsbefolkning? Det är temat i en ny avhandling i historia av Samuel Sundvall vid Umeå universitet, där flyttrender undersökts under 170 år. Det är en lång historia av både förändring och kontinuitet där samhällsekonomin oftast satt ramarna.Mon, 03 Jun 2024 14:44:08 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/98959a2846d240c8b9d5ea5c0570dc70/samuel_sundvall_img_9123.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/98959a2846d240c8b9d5ea5c0570dc70/samuel_sundvall_img_9123.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/98959a2846d240c8b9d5ea5c0570dc70/samuel_sundvall_img_9123.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/98959a2846d240c8b9d5ea5c0570dc70/samuel_sundvall_img_9123.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/98959a2846d240c8b9d5ea5c0570dc70/samuel_sundvall_img_9123.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/98959a2846d240c8b9d5ea5c0570dc70/samuel_sundvall_img_9123.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Samuel Sundvall, doktorand, historia</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Norra Sverige expanderar, säger Samuel Sundvall och fortsätter beskriva hur nya industrier växer fram som en del av den så kallade ”gröna omställningen”.</p><p>– Trots detta så kämpar många landsbygdsområden i norr med avfolkning till följd av stor utflyttning. Problematiken är gammal, men norra Sveriges landsbygd har däremot inte alltid dragits med dessa problem.</p><p>– Under det sena 1800-talet var många av de områden som nu avfolkas inflyttningsbygder. Nya jordbruk etablerades och befolkningen ökade snabbare än någon annanstans i landet. Hur skedde denna totala omläggning i flyttbeteenden?</p><h3>Från jordbruksland till industriland till tjänstesamhälle</h3><p>Han fortsätter beskriva hur det generellt är samhällsekonomin som har satt ramarna för landsbygdsbefolkningen flyttat. Att Sverige sedan 1800-talets slut gått från jordbruksland, till ett industriland och sedermera ett tjänstesamhälle.</p><p>– Landsbygden har därmed gått från att vara norm till periferi. Färre människor lämnade den norrländska landsbygden under den första fasen av industriell expansion än på andra platser i Sverige. De norrländska småbrukarna kunde genom exempelvis skogsarbete skaffa en inkomstkälla i ett samhälle där lönearbete blev allt viktigare.</p><p>– Sedan mitten av 1900-talet har däremot utflyttningstalen ökat dramatiskt. Frånsett att fler väljer att lämna den norrländska landsbygden så har även de ekonomiska klyftorna mellan de som flyttar och stannar ökat dramatiskt.</p><h3>Den typiske utflyttaren är sig lik</h3><p>Samuel Sundvall konstaterar vidare att även om fler väljer att flytta nu så har den typiska utflyttaren sett ungefär likadan ut sedan under hela denna tid. Att vi flyttar oftast i ung vuxen ålder, innan vi rotat oss med arbete och familj.</p><p>– Däremot så är vi lite äldre nu än för 100 år sedan, istället för att flytta för arbete direkt när vi lämnar föräldrahemmet, så bor de flesta kvar tills det är dags att påbörja högre utbildning. Kvinnor har också alltid lämnat landsbygden mer än män, bland annat på grund av att de sektorer som varit dominerande på landsbygd har traditionellt varit mansdominerande.</p><p>– Skillnaderna idag är däremot mycket mindre än för 100 år sedan eftersom färre arbetstillfällen idag finns inom dessa landsbygdsnäringar, varmed även män har börjat flytta i högre utsträckning.</p>/nyheter/vi-flytt-int--flyttningstrender-pa-norrlandsk-landsbygd_11951092//nyheter/vetenskap-och-kreativitet-utforskas-pa-arktisk-doktorandkurs_11945206/ Vetenskap och kreativitet utforskas på arktisk doktorandkursMellan den 22 och 26 april 2024 åkte doktorander vid den Arktiska forskarskolan på en kombinerad doktorandkurs och studieresa till Rovaniemi, Finland. Kursen, som heter "Communication and Transdisciplinary Methods in Arctic Research", och studiebesöket var båda delar av programmet vid den Arktiska forskarskolan.Fri, 24 May 2024 09:41:31 +0200<p>Måndagen den 22 april lämnade tåget Umeå med slutdestination Haparanda-Torneå. På tåget fanns sju doktorander från den Arktiska forskarskolan, samt skolans rektor och koordinator. Tillsammans gjorde de sitt första stopp på sin veckolånga studieresa till Rovaniemi, Finland. I Haparanda-Torneå fick de alla träffa Hanna-Leena Ainonen, gränssamarbetsutvecklare vid Torneå stadshus, för en presentation om tvillingstädernas historia, kultur och politik.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="99f27ef5-a32d-4518-8b30-5398e0e09188" data-contentname="PIC Rovaniemi field trip_Haparanda-Tornio">{}</div><p>Doktoranden Alina Bavykina var mest imponerad över hur de två städerna och länderna använder sig av sina skillnader för att skapa entreprenörsmöjligheter.</p><p>– Hanna-Leena nämnde till exempel det dubbla nyårsfirandet på båda sidor om Torne-ån, vilket ger invånare och besökare möjlighet att se fyrverkerierna två gånger. För mig som besökare kändes det som att Haparanda-Torneå är en enda stor stad sammanflätad med den svensk-finska kulturen och deras unika traditioner, kultur och språk, säger Bavykina.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"> </h2><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vetenskapliga metoder möter kreativitet</h2><p>Nästa dag var inplanerad med kreativa workshops och presentationer i Rovaniemi. Bland aktiviteterna fanns en workshop med postdoktor Pamela Bachmann-Vargas om transformativa metoder i forskning. Hon beskrev "transformativa metoder" som studentcentrerade lärandemetoder som möjliggör fantasi och tänkande utanför ramarna. Doktoranderna gjorde några övningar och praktiska aktiviteter som en del av workshopen. Bland annat fick de göra poetiska reflektioner och omvandla dem till haiku genom att lista tre nyckelbegrepp som beskriver deras forskning.</p><p>– Jag trivdes väldigt bra med workshopen och tyckte det var nyttigt att se min forskning från olika vinklar, kommenterar doktoranden Marcus Aronsson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Utställningar och föredrag vid Lapplands universitet</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5b857155-18ba-4e85-a650-35b12ef0b262" data-contentname="PIC Rovaniemi field trip_Arktikum">{}</div><p>Både onsdagen och torsdagen tillbringades på Lapplands universitet där onsdagen hade en utställning på Arktikum Science Center på agendan och torsdagen var fylld av föredrag och presentationer. Onsdagen inleddes med en kort introduktion till Arktikum och Arktiskt centrum vid Lapplands universitet, följt av en presentation om rättvis grön omställning i finska Arktis av docent Tanja Joona. Därefter gick eleverna på en guidad tur genom en utställning om Lapplands och Rovaniemis historia.</p><p>– Onsdagen var personligen min favorit och kanske den mest insiktsfulla dagen på veckan. Mest imponerande var den guidade turen genom utställningen. Eftersom jag inte är från Sverige eller ens norrifrån finns det en mängd kunskap som jag helt saknar. Det var riktigt bra att ha den här engagerade guiden som förklarade den arktiska regionens kultur och historia, förklarar doktoranden Paul Schmidt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="164b3bc7-f892-482c-9ee0-8f3fb50a8cad" data-contentname="PIC Rovaniemi field trip_Walking with">{}</div><p>Under torsdagen fick doktoranderna lyssna på föredrag som alla kretsade kring kommunikation och vetenskapliga metoder. Bland dem fanns ett föredrag om "Researching with Proximity", av professor Outi Rantala och forskaren Neal Cahoon, där de presenterade idén om att mänskligt och annat än mänskligt socialt liv är ömsesidigt beroende. Eleverna fick experimentera med det som kallades ”walking with” som ett metodologiskt experiment som utforskar och framhäver en vårdande och omtänksam inriktning mot varelser och tankar.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En rolig och intressant resa</h2><p>På tågresan hem uttrycker doktoranderna att studieresan har varit rolig och intressant. Doktoranden Hilde Weiser sammanfattar veckan med teman som rättvisa, markanvändningsrätt, lokala konflikter och andra utmaningar i norra Finlands/Sapmís geografiska område. Doktoranden Marcus Aronsson uttrycker att han har fått en mycket större uppskattning och förståelse för hur levd den norra delen av våra två länder är.</p><p>– Som avslutning har den här resan fått mig att känna mig mer energisk, självsäker, fokuserad och kompetent. 10/10, skulle göra igen, avslutar Aronsson.</p>/nyheter/vetenskap-och-kreativitet-utforskas-pa-arktisk-doktorandkurs_11945206//nyheter/att-forsta-skogsdebatten-en-forelasning-av-klara-hargestam_11945829/Att förstå skogsdebatten: en föreläsning av Klara HärgestamDen 7 maj 2024 hölls en föreläsning inom ramen för föreläsningsserien ”Forest Social” på Umeå universitet. Föreläsningen samlade studenter från både SLU och UMU, forskare samt representanter från offentliga myndigheter och företag. Föreläsningen hölls av Klara Härgestam, doktorand i retorik vid Örebro Universitet, som presenterade sitt pågående doktorandprojekt om människors relationer till skogen och dess påverkan på skogsdebatten.Tue, 28 May 2024 14:00:27 +0200<p>Härgestams forskning går bortom de vanligt framhävda konfliktlinjerna i skogsdebatten, mellan produktion och bevarande, vilka ofta bortser från de djupare aspekterna av människors upplevelser. I sin föreläsning pekade hon på effekterna av att kalla en debatt "polariserad". Som Härgestam uttryckte det i föreläsningen: "Att kalla en debatt 'polariserad' förändrar människors möjligheter till dialog från början.</p><p>Men att missa perspektiv innebär också att missa lösningar." Härgestams studie är baserad på fältarbete bland olika grupper som är kopplade till skogen: markägare, skogsarbetare och engagerade människor som på olika sätt vill skydda skog. Hon hävdar att ståndpunkterna i den svenska skogsdebatten inte enbart uppstår från rationella, distanserade resonemang, utan också är djupt rotade i människors kroppsliga relation till skogen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="398f6fea-1580-4aff-93d4-f519bc394961" data-contentname="PIC 2024-05-07 Klara Härgestam_Portrait">{}</div><p>Härgestams forskningsintresse ligger i att studera polarisering i debatten och att hitta sätt att skifta dialogen till en mer nyanserad ton där de involverade människorna känner sig validerade, hörda och förstådda. Hon betonade vikten av att förstå och erkänna de personliga och emotionella kopplingarna människor har till skogen.</p><p>Avslutningsvis belyste Härgestams föreläsning de ofta förbisedda emotionella och personliga aspekterna av skogsdebatten. Den underströk behovet av en mer nyanserad dialog som validerar och förstår de mångfacetterade relationerna som människor har till skogen.</p><p><em><strong>Forest Social</strong> är Future Forests föreläsningsserie som främst riktar sig till studenter vid SLU och Umeå Universitet, men alla är välkomna att delta. Föreläsningsserien syftar till att inspirera till tvärvetenskapliga perspektiv på skogen och utforska kopplingarna mellan skogen och samhället.</em></p>/nyheter/att-forsta-skogsdebatten-en-forelasning-av-klara-hargestam_11945829//nyheter/janina-priebe-tilldelas-kungl.-skytteanska-samfundets-pris_11932569/Janina Priebe tilldelas Kungl. Skytteanska Samfundets prisKungl. Skytteanska Samfundets meddelar att de har tilldelat Janina Priebe, vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sitt pris till framstående yngre forskare inom humaniora och konstnärlig verksamhet 2024.Mon, 06 May 2024 14:22:43 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/14e73729dbdf4819ad956bc96b64d3ce/priebe_janina_0335_220420_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/14e73729dbdf4819ad956bc96b64d3ce/priebe_janina_0335_220420_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/14e73729dbdf4819ad956bc96b64d3ce/priebe_janina_0335_220420_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/14e73729dbdf4819ad956bc96b64d3ce/priebe_janina_0335_220420_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/14e73729dbdf4819ad956bc96b64d3ce/priebe_janina_0335_220420_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/14e73729dbdf4819ad956bc96b64d3ce/priebe_janina_0335_220420_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Janina Priebe, lektor i idéhistoria</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><h3>Ur motiveringen:</h3><p><strong>Janina Priebe</strong> är en synnerligen framgångsrik forskare i ett internationellt perspektiv. Priebes forskningsprofil rör det nordliga och arktiska området och hur relationerna mellan det globala och det lokala ömsesidigt omstöps när klimatförändringar och miljöpolitik skapar nya utmaningar och möjligheter.</p><p>Priebe har deltagit och tagit ett stort ansvar i ledning och utveckling av ett flertal större forskningsansökningar vid Umeå universitet och SLU som också erhållit betydande externa medel.</p><p>Janina Priebe föreslås därför som en mycket värdig mottagare av priset som yngre framstående forskare inom humaniora och konstnärlig 2024</p><p>Prissumman 2024 är 20 000 svenska kronor. Priset delas ut i samband med Kungl. Skytteanska Samfundets årshögtid den 24 maj i Umeå, samt vid lämplig ceremoni vid Umeå universitet.  Pristagaren förväntas också författa en kortare populärvetenskaplig artikel i Samfundets årsbok Thule.</p>/nyheter/janina-priebe-tilldelas-kungl.-skytteanska-samfundets-pris_11932569//nyheter/ansokan-oppen-till-arets-dash--forskarskola-inom-digital-humaniora_11924274/Ansökan öppen till DASH – forskarskola inom digital humanioraDASH riktar sig till doktorander inomu humaniora och samhällsvetenskap som ännu inte har några särskilda kunskaper eller färdigheter inom digital forskning, men som är intresserade av att lära sig mer för att kunna tillämpa detta i sitt framtida avhandlingsarbete. Sista ansökningsdag är den 31 maj. Fri, 19 Apr 2024 15:50:36 +0200<p>DASH ger doktorander relevanta kunskaper och färdigheter i skärningspunkten mellan informations- och kommunikationsteknologi och humaniora och konstvetenskap, samt adresserar kritiska perspektiv i tillämpningen av dem.</p><p>Syftet är att introducera deltagarna till digitala metoder ur ett kritiskt humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv och att öka samarbetet nationellt och internationellt.</p><p>DASH kommer att stärka framtida forskare inom området genom att koppla samman doktorander över hela Sverige via avancerade workshoppar vid varje partneruniversitet och sommarskola i digitala metoder för humaniora och samhällsvetenskap.</p><p>Det kommer dessutom att erbjudas tillgång till utvalda befintliga resurser (kurser, seminarier, workshoppar) vid partneruniversiteten Uppsala, Umeå, Linnéuniversitetet och Göteborg.</p><p><strong>DASH har öppet för anmälan fram till 31 maj 2024.</strong></p><p><a href="https://www.dash-doctoralschool.se/contact-admission/" target="_top">Läs mer och anmäl dig här</a></p><p> </p>/nyheter/ansokan-oppen-till-arets-dash--forskarskola-inom-digital-humaniora_11924274//nyheter/pilspetsar-visar-hur-folk-har-rort-sig-under-bronsaldern2_11902385/Pilspetsar visar hur folk har rört sig under bronsåldern– Det finns ännu ”vita fläckar” på den arkeologiska kartan över Norrland, med många intressanta frågor att besvara, det säger Mattias Sjölander, författare till en ny avhandling i arkeologi vid Umeå universitet. Han konstaterar vidare att åtkomsten till stenmaterial har varit, och fortsätter att vara, centralt för människans överlevnad. Trots detta känner vi till förvånande lite om hur man utnyttjat detta material förhistoriskt inom Norrland. Tue, 26 Mar 2024 15:32:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09396bcbe53443018dc10cb1b836a056/mattias_sjolander_img_3316-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09396bcbe53443018dc10cb1b836a056/mattias_sjolander_img_3316-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09396bcbe53443018dc10cb1b836a056/mattias_sjolander_img_3316-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09396bcbe53443018dc10cb1b836a056/mattias_sjolander_img_3316-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09396bcbe53443018dc10cb1b836a056/mattias_sjolander_img_3316-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09396bcbe53443018dc10cb1b836a056/mattias_sjolander_img_3316-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mattias Sjölander</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Vi har hittat pilspetsar från bronsåldern i kustlandet som är tillverkade i stenmaterial som inte finns lokalt</p><p>Mattias Sjölander beskriver hur början av bronsåldern i Norrland var en tid av förändring, något man kan se i det arkeologiska materialet.</p><p>– Boplatstyperna förändras, fokus på älgjakt minskar, och nya föremålstyper dyker upp. Inlandet består till stor del av en jakt- och fångstbefolkning, samtidigt som man vid kusten blir mer bofast. Vad som motiverade dessa förändringar är dock ännu okänt, vilket gör detta till en väldigt intressant tid i vår förhistoria.</p><p>Han säger vidare att tillgången till stenmaterial har alltid varit viktig för människan, och för att bättre förstå hur man utnyttjade denna naturresurs förhistoriskt krävs en kombination av naturvetenskapliga och arkeologiska metoder.</p><p>– Arkeologi kan säga mycket om själva processen för hur man tillverkar ett stenverktyg, men vill man studera ursprunget för materialet är en god förståelse för geologi viktig. </p><h3>Viktigt att förstå folks rörelsemönster</h3><p>Han menar att avgöra huruvida en pilspets är tillverkad i sten som man hämtat i fjällen eller från lösa block man tillvaratagit i skogslandet är förvånansvärt tuff fråga att besvara.</p><p>Inlandsisens rörelser har transporterat stenmaterial långa sträckor i samband med att den formade landskapet. Detta har lett till att material som kvartsit, ett hårt och kvartsrikt stenmaterial, som är vanligt förekommande i fjällvärlden, går att återfinna som lösa stenblock längre nerströms.</p><p>– Att klargöra var man tillvaratagit stenmaterial har betydelse för vår förståelse av, inte endast hur man rört sig genom landskapet och organiserat sig, utan även potentiella handelssystem.</p><p>– Vi hittar pilspetsar från bronsåldern i kustlandet som är tillverkade i stenmaterial som inte finns lokalt. Det kan vara ett tecken på handelsutbyten med inlandets jakt- och fångstfolk, så länge vi kan säkerställa det geologiskt.</p>/nyheter/pilspetsar-visar-hur-folk-har-rort-sig-under-bronsaldern2_11902385//nyheter/forskare-om-den-lagsta-befolkningsokningen-i-sverige-pa-22-ar-_11899953/SR och TV4: Demografiforskare om den lägsta befolkningsökningen i Sverige på 22 årMon, 26 Feb 2024 10:16:27 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/323e128361f24bf99fdde1aea79f4fa3/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/323e128361f24bf99fdde1aea79f4fa3/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/323e128361f24bf99fdde1aea79f4fa3/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/323e128361f24bf99fdde1aea79f4fa3/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/323e128361f24bf99fdde1aea79f4fa3/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/323e128361f24bf99fdde1aea79f4fa3/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare vid Institutionen för idé- och samhällsstudier<br>Enhet: Historia Årshögtid 2019</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div></div></div><p>Hur står det till med Sveriges demografi? Den 22 februari publicerades ny befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån, SCB, som visar på rekordlåga födelsetal i Sverige. Glenn Sandström, docent i historisk demografi vid Umeå universitet, intervjuas i TV4 och Sveriges Radio om Sveriges demografiska utveckling och orsaker bakom den aktuella nedgången i barnafödandet. </p><p><strong>TV4–Efter fem–”Lägsta befolkningsökningen på 22 år”</strong> (2024-02-22): <a href="https://www.youtube.com/watch?v=U0m7XDluiMQ">https://www.youtube.com/watch?v=U0m7XDluiMQ</a></p><p><strong>Sveriges Radio P1, P1-morgon. “Rekordlåga födelsetal i Sverige – så påverkas välfärden”</strong> (2024-02-22): <a href="https://sverigesradio.se/artikel/rekordlaga-fodelsetal-i-sverige-sa-paverkas-valfarden">https://sverigesradio.se/artikel/rekordlaga-fodelsetal-i-sverige-sa-paverkas-valfarden</a></p><p><strong>Sveriges Radio P1, Dagens Eko, “Fler säger nej till barn – framtidsoro kan ligga bakom”</strong> (2024-02-22): <br><a href="https://sverigesradio.se/artikel/fler-sager-nej-till-barn-framtidsoro-kan-ligga-bakom">https://sverigesradio.se/artikel/fler-sager-nej-till-barn-framtidsoro-kan-ligga-bakom</a></p><h3>Kontakt</h3><p><a href="~/link/d682411d28d14a128f3754f8940fba96.aspx">Glenn Sandström</a></p>/nyheter/forskare-om-den-lagsta-befolkningsokningen-i-sverige-pa-22-ar-_11899953//nyheter/nytt-program-i-filosofi-och-artificiell-intelligens_11897738/Nytt program i filosofi och artificiell intelligensEtt nytt kandidatprogram i filosofi och artificiell intelligens erbjuds vid Umeå universitet. Programmet kommer att ges från och med höstterminen 2024 och går att söka under ansökningsperioden 15 mars till och med 15 april.Thu, 22 Feb 2024 12:23:10 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5a0ffe84f774413280a6805db4ae3677/felix_noak.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5a0ffe84f774413280a6805db4ae3677/felix_noak.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5a0ffe84f774413280a6805db4ae3677/felix_noak.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5a0ffe84f774413280a6805db4ae3677/felix_noak.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5a0ffe84f774413280a6805db4ae3677/felix_noak.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5a0ffe84f774413280a6805db4ae3677/felix_noak.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Dimitri Coelho Mollo</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Felix Noak</span></div></div><p class="quote-center">AI-tillämpningar är generellt sett mindre uppenbara och sensationella än i science fiction, men icke desto mindre kraftfulla</p><p>En av de som jobbat fram innehållet i programmet är Dimitri Coelho Mollo som är filosof och biträdande lektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier. Han säger att upprinnelsen till att programmet nu sjösätts är att artificiell Intelligens är ett stort och mycket relevant ämne och troligtvis kommer AI-tillämpningar att vara en viktig del av vår framtid och fortsätter:</p><p>– Naturligtvis menar vi inte scenarier som i filmen Terminator. AI-tillämpningar är generellt sett mindre uppenbara och sensationella än i science fiction, men icke desto mindre kraftfulla. Idag finns de redan överallt, i våra smartphones, smarta hem, bilar och så vidare.</p><p>– För att hantera en sådan framtid tror vi att människor som förstår tekniken, dess vetenskapliga och konceptuella grunder, såväl som de etiska och sociala konsekvenserna som de leder till, kommer att vara väldigt viktiga. </p><h3>Interdisciplinär utbildning</h3><p>Han poängterar fortsatt att filosofer har mycket att bidra till diskussionerna om AI och att många redan gör det.</p><p>– Lyckligtvis har vi mycket kompetens inom AI både inom Institutionen för idé- och samhällesstudier och inom Umeå universitet generellt.</p><p>– Faktiskt finns det redan några kurser om filosofi och AI som ges av institutionen, och de har varit mycket framgångsrika. Då trodde vi att det skulle vara bra och nyttigt att erbjuda en interdisciplinär utbildning inom filosofi och AI här i Umeå.</p><p class="quote-center">Det viktigaste är nyfikenhet och viljan att fördjupa sig i komplicerade frågor, lära sig många olika saker, tänka kritiskt och se hur de hänger ihop </p><p>Han säger att man också vill stärka närvaron av filosofi på universitetet, att det är bra för både lärare och studenter att ha en miljö full av människor som aktivt delta i institutionens aktiviteter, och som berikar alla med diskussioner, nya insikter och idéer. Därför har man beslutat att kandidatprogrammet ska ges på campus.  </p><h3>Vilka ämnen och kunskapsområden kommer programmet att omfatta?</h3><p>– Studenterna kommer att läsa några kurser inom grundläggande filosofi, som “Etik” eller “Kritiskt tänkande”, men den största delen av kurserna omfattar filosofikurser som är direkt relevanta för AI, som till exempel “Den artificiella intelligensens grunder", "Vetenskaps- och teknologifilosofi” och “AI, teknologi, och politik”. </p><p>– Emellertid är programmet interdisciplinärt i sin kärna. Vi är mycket nöjda över att vi har fått mycket intresse och entusiasm för kandidatprogrammet från Institutionen för datavetenskap. Några av de kurser som programmet innefattar ges av denna institution, som till exempel “Datastrukturer och Algoritmer” och “Människo-centrerad AI”.</p><p>– Vi tror att det är centralt att våra studenter förstår väl hur AI-tekniken fungerar, så att de kan diskutera och samarbeta på ett informerat sätt med datavetare och AI-teknologer. </p><p>– Eftersom AI är ett område som utvecklas snabbt, kommer vi också att ha en interdisciplinär kurs om “Aktuella Frågor inom AI”, där studenter kommer i kontakt med aktuell forskning inom AI, etik, policy och vetenskapsfilosofi.</p><p>– Dessutom har vi planerat en termin (termin 5) som endast innefattar valfria kurser. Då får studenterna välja ämnen som de vill fördjupa sig i, och naturligtvis kan det vara datavetenskap, men andra ämnen är också möjliga.</p><p>– Den här valfria terminen ger studenterna även möjligheten att göra en praktik eller att studera utomlands under hela terminen eller bara halva. Beroende på vad studenterna vill göra efter de har klarat programmet, kan sådana erfarenheter vara jätteviktiga. </p><h3>Vilka yrkesroller ser ni att någon som läser programmet kan kliva in i?</h3><p>– Vi tror att de kompetenser som studenter utvecklar genom programmet kommer att vara mycket relevanta i en framtid som kommer att påverkas starkt av AI-tillämpningar. Vårt program har som sitt huvudmål att erbjuda en utbildning som förbereder studenterna att hantera de kommande utmaningarna. </p><p>– De kan göra detta inom myndigheter, organisationer och företag, till exempel som AI-konsult inom etik och policy. Våra studenter kan även samarbeta med datavetare inom AI-företag för att designa och producera AI-system, eller för att bedöma och utvärdera de system som företaget producerar. </p><p>– Naturligtvis kan studenter också fortsätta med sina studier, till exempel genom att studera filosofi på avancerad nivå. Då kan de överväga en karriär som till exempel interdisciplinär forskare inom filosofi, AI och kognitionsvetenskaper.  </p><h3>Mycket att utforska</h3><p>På frågan vilka de ser som målgruppen för programmet säger Dimitri Mollo att han tror att alla som är nyfikna på teknik och vetenskap, såväl som på deras filosofiska grunder och etiska dimensioner skulle vara intresserade av programmet.</p><p>– Det viktigaste är nyfikenhet, men också viljan att fördjupa sig i svåra, komplicerade frågor och problem, att lära sig många olika saker och se hur de hänger ihop, att tänka kritiskt kring dem, och att inte ta dem för givna. Det finns mycket att utforska, upptäcka och göra inom detta område. </p>/nyheter/nytt-program-i-filosofi-och-artificiell-intelligens_11897738//nyheter/kalle-grill-far-humanistiska-fakultetens-pedagogiska-pris-2024_11897668/Kalle Grill får Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2024Kalle Grill, universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, tilldelas Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2024 på 30 000 kr. Mon, 19 Feb 2024 13:11:32 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dca2cc4251145acaa003b14dca8f62a/grill_kalle_1275_191112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dca2cc4251145acaa003b14dca8f62a/grill_kalle_1275_191112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dca2cc4251145acaa003b14dca8f62a/grill_kalle_1275_191112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dca2cc4251145acaa003b14dca8f62a/grill_kalle_1275_191112_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dca2cc4251145acaa003b14dca8f62a/grill_kalle_1275_191112_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dca2cc4251145acaa003b14dca8f62a/grill_kalle_1275_191112_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kalle Grill</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Motivering:</h3><p><em><strong>Kalle Grill</strong> får priset för betydande pedagogiska insatser för filosofiämnet, institutionen, fakulteten, universitetet och, förstås, studenterna inom områden som forskningsanknytning, hållbar utveckling, studentcentrerat lärande, samverkan och arbetslivsanknytning, livslångt lärande, pedagogiskt förnyelsearbete, kurs- och programutveckling, samt samarbeten inom universitetet.</em></p><p>Kalle Grill är universitetslektor i filosofi vid Institutionen för idé- och samhällsstudier. Han har utvecklat en mängd kurser inom filosofi, är programföreståndare för Kandidatprogrammet i filosofi och samhällsanalys.</p><p>Han har ett stort ansvar i arbetet med att ta fram ett nytt utbildningsprogram, Kandidatprogrammet i filosofi och artificiell intelligens, som startar höstterminen 2024. Kalle Grill är dessutom utnämnd meriterad lärare i universitetets pedagogiska meriteringssystem, samt lärarrepresentant i Utbildningsstrategiska kommittén vid Humanistisk fakultet. Han är ofta medverkande i radio och andra publika sammanhang.</p><h3>Nytänkande kursupplägg och pedagogiska grepp</h3><p>Kalle Grill är en mycket uppskattad lärare av sina studenter, bland annat för att han är lyhörd, tar studenternas åsikter på allvar och arbetar utifrån studentcentrerat lärande.</p><p>Han har även infört olika uppskattade inslag av arbetslivsanknytning i kandidatutbildningen i filosofi. Kursen Filosofisk samtalskonst är en kurs inom livslångt lärande, men visar också på nytänkande i kursupplägg och pedagogiska grepp med kreativa övningar som på olika sätt underhåller studentaktivitet och ökar genomströmning.</p><p>Kalle Grill är också en efterfrågad lärare som anlitas av andra institutioner och enheter i frågor om hållbarhet, AI, etik och politik. Han uppskattas av kollegor och inbjuds till olika universitetsövergripande grupper med fokus på pedagogisk utveckling. Exempelvis har han deltagit i det pedagogiska mentorsprogrammet för lärare och han är en del av UPL:s universitetsövergripande arbetsgrupp för frågor inom utbildning och AI.</p><p><em>Priset kommer att uppmärksammas i samband med högtiden i oktober 2024, då diplom delas ut.</em></p>/nyheter/kalle-grill-far-humanistiska-fakultetens-pedagogiska-pris-2024_11897668//nyheter/omsorg-som-motkraft-till-mobbing-i-skolan_11894546/Omsorg som motkraft till mobbing i skolanVem som bryr sig och varför det är det som avgör om det uppfattas som äkta eller inte. Det visar en ny avhandling av Mimmi Norgren Hansson, vid Umeå universitet, som undersökt omsorg i vänskapsrelationer bland elever på mellanstadiet.Wed, 21 Feb 2024 08:46:45 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/18ab59df74cb4ed9b627ed42999c000e/mimmi_norgren_hansson3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/18ab59df74cb4ed9b627ed42999c000e/mimmi_norgren_hansson3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/18ab59df74cb4ed9b627ed42999c000e/mimmi_norgren_hansson3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/18ab59df74cb4ed9b627ed42999c000e/mimmi_norgren_hansson3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/18ab59df74cb4ed9b627ed42999c000e/mimmi_norgren_hansson3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/18ab59df74cb4ed9b627ed42999c000e/mimmi_norgren_hansson3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mimmi Norgren Hansson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p class="quote-center">En viktig slutsats är att eleverna menar att det spelar roll vem som visar omsorg och varför</p><p>I avhandlingen tar den tidigare läraren ett relationellt grepp om värdeförmedlingen i skolan när hon undersöker elevers syn på omsorg i sina vänskapsrelationer. Hon beskriver sitt arbete som två perspektivbyten, från konflikt till omsorg, och från den enskilda individen till relationerna i klassrummet.</p><p>– Det är viktigt att titta på skolan som just en relationell plats, säger Mimmi Norgren Hansson, inte minst för att vi idag har en skola som i hög utsträckning fokuserar på enskilda individer. Att synliggöra relationernas betydelse är en betydelsefull del i att förebygga mobbing och skapa ett positivt och stärkande skolklimat.</p><h3>Handlingar och relationer</h3><p>I avhandlingen undersöks därför elevernas positiva upplevelser av att bry sig om varandra. En viktig slutsats är att eleverna menar att det spelar roll vem som visar omsorg och varför. Genom relationerna tolkas handlingar som genuina eller inte.</p><p>– Enkelt kan man säga att vänskapsrelationerna avgör hur eleverna förstår omsorgshandlingar, om eleverna inte har en bra relation sedan tidigare är det svårare att visa att man bryr sig om varandra när någon till exempel blir ledsen.</p><p>Norgren Hansson menar vidare att detta kan vara viktigt att tänka på när man arbetar med skolans värdegrundsuppdrag.</p><p>– Det är genuina vänskapsrelationer som är betydelsefulla för eleverna, inte handlingarna i sig. Det spelar i sin tur roll för hur man arbetar i skolan. Vad ska man göra för att alla barn ska få ingå i genuina vänskapsrelationer?</p><h3>Omsorg som motkraft</h3><p>I studien framkommer också att omsorg ofta uppstår i förhållande till sådant som är svårt. När eleverna är ledsna, arga eller har gjort sig illa visar andra omsorg genom att försöka förbättra deras situation.</p><p>– Det är intressant att det är just omsorg som motkraft till det negativa som framkommer i intervjuerna, man skulle kunna tänka sig omsorg som en förstärkande handling. Som att bekräfta någon annans framgång men det kommer inte fram sådana exempel.</p><p>Att så är fallet menar hon är en viktig insikt för att kunna förbättra hur man i skolan arbetar med värdegrunden. Genom att hjälpa eleverna att bekräfta även positiva känsloupplevelser kan man främja ett bättre skolklimat. Vad det beror på att eleverna beskriver omsorg som en motkraft till sådant som är dåligt tror författaren kan påverkas av skolans organisering.</p><p>– Det är inget jag skriver om i avhandlingen men om man tillåter sig spekulera kan man tänka sig att det prestations- och tävlingsfokus som finns i skolan kan begränsa elevernas förmåga att förstärka varandras framgångar.</p><h3>Vägledande vid moraliska beslut</h3><p>Utöver intervjustudier med mellanstadieelever har författaren skrivit om omsorgsetik och hur den kan användas i skolan.</p><p>Omsorgsetiken är en feministisk etik som växte fram under 1980-talet. Grunden i teorin är att den vänder sig mot abstrakta moraliska principer och att rätt och fel ska avgöras utifrån vad som maximerar lyckan i samhället. I stället ser omsorgsetiker de nära relationerna som vägledande vid moraliska beslut.</p><p>– En del i avhandlingen är att undersöka hur teorin kan förstås utifrån nutida moralpsykologisk forskning och visa på vilket sätt teorin kan användas som ett viktigt och kritiskt analysverktyg idag.</p><p>Avhandlingen visar genom empiriska och teoretiska perspektiv hur skolan kan förstås som en relationell plats och hur eleverna förstår sina vänskapsrelationer.</p><p>I avslutningen av avhandlingen skriver författaren om vikten av att upphöja den relationella dimensionen av moral, och hur både krävande och givande det är att ingå i nära relationer med andra människor. Något hon menar att man behöver ta hänsyn till när skolan ska förstås och organiseras. </p>/nyheter/omsorg-som-motkraft-till-mobbing-i-skolan_11894546//nyheter/tron-pa-andar-som-ett-satt-att-bemotta-1800-talets-utmaningar_11890445/Tron på andar som ett sätt att bemöta 1800-talets utmaningarUnder det sena 1800-talet blev tron på andar på modet genom den så kallade spiritismen, hur detta tog sig uttryck i Stockholm lyfter idéhistorikern Julia Falk fram i en ny avhandling vid Umeå universitet.Mon, 05 Feb 2024 10:46:41 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ec19eac4b7dc438d80f34c84f684e9b6/julia_falk_img_3058.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec19eac4b7dc438d80f34c84f684e9b6/julia_falk_img_3058.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec19eac4b7dc438d80f34c84f684e9b6/julia_falk_img_3058.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ec19eac4b7dc438d80f34c84f684e9b6/julia_falk_img_3058.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ec19eac4b7dc438d80f34c84f684e9b6/julia_falk_img_3058.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ec19eac4b7dc438d80f34c84f684e9b6/julia_falk_img_3058.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Julia Falk doktorand idéhistoria</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Spiritisterna upplevde att den kristna tron var hotad samtidigt var de positivt inställda till naturvetenskapen och de upptäckter som gjorts inom den</p><p>Julia Falk säger att spiritismen, en rörelse som byggde på att det existerade andar och att det gick att kommunicera med dem, växte fram under 1800-talets senare hälft, först i Amerika men den spred sig snabbt till Europa och så småningom även till Sverige.</p><p>– Det blev dock aldrig några mängder av svenska spiritister, men i exempelvis Stockholm bildades det olika spiritistiska sällskap och spiritismen var ett ämne som diskuterades flitigt under denna tidsperiod, säger Julia Falk och tillägger:</p><p>– Jag undersöker tre debatter om spiritismen och visar på hur den var en aktiv del av Stockholms kulturlivet. Trots att det inte var särskilt många som benämnde sig själva som spiritister var det desto fler som besökte offentliga seanser med uppvisningar av andar och vissa upplevde den till och med som ett hot mot utvecklingen.</p><h3>Brygga mellan naturvetenskap och kristendom</h3><p>Julia Falk berättar vidare att hon i sin avhandling även undersöker spiritisternas egna idéinnehåll och visar på hur de menade sig utgöra en brygga mellan den framväxande naturvetenskapen och kristendomen.</p><p>– Spiritisterna upplevde att den kristna tron var hotad i och med de samhällsomvälvningar som skett under 1800-talet och ville lyfta fram betydelsen av kristendomen, samtidigt var de positivt inställda till naturvetenskapen och de upptäckter som gjorts inom den.</p><p>– Lösningen på detta blev för spiritisterna tron på andar, genom den menade de sig ha hittat naturvetenskapliga bevis för kristendomens mirakel.</p><p>I undersökningen av dessa anspråk sammankopplas därmed spiritismen med några av 1800-talets större idédebatter och det framgår hur den på många vis var ett sätt att bemöta några av de utmaningar som folk upplevde under denna tidsperiod.</p><p>Undersökningen av de spiritistiska idéerna görs främst utifrån en spiritistisk tidskrift, men även med hjälp av seansanteckningar från ett spiritistiskt sällskap vid namn De Fem, i vilken bland annat konstnären Hilma af Klint ingick.</p>/nyheter/tron-pa-andar-som-ett-satt-att-bemotta-1800-talets-utmaningar_11890445//nyheter/invigde-utrustning-inom-forskningsinfrastrukturer_11887613/Invigde utrustning inom forskningsinfrastrukturerMiljöarkeologiska laboratoriet (MAL) och Humlab anordnade en gemensam invigning av utrustning inom infrastrukturer som ungefär 50 personer anslöt till, både från universitetet och från omgivande samhälle. Utrustningarna, Nära Infraröd Spektroskopi (MAL) och Motion Capture (Humlab), har finansierats av Kempestiftelserna.Tue, 06 Feb 2024 08:47:31 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/alice_kempe3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/alice_kempe3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/alice_kempe3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/alice_kempe3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/alice_kempe3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/alice_kempe3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="font-weight: 300;">Bild</span></p><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap: nowrap;">Sandra Lundström</span></p></div></div><p>– Kempestiftelsernas finansiering syftar till att främja forskning och utbildning i Västerbottens, Västernorrlands och Norrbottens län, där finansiering av utrustning är ett välmotiverat område. Att bevilja medel till utrustning vid Humlab och Miljöarkeologiska laboratoriet, båda vid den humanistiska fakulteten vid Umeå universitet, skapar möjligheter för forskare inom och över forskningsgränserna att samarbeta samt att samla in och visualisera data på nya sätt, säger Alice Kempe som deltog vid ingivningen. </p><p>Christer Nordlund, dekan vid Humanistisk fakultet, inledde invigningen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_3064-13.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_3064-13.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_3064-13.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_3064-13.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_3064-13.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_3064-13.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christer Nordlund, dekan vid Humanistisk fakultet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– Tillgång till forskningsinfrastrukturer skapar förutsättningar för att bedriva forskning av hög kvalitet så jag vill tacka Kempestiftelserna för deras generösa bidrag som möjliggjort inköpen av utrustningarna. Forskning inom humaniora studerar frågor som rör människan, vårt samhälle och kultur, vilka är fundamentala frågor för att lösa de samhällsutmaningar vi står inför, säger Christer Nordlund.</p><p><strong>Nära Infraröd Spektroskopi (NIR)</strong> används för diverse kemisk karaktärisering av olika material, både organiska som oorganiska. Inom arkeologi och miljöforskning används tekniken för att analysera sedimentprover, artefakter, stenmaterial, målningar och pigment mm. Det senaste instrumenteringstillskottet utgörs av en NIR kamera som genererar bilder som innehåller kemisk information och som är anpassat för lab- som fältförhållanden. Under invigningen demonstrerades utrustningen av Johan Linderholm, universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30813.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30813.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30813.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30813.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30813.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30813.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ivanka Hristova, föreståndare för MAL.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– Vi har sedan tidigare ett samarbete med SLU och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Nu har vi fått tillfälle att visa upp våra anläggningar och vår utrustning för en bredare publik, vilket öppnar möjligheter för nya samarbeten med en större mängd olika discipliner, säger Ivanka Hristova, föreståndare för MAL.</p><p><strong>Motion Capture</strong> är en utrustning som används för att fånga hela eller delar av en persons fysiska rörelser, förflyttningar, och i vissa fall mimik. Rörelserna översätts sedan till ett agerande hos en digital 3D-karaktär. Utrustningen kommer användas för att utforska nya möjligheter för digital humaniora inom fyra nationella forskningsinfrastrukturer där Humlab ingår. Det finns även möjligheter att på sikt använda utrustningen i andra sammanhang, exempelvis projekt inom AI samt inom spelutveckling. Vid invigningen demonstrerade Jim Robertsson vid Humlab utrustningen och själva Motion Capture-dräkten bars av Love Ersare från Skuggteatern.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30715.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30715.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30715.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30715.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30715.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/823813a25e8644f7a1bbacd6f63675c7/infrastruktur_img_30715.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karin Danielsson, föreståndare för Humlab</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– Vid invigningen deltog forskare, lärare och externa intressenter så utöver att vi fick möjlighet att visa upp vår miljö och utrustning, lyftes flera intressanta idéer fram för forskningsprojekt och andra samarbetsprojekt där vår utrustning kan användas. Dessa kommer vi följa upp, säger Karin Danielsson, föreståndare för Humlab.</p><p> </p>/nyheter/invigde-utrustning-inom-forskningsinfrastrukturer_11887613//nyheter/klassresa-svartsjuka-och-subjektet-som-livsprojekt_11861758/Klassresa, svartsjuka och subjektet som livsprojektPehr Stenberg var verksam som präst i Umeå på 1700 och 1800-talen och efterlämnade 5000 handskrivna sidor med det han kallade sin ”Levernes beskrivning”. I en ny antologi presenterar tre forskare vid Umeå universitet olika infallsvinklar och tolkningar av Stenbergs texter.Mon, 11 Dec 2023 12:18:16 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2679-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2679-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2679-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2679-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2679-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2679-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander<br></span></div></div><p class="quote-center">Att läsa Pehr Stenbergs levernesbeskrivning är som att sitta i sin läsfåtölj; öppna verandadörren och kliva rakt in i 1700-talet</p><p><strong>Pehr Stenberg</strong> kom från ett bondehem i Stöcke utanför Umeå. Hela livet skrev han dagbok och sammanfattade den i en fantastisk och helt unik självbiografi: <em>Pehr Stenbergs levernesbeskrivning 1758 till 1807</em>.</p><p>På 1970-talet intresserade sig <strong>Magnus von Platen</strong>, professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet, för en renskrift och möjlig utgivning. Annat kom dock emellan och det endast delvis renskrivna materialet föll i glömska.</p><p>Hösten 2009 letade <strong>Fredrik Elgh</strong>, då professor i virologi vid Umeå universitet, tillsammans med <strong>Ola Wennstedt</strong>, då arkivchef vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM), efter några av de försvunna kartorna till Pehr Stenbergs Umebeskrivning på Forskningsarkivet vid Umeå universitetsbibliotek.</p><p>Några kartor hittade de inte men väl en halvmeter inbundna maskinskrivna ark som utgjorde den renskrivna del av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning som Magnus von Platen gjort.</p><h3>En ny bok som fördjupar</h3><p>Fredrik Elgh och Ola Wennstedt insåg att man var något stort på spåren och kontaktade därför FD <strong>Göran Stenberg</strong>, nordist och litteraturvetare vid Stockholms universitet och tillika släkting till Pehr Stenberg. Tillsammans samlade de ett antal kompetenta och kreativa krafter till projektet Pehr Stenbergs levernesbeskrivning.</p><p>Vid ett evenemang i Umeå folkets hus 2016 släpptes den fjärde och sista delen i ett bokprojekt som omfattar de 5000 handskrivna sidorna av levernesbeskrivningen.</p><p>Nu har tre forskare vid den Humanistiska fakulteten, med anslag från Riksbankens Jubileumsfond, publicerat antologin <em>Från Pehr Stenbergs värld</em>. Där de utifrån sina forskningsämnen och med olika infallsvinklar och tolkningar sökt att fördjupa bilden av Stenbergs liv och den tid han levde i.</p><p>Nedan följer korta beskrivningar av anförandena som hölls i samband med en presentation av boken vid forskningsarkivet på Universitetsbiblioteket.</p><h3>Stegen i samhällstrappan</h3><p>Vid en presentation av antologin inledde etnologen <strong>Alf Arvidsson</strong> med att skildra Stenberg som ”klassresenär”. ”Klass” är dock ingen term Stenberg använder, utan Arvidsson menar att det är mer relevant att tala om hur han byter stånd. Och hur han även som etablerad präst blir påmind om och måste hantera sitt sociala ursprung.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2648-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2648-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2648-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2648-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2648-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2648-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alf Arvidsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Arvidsson skriver vidare hur Stenberg har en grundläggande uppfattning om allmogen som naiv, enkel, obildad, i kontrast till den bildning och de herrskapsbeteenden som han tagit till sig.</p><p>Samtidigt som han har en stor medvetenhet om variationer på individnivå. Inte minst förmågan att leva efter kristendomens dygdemönster. Något som väcker hans högaktning hos vem det än må vara, och motsatsen när det brister bland prästkollegor, borgare och herrskap.</p><h3>Svartsjuka och andra ostyriga känslor</h3><p><strong>Ina Lindblom</strong> skriver i sitt kapitel om hur Stenberg bland annat brottas med en återkommande svartsjuka. En känsla som under tidigmodern tid associerades till galenskap, gift och skilt från förnuftet. Lindblom skriver hur det i Stenbergs texter blir tydligt hur känslor är sammanflätade med trosuppfattningar, föreställningar och ideal.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2662-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2662-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2662-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2662-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2662-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/be8dd005f21a4c0aa5290b401d07bd99/pehr_stenberg_antologi_img_2662-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ina Lindblom</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Hon skriver vidare hur svartsjukan är länkad till makt och kön, hur det är uppenbart att negativa stereotyper av kvinnor ger bränsle åt Stenbergs svartsjuka. Lindblom påpekar hur trots att det bara utgör en enskild framställning av svartsjuka, visar Pehr Stenberg levernesbeskrivning på svartsjukans flerdimensionella karaktär och de historiskt specifika sätt varpå vi förklarar och processar våra känslor.</p><h3>Subjektet som livsprojekt</h3><p>Under rubriken <em>Pehr Stenberg och subjektet som livsprojekt</em> ställer <strong>Richard Pettersson</strong>, idéhistoriker och museolog, bland annat frågan ”varför denna person alls förtjänar att belysas?”</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/globalassets/mediaflowpro/pehr_stenberg_antologi_img_2675-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /globalassets/mediaflowpro/pehr_stenberg_antologi_img_2675-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /globalassets/mediaflowpro/pehr_stenberg_antologi_img_2675-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/globalassets/mediaflowpro/pehr_stenberg_antologi_img_2675-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /globalassets/mediaflowpro/pehr_stenberg_antologi_img_2675-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /globalassets/mediaflowpro/pehr_stenberg_antologi_img_2675-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Richard Pettersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Han delar in sin tematiska analys i tre frågor som rubricerar hans kapitel:</p><ol><li>Varför skrev Pehr Stenberg sin levnadsteckning?</li><li>På vilka sätt kan hans privata redogörelse också ha bäring mot mer allmängiltiga frågor om individ och samhälle?</li><li>Kan en historisk individ säga oss något om ett socialt, intellektuellt och kulturellt tidsskede?</li></ol><p>Pettersson sammanfattar på sätt oss vis sedan de tre författarnas ansatser i bokens texter:</p><p>”Att analysera vad som rör sig i folks huvuden är oavsett ansatts svårt; inte minst i historiskt ljus. Och än svårare är det att meningsfullt placera sådana tolkningar i tillskrivna sociokulturella sammanhang. Men, därmed inte sagt att sådana ambitioner alltid är, eller måste vara, fåfängt omöjliga – utläggningarna i denna antologi bör visa på motsatsen”.</p>/nyheter/klassresa-svartsjuka-och-subjektet-som-livsprojekt_11861758//nyheter/varfor-sa-lite-hum-om-humaniora_11860539/Varför så lite hum om humaniora?Humtank och Vetenskap och allmänhet (V&A) arrangerade ett halvdagssymposium för att lyfta och belysa behovet av att fler får syn på humaniora som forskningsfält och dess potential för samverkan och samhällsrelevans.Thu, 07 Dec 2023 16:53:24 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annelie Bränström-Öhman och Linus Salö, Humtank.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Symposiet inleddes med att 2023 års Humtank-pris delades ut till litteraturprofessorn <strong>Annelie Bränström-Öhman</strong>, Umeå universitet.</p><h3>Ur prismotiveringen:</h3><p>”<em>Utifrån genusteoretiska ansatser har hon tagit sig an frågan om varför kvinnliga poeter saknas i historieskrivningen och samtidigt verkat för att synliggöra dem. I svensk kontext har hon varit nydanande för det kreativa akademiska skrivandet. </em></p><p><em>Hon har bidragit till att bredda perspektiven på vad som ryms inom det vetenskapliga skrivandet, dels genom att publicera sig i alternativa genrer, dels genom att diskutera betydelsen av sådant skrivande.</em></p><p><em>Rollen som forskningsförmedlare har alltid varit angelägen för Bränström-Öhman eftersom forskningen gör skillnad och förstärker demokratin. Som folkbildare har hon en stark röst också utanför akademin genom att vara kulturskribent, litteraturkritiker och föreläsare. </em></p><p><em>Man kan återkommande höra henne exempelvis i Sveriges radios Tankar för dagen. Annelie Bränström-Öhman verkar för humaniora både i det lilla och i det stora genom sina insatser”</em>.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gustav Bohlin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p><strong>Gustav Bohlin</strong> vid <a href="https://v-a.se">Vetenskap och allmänhet (VA)</a> presenterade delar ur VA:s rapport <a href="https://v-a.se/downloads/varapport2022_4.pdf" target="_blank" rel="noopener"><em>Varför så dålig hum om humaniora? – Förtroende för humanistisk forskning i Sverige</em></a>. Han lyfte bland tre delar från rapporten, som är baserad på en webbaserad enkätundersökning och intervjuer:</p><ul><li>Tre av fyra anser det vara viktigt att forskningen följer etiska regler för att de ska kunna känna förtroende för forskning i humaniora. Det anses också viktigt att forskningen har en tydlig samhällsnytta, att den är oberoende av ekonomiska intressen och att den kommer fram till resultat som bekräftas av annan forskning. Det anses mindre viktigt att forskningen intresserar en personligen och att den uppmärksammas i medierna.</li><li>De viktigaste faktorerna för att kunna känna förtroende för enskilda forskare i humaniora är att de verkar förstå hur människor i allmänhet har det och att forskaren är tydlig med vilka begränsningar forskningen har. Mindre viktigt tycks vara att forskaren är anställd vid ett universitet med gott anseende eller att forskaren ofta syns i tidningar/TV.</li><li>Det verkar finnas en diskrepans mellan vad människor uppfattar att de baserar sitt förtroende på, och vad de faktiskt baserar det på. Beskrivningar av humanistisk forskning som innehåller omnämnande av framtida eller omedelbar nytta för samhället tycks inte stärka förtroendet för forskningen. Det verkar till och med finnas en risk för att förtroendet minskar till följd av att nytta omnämns.</li></ul><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kim Silow Kallenberg och Hanna Söderlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Från Humtank medverkade vidare <strong>Hanna Söderlund</strong>, Umeå universitet och <strong>Kim Silow Kallenberg</strong>, Södertörns högskola, som presenterade och samtalade om Humtanks senaste rapport <a href="http://humtank.se/wp-content/uploads/2023/06/rapport_8_2023_a5_final.pdf" target="_blank" rel="noopener"><em>Forskningsförmedling – en humanistisk paradgren.</em></a></p><p>Frågeställningar som bland annat tas upp i rapporten är: hur kan vi stärka förtroendet för humanistisk forskning och se till att kunskapen kommer samhället till del? Och till vilken nytta talar vi om forskningens nytta?</p><p>Här berördes även hur forskning i humaniora berör fundamentala frågor om människa, samhälle och kultur och därför spelar en viktig roll för att lösa de samhällsutmaningar vi står inför.</p><p>Men många forskare – inte minst inom humaniora – upplever hinder för att kommunicera om sin forskning. Hur kommer det sig? Och hur kan forskare, administratörer, journalister och beslutsfattare se till att forskningen faktiskt når ut och gör skillnad?</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jesper Enbom, Umu, Ulrika Björkstén, V&A, Annelie Bränström-Öhman, Umu, Gustav Bohlin, V&A och Linus Salö, SU Foto: Per Melander</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span></span></div></div><p>Symposiet avslutades med ett panelsamtal som samlat reflekterade över innehållet i presentationerna och föredragen och gav ytterligare inspel för hur humaniora ska bli än mer känt och älskat.</p>/nyheter/varfor-sa-lite-hum-om-humaniora_11860539//nyheter/akademisk-frihet-mellan-frihet-och-ideal_11860491/Akademisk frihet mellan ideal och verklighetHumanistiska fakulteten och Kungl. Skytteanska Samfundet bjöd nyligen in till en halvdag tillägnad den akademiska friheten. Föredrag och panelsamtal behandlade olika politiska agendor och frågeställningar som florerar i debatten om lärosätenas identitet, roll och funktion som forsknings- och utbildningsplatser.Mon, 30 Sep 2024 16:24:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2342-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2342-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2342-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2342-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2342-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2342-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Shirin Ahlbäck Öberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Den akademiska friheten är ett fundament; golvet vi går på</p><p>En av de inbjudna talarna var <strong>Shirin Ahlbäck Öberg</strong>, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Hon gav en övergripande lägesbild om inte minst i vilken grad politiker idag inte bara har synpunkter kring utbildning och forskning generellt, utan även ned på detaljnivå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/globalassets/mediaflowpro/akademisk_frihet_img_2378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /globalassets/mediaflowpro/akademisk_frihet_img_2378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /globalassets/mediaflowpro/akademisk_frihet_img_2378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/globalassets/mediaflowpro/akademisk_frihet_img_2378-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /globalassets/mediaflowpro/akademisk_frihet_img_2378-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /globalassets/mediaflowpro/akademisk_frihet_img_2378-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jesper Ahlin Marceta</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Den andre föredragshållaren som bjudits in var <strong>Jesper Ahlin Marceta</strong>, fil. dr i filosofi och författare. Hans visade utifrån ett filosofiskt perspektiv hur det finns olika sätt att närma sig och definiera begreppet akademisk frihet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2439-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2439-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2439-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2439-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2439-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2439-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karin Danielsson och Lars-Daniel Öhman</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Vid panelsamtalet, som modererades av <strong>Karin Danielsson</strong>, föreståndare för Humlab och docent i informatik vid Umeå universitet och <strong>Lars-Daniel Öhman</strong>, docent i diskret matematik vid Umeå universitet, deltog sedan <strong>Hans Adolfsson</strong>, rektor vid Umeå universitet, <strong>Annelie Bränström Öhman</strong>, professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet, <strong>Göran Ericsson</strong>, dekan vid SLUs fakultet för skogsvetenskap och <strong>Annica Sandström</strong>, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.</p><p>På frågan vad som ”stannat kvar” efter halvdagen, menar Karin Danielsson, att ett symposium som detta väcker reflektion kring hur vi stegvis försämrats möjligheterna att utöva akademisk frihet.</p><p>– Att jag som akademiker inte alltid insett hur de enstaka förändringarna tillsammans resulterat i det stora. Jag slås också av hur förutsättningarna skiljer sig åt inom olika ämnen, hur utsatta enskilda forskare kan bli, säger Karin Danielsson. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2361-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2361-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2361-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2361-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2361-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2361-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anders Sturk Steinwall och Christer Nordlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p><strong>Christer Nordlund</strong>, dekan vid den Humanistiska fakulteten, en av arrangörerna, säger att tanken med symposiet var att belysa akademisk frihet ur olika perspektiv: teoretiskt, som ett ideal i en liberal frihetlig tradition, respektive hur det fungerar i verkligheten, givet realpolitik och lagstiftning.</p><p>– Men också vad akademisk frihet betyder för den individuelle läraren och forskaren respektive för universitetet som institution och förvaltningsmyndighet. Dessutom fick vi perspektiv från skilda vetenskapsområden liksom inblickar i den ibland komplicerade spänningen som på gott och ont kan finnas mellan akademisk frihet och samverkan. Vi som var med fick helt klart mycket att tänka på, säger Christer Nordlund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2444-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2444-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2444-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2444-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2444-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2444-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annelie Bränström-Öhman och Göran Ericsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Annelie Bränström-Öhman, en av paneldeltagarna, nämner här Olikheterna i våra tolkningar av akademisk frihet, vilket som hon säger, i sig bekräftar att den finns.</p><p>– Men också med det, ansvaret, att det kommer an på oss alla att formulera och utforska den akademiska frihetens gränser och möjligheter. Akademisk frihet är ju, som alla andra demokratiska rättigheter, en frihet under ansvar, säger Annelie Bränström-Öhman och fortsätter:</p><p>– Det kan aldrig finnas en standardformulering, klubbad av universitetsledningen – eller utbildningsdepartementet, om vad akademisk frihet är. Däremot ett ställningstagande för att; för att den finns och måste värnas. </p><h3>Förutom denna halvdag vid Umeå universitet, berättades det om ett flertal initiativ vid olika lärosäten i landet, angående akademisk frihet, så frågan blir vad som behövs för att dessa initiativ ska leva vidare, konkretiseras och bli verkningsfulla?</h3><p>– Den akademiska friheten innefattar idealt sett både forskning, utbildning och förmedling av kunskap, men som framgick av symposiet finns hot som vi behöver se upp med. Hoten kan vara både politiska och kommersiella och då innebära en stark styrning mot – eller styrning bort från – vissa ämnesområden, frågor och teoribildningar, säger Christer Nordlund och tillägger:</p><p>– Hoten kan också komma i form av hot och trakasserier som riktas mot enskilda lärare och forskare. Akademisk frihet innebär dock inte att vi som är lärare och forskare kan göra och bete oss hur som helst. Med frihet följer också att vi som ”akademiska medborgare” har ett stort ansvar, såväl inom de lärdas republik som gentemot samhället i stort.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2327-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2327-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2327-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2327-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2327-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2327-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Halvdagen var välbesökt med representation från samtliga fakulteter</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Karin Danielsson:</p><p>– Det innebär att vi måste fortsätta värna om akademisk frihet och förklarar vad akademisk frihet innebär och varför det är viktigt, inte uteslutande för oss forskare, utan för samhället generellt.</p><p>Annelie Bränström-Öhman menar här att för många, förhoppningsvis de flesta, är den akademiska friheten ett fundament; golvet vi går på.</p><p>– Det är ett friskhetstecken att vi reagerar, ordnar seminarier, symposier och konferenser, när vi upplever att den på ett eller annat vis blir hotad eller ifrågasatt, säger Annelie Bränström-Öhman, och fortsätter:</p><p>– Det har den blivit, på olika vis de senaste åren, vilket tydligt visar att vi inte kan ta svängrummet och takhöjden i våra nuvarande universitet för given; att forskningspolitik inte nödvändigtvis är garanten för att upprätthålla akademisk frihet och autonomi – det visar dessvärre talrika exempel från andra europeiska länder, Ungern, Danmark och Storbritannien.</p><p>– Men, i samma andetag måste vi också vara vaksamma på hur de interna och externa belöningssystemen, forskningsanslag, etc., medverkar eller motverkar forskning och projekt som tänjer på konventionella gränser. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2393-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2393-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2393-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2393-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2393-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29ac6ab432a54a1abdba0aae288e3dc2/akademisk_frihet_img_2393-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Mossing, SLU och Erland Mårald, som i sin roll som preses i Skytteanska Samfundet, var en av arrangörerna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Avslutningsvis konstaterar Christer Nordlund:</p><p>– Med tanke på den akademiska frihetens betydelse och aktualitet just nu, var det glädjande att studenter, lärare, forskare och akademiska ledare från flera olika vetenskapsråden, närvarade och deltog i samtalet.</p>/nyheter/akademisk-frihet-mellan-frihet-och-ideal_11860491//nyheter/ny-bok-om-bonhusen-i-ovre-norrland_11860372/Ny bok om bönhusen i övre NorrlandUnder 1900-talet blev frikyrkornas och de inomkyrkliga väckelserörelsernas gudstjänstlokaler många i övre Norrland. De kallades bönhus, missionshus och kapell, och de återfanns i nästan varje by. I dag står många av lokalerna tomma eller har fått nya användningsområden. I en ny bok behandlas möteslokalernas historia.Thu, 07 Dec 2023 10:05:25 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="644aa143-8c5d-465c-ae8e-6b24453fd733" data-contentname="bokomslag">{}</div><p>Antologin <em>Där möten äger rum: Om bönhusen i övre Norrland</em> inleds med en övergripande kartläggning av gudstjänstlokalernas utveckling över tid och rum med hjälp av den digitala kartan DigiBön. Kartans upphovsman, <strong>Stefan Gelfgren</strong>, använder lokalernas samfundsanknytning till att belysa övre Norrlands kyrkogeografi. Boken behandlar bönhusrörelsens olika faser i skilda delar av Norrbottens och Västerbottens län. <strong>Daniel Lindmark</strong> visar att de tidiga skolhusen ofta fungerade som gudstjänstlokaler i Västerbottens kustland. <strong>Eva Hellmans</strong> kapitel är i stället inriktat mot den nutida användningen av olika typer av västlaestadianska bönhus i Gällivaretrakten.</p><p>I antologin ingår både kapitel som fokuserar på enskilda bönhus och studier som anlägger mer övergripande perspektiv. Medan <strong>Daniel Strömner</strong> genomför en totalinventering av de många frikyrkliga lokalerna i Nordmalings kommun i Västerbotten, skriver historikern <strong>Kjell Söderberg</strong> om den strid som på 1950-talet uppstod om ägandet av Jävre bönhus i Norrbotten.</p><p>Boken avslutas med en essä av <strong>Anders Persson</strong>. I sin analys av lokaler och människor i Sune Jonssons dokumentära fotoböcker berör han tre av väckelsens huvudformer i övre Norrland: rosenianism, laestadianism och frikyrklighet. Det är dessa rörelsers möteslokaler som antologin uppmärksammar.</p><p>Antologin är redigerad av Daniel Lindmark och ges ut av bokförlaget Artos.</p><p>Fyra av de medverkande författarna har koppling till humanistisk fakultet vid Umeå universitet. Stefan Gelfgren är docent i religionssociologi och Daniel Lindmark är professor i kyrkohistoria vid Institutionen för idé- och samhällsstudier. Historikern Kjell Söderberg och litteraturvetaren Anders Persson har tidigare varit verksamma vid fakulteten.</p>/nyheter/ny-bok-om-bonhusen-i-ovre-norrland_11860372//nyheter/kulturellt-perspektiv-pa-contortatallen-liv-i-sverige_11859252/Kulturellt perspektiv på contortatallen liv i SverigeRedan på 1920-talet fanns det planer på att använda contortatall i Sverige. På 1970-talet blev det sedan verklighet. Efter det har debatterna återkommande avlöst varandra om dess vara eller icke vara. Mon, 04 Dec 2023 13:49:48 +0100<p class="quote-center">Sociala och estetiska värden har allt sedan 1970-talet använts mot contortan, något som har accentuerats över tid</p><p>I en nyligen publicerad artikel i form av en så kallad <em>Fakta skog</em>, som publiceras av Sveriges lantbruksuniveresitet (SLU), tas ett grepp om contortatallens liv i Sverige ur ett kulturellt perspektiv.</p><p>Två av författarna med anknytning till Umeå är <strong>Erland Mårald</strong>, idéhistoriker, Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet och <strong>Jörgen Sjögren</strong>, lektor, Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU.</p><p>Övriga medverkande är <strong>Jimmy Jönsson</strong>, forskare, <strong>Anna Tunlid</strong>, docent, båda vid Avdelningen för idé- och lärdomshis- toria, Lunds universitet och <strong>Örjan Kardell</strong>, forskare, Historiska institutionen, Uppsala universitet. </p><p><a href="https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog23/faktaskog_08_2023_web.pdf" target="_blank" rel="noopener">Läs artikeln här</a></p><p> </p>/nyheter/kulturellt-perspektiv-pa-contortatallen-liv-i-sverige_11859252//nyheter/presentation-av-antologin-fran-pehr-stenbergs-varld_11857759/Presentation av antologin "Från Pehr Stenbergs värld"Den nyligen avslutade utgivningen av Umeå-prästen Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, ett omfattande självbiografiskt manus han skrev fortlöpande från tjugoårsåldern och fram till hans frånfälle 1824, följs nu upp med antologin Från Pehr Stenbergs värld.Wed, 29 Nov 2023 12:21:06 +0100<p>Den har tillkommit inom ramen för det av Riksbankens Jublieumsfond finansierade projektet "Känslor i 1700-talets vardagsliv: Klass, kön och fromhet i Pehr Stenbergs levernesbeskrivning" under ledning av professorn i etnologi <strong>Alf Arvidsson</strong> vid Umeå universitet.</p><p>Här studeras med olika infallsvinklar bondsonens Stenbergs försök att finna sig till rätta med sin nya sociala status som präst, som gift man och som intellektuell i landsorten.</p><h3>Dagligt liv och gärning</h3><p>Alf Arvidsson diskuterar hur Stenberg i sitt dagliga liv och i sin text hanterade sin sociala bakgrund, både när han som fattig student och senare som präst skulle smälta in i herrskapsmiljöer, och när han i sin dagliga gärning skulle verka som andlig ledare och moralisk övervakare för allmogen.</p><p>Vidare bidrar Arvidsson med en studie av hur Stenberg hanterade sin sociala position som präst i Umeå stad 1792-1804.</p><h3>Känslor på 1700-talet</h3><p>Historikern <strong>Ina Lindblom</strong> tar fasta på vad Stenbergs öppenhjärtiga beskrivningar kan säga om synen på känslor under slutet av 1700-talet, genom att studera hans skildring av den ogrundade svartsjuka han hyste mot sin andra fru.</p><p>Lindblom visar hur Stenbergs svartsjuka kan relateras till samtida föreställningar om äktenskap, kärlek, heder, fysisk och psykisk patologi samt religion. Hennes studie belyser därmed de sätt varpå känslor är sammanflätade med specifika historiska kontexter.</p><h3>Samtida intellektuella sammanhang</h3><p>Museologen och idéhistorikern <strong>Richard Pettersson</strong> sätter in Stenberg i sitt samtida intellektuella sammanhang, där en stabil auktoritetstro utmanas av upplysningsidéer och nya sätt att betrakta människan i tillvaron.</p><p>Pettersson fokuserar här historiografiskt på Stenbergs verk utifrån en kontrasterande analys på syften och motiv, satt i relation till våra nutida uppfattningar om sent 1700-tal.</p><p>En tidigare publicerad och nu reviderad artikel av redaktörerna för utgivningen av levernesbeskrivningen,<strong> Göran Stenberg</strong>, <strong>Ola Wennstedt</strong> och <strong>Fredrik Elgh</strong>, kompletterar framställningen med att redogöra för tillkomsten och Stenbergs skrivstrategier, särskilt betydelsen av samtida litteratur som förebilder.</p>/nyheter/presentation-av-antologin-fran-pehr-stenbergs-varld_11857759//nyheter/workshop-den-grona-energiomstallningens-loften-och-fallor_11856351/Workshop: Den gröna energiomställningens löften och fällorAnsökan är nu öppen till "Workshop 15: Den gröna energiomställningens löften och fällor" inom konferensen NESS, Nordic Environmental Social Science Conference. Ansök senast 30 november.Fri, 24 Nov 2023 14:49:44 +0100<p>Två av projektmedlemmarna i projektet ”Blickar från Periferin”, Therese Bjärstig och Hanna Lempinen, kommer att organisera en workshop på NESS, Nordic Environmental Social Science Conference, "Workshop 15: Den gröna energiomställningens löften och fällor."</p><p>Globala agendor, nationella initiativ och affärsaktörer driver i allt högre grad på en omvandling från användning av fossila bränslen till användning av förnybara energikällor. Idag har 192 länder och EU ratificerat eller anslutit sig till det historiska Parisavtalet från 2015, ett rättsligt bindande internationellt fördrag som innebär ett globalt åtagande att minska utsläppen med 45 % till 2030 och nå nettonollutsläpp till 2050. Det finns därför ett enormt tryck på att möta den ökande efterfrågan på energi genom att kraftigt utöka produktionen av biomassabaserad energi samt vatten-, vind- och solenergi.</p><p>De bjuder in forskare att skicka in förslag på artiklar som kritiskt granskar övergången till grön energi, från lokal till global nivå. Artiklar med olika teoretiska och metodologiska tillvägagångssätt välkomnas, så länge de ger insikter om löften och fällor i den pågående övergången till hållbara energisystem. <strong>Sista dag att skicka in ett abstract är den 30 november 2023.</strong></p><p>Klicka här för mer information. <a href="https://ness2024.fi/call-for-papers">Call for papers | NESS2024</a></p><p>Läs mer om forskningsprojektet <a href="~/link/363c4673b4c84388a5ccc983e33abc40.aspx">Blickar från periferin: När global energionställning möter nordisk glesbygd</a></p>/nyheter/workshop-den-grona-energiomstallningens-loften-och-fallor_11856351//nyheter/omstallningar-i-japanskt-och-svenskt-skogsbruk-uforskas-pa-mirai-2.0_11855885/Omställningar i japanskt och svenskt skogsbruk utforskas på MIRAI 2.0Under MIRAI 2.0 Research and Innovation Week 2023 undersöktes omställningar inom japanskt och svenskt skogsbruk i en tvärvetenskaplig workshop.Thu, 23 Nov 2023 16:06:08 +0100<p><strong>Under <a href="https://www.mirai.nu/ri-week-2023/">MIRAI 2.0 Research and Innovation Week 2023</a> undersöktes omställningar inom japanskt och svenskt skogsbruk i en tvärvetenskaplig workshop.</strong></p><p>Workshopen med titeln "Forests at a Crossroads: Sustainable Pathways for Sweden and Japan" initierades av professor <a href="https://www.hhs.se/sv/persons/b/bianchi-mattia/">Mattia Bianchi</a>, Matts Carlgren Chair i företagsadministration och professor i Innovation Management vid House of Innovation, Handelshögskolan i Stockholm (SSE), och organiserades gemensamt med <a href="~/link/347ae93ac6e24cb79957cb0861b4a08e.aspx">Janina Priebe</a> för Future Forests och forskningsprojektet <a href="~/link/7e33d931d4ac465f8337a8d3fdf5835c.aspx">Route to Paris</a>. Utbytet av olika perspektiv betonade vikten av att samarbeta för att utforma hållbara metoder och innovativa lösningar för skogsbrukssektorerna i både Japan och Sverige.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7379b848-2f45-4914-81b6-fb45b655565a" data-contentname="PIC MIRAI 2.0 2023">{}</div><p>Workshopen tog sin utgångspunkt i observationer från professor Mattia Bianchis senaste besök i Japan, som visade på både likheter och skillnader i Japans och Sveriges skogsbrukssystem. Medan båda länderna betonar hållbara metoder, underströk Bianchi särdragen i deras naturliga förhållanden och skogsbruksstrategier. Janina Priebe presenterade sina resultat från pågående forskning om historiska omställningar i den svenska skogssektorn, vilka satte scenen för att utforska aktuella omställningar i båda ländernas skogssektorer.</p><p>Professor <a href="https://www.slu.se/cv/peichen-gong/">Peichen Gong</a> (SLU) talade om att uppnå en optimal balans mellan skogens ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar, och om betydelsen av faktorer på systemnivå, såsom kulturella och institutionella förhållanden.</p><p>Ett annat viktigt bidrag handlade om Japans innovativa användning av skogsbruk för landsbygdsutveckling, presenterat av <a href="https://www.hhs.se/en/persons/s/sanada-kie/">Kie Sanada</a> (Ritsumeikan Asia Pacific University, College of Asia Pacific Studies). Diskussionen kretsade kring hur Japan utnyttjar skogsbrukssektorn för att driva på den socioekonomiska tillväxten på landsbygden, och presenterade potentiella modeller för hållbar landsbygdsutveckling.</p><p><a href="~/link/b67c580bc4e6480db6e7bc11a4a01082.aspx">Leif Sundberg</a> (UMU) undersökte integrationen av AI i skogsbruksdataanalys och erkände dess potential för att optimera förvaltningsmetoder. Samtalen kretsade kring att utnyttja AI för förbättrat beslutsfattande och prediktiv analys, och betonade dess roll för att förbättra hållbarhetsarbetet men också utmaningar med att använda AI-metoder.</p><p>Workshopen utforskade omställningarna inom båda ländernas skogsbrukssektorer. Sammanfattningsvis fungerade MIRAI 2.0-workshopen som en plattform för kunskapsutbyte för att koppla samman skogliga omställningar i olika globala sammanhang, vilket gav värdefulla insikter om hållbara metoder och innovativa tillvägagångssätt.</p>/nyheter/omstallningar-i-japanskt-och-svenskt-skogsbruk-uforskas-pa-mirai-2.0_11855885//nyheter/manadens-humanist-micael-norberg_11852379/Månadens humanist: Micael NorbergHan är konstnär och universitetslektor i fri konst och verksam på Konsthögskolan vid Umeå universitet.Mon, 13 Nov 2023 09:53:57 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ae449727-63e1-4e5d-a36d-3b7cc859bfb7" data-contentname="M Norberg">{}</div><h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Konsten har alltid varit närvarande i mitt liv. Jag inser att jag inte gjort något annat sedan jag var 18. Konsten har funnits som möjlighet och inom räckhåll sedan jag var barn. Jag har nog inte haft något annat val än att arbeta med konst. </p><p>– Konsten har präglat hela mitt liv och med det också insikten att konstnärliga uttryck är sätt att förbättra människors liv och berika den värld vi lever i.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Konst och humaniora är bildning. Jag har ett stort förtroende för konsten och för konstens möjligheter till att förändra, debattera och vara en del av kunskapsutvecklingen i ett samhälle.</p><p>– Konst är kunskap och konst har en viktig funktion i vår värld genom dess möjlighet att synliggöra världen och värden från andra perspektiv. Genom dess möjlighet till att kritiskt betrakta vår omvärld är konstnärliga metoder och processer viktiga för människan.</p><p>– Konstnärer och konst behövs och dess processer och metoder måste synliggöras på olika nivåer inom ett universitet men även som del av vårt samhällsbygge. </p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Jag är konstnär och Universitetslektor i Fri Konst på Konsthögskolan</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Att vara konstnär och undervisa är att hela tiden lära sig något nytt. Min drivkraft är konstens möjlighet att se världen från nya perspektiv. Dialoger och konversationer med konst och människor är att skapa ny kunskap.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Mötet mellan tanke och praktik. Att göra är att tänka.</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Jag önskar att alla fick möjlighet studera konst och humaniora, och genom det upptäcka mångfald och människans förmåga till att vara en tänkande varelse, med empati och förståelse, och se det mänskliga värdet i alla dess former.  </p>/nyheter/manadens-humanist-micael-norberg_11852379//nyheter/drygt-8-miljoner-till-humanioraforskning_11850800/Drygt 20 miljoner till humanioraforskningFem forskare vid Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet har beviljats projektbidrag inom humaniora från Vetenskapsrådet. Mon, 13 Nov 2023 06:52:31 +0100<p>Vetenskapsrådet delar ut 436 mnkr till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap 2023.</p><h3>Vid Umeå universitet har följande projekt tilldelats medel inom humaiora:</h3><p><a href="~/link/a0ae6cb882154c4eaeef42a1f4d52431.aspx" rel="noopener">Elin Manker</a>, konstvetenskap/design, <em>Blå blom och den alternativa modernismen. Kulturarvsprocesser inom designfältet</em>, 3 419 000 kr.</p><p><a href="~/link/f8876386e81e499bab09d9919abed2e6.aspx" rel="noopener">Lotta Vikström</a>, historia/litteraturstudier, <em>Funktionsnedsättningar och livshistorier: Fakta och fiktion från 1800-talets Sverige</em> (DISTORY) 4 880 000 kr.</p><p><a href="~/link/c5776569bb9943d5a37b8d1643acf415.aspx" rel="noopener">Christian Löw</a>, filosofi; astronomi, astrofysik och kosmologi, <em>Varför är de fysikaliska lagarna så användbara?</em> 4 277 000 kr</p><p><a href="~/link/b85c734a7801465da588b5e3a43f53d6.aspx" rel="noopener">Maria Rosenberg,</a> jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik; pediatrik; annan hälsovetenskap, <em>Pragmatisk språkutveckling hos svenska barn och dess kopplingar till grammatisk utveckling och mer allmänn beteendeutveckling – en longitudiell studie</em>, 3 730 000 kr.</p><p><a href="~/link/149872a615a64fa1a5df615ac8b50130.aspx">Eva Lindgren</a>, didaktik; allmän humaniora; jämförande språkvetetnskap och allmän lingvistik, <em>Kommer skrivandet någonsin att bli detsamma? Om AI, skrivprocesser och skriftpraktiker i högstadiet</em>, 5 988 000 kr.</p>/nyheter/drygt-8-miljoner-till-humanioraforskning_11850800//nyheter/mansklig-paverkan-en-stor-faktor-i-faltundersokning-i-jokkmokk_11848879/Mänsklig påverkan en stor faktor i fältundersökning i JokkmokkProfessor Malcolm Lillie reste till en region i Jokkmokk för att utföra en fältundersökning för att fastställa bevaringsstatusen av registrerade arkeologiska platser. Aktiviteten finansierades av Arktiskt centrum vid Umeå universitet.Wed, 01 Nov 2023 15:39:08 +0100<p><strong>Mellan 3 och 7 juli 2023 reste arkeologiprofessor Malcolm Lillie till en region i Jokkmokk för att utföra en fältundersökning där han bedömde bevarandet av registrerade arkeologiska platser. Med under fältarbetet var Philip Jerand, första forskningsassistent i arkeologi och Arctic Five Fellow, samt en självständig arkeolog från Storbritannien, Andrew Fergusson.  Det finansierades av Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</strong></p><p>Malcolm Lillie är docent och professor i arkeologi vid Umeå universitet och tidigare Arctic Five Chair. Han åkte till Jokkmokk för arkeologiskt fältarbete, som finansierades av Arktiskt centrum.</p><p>– Finansieringen användes för en fältundersökning av sju områden i Jokkmokk med beprövad arvsresurs: Aggala, Aspudden, Slubbonjarka, Suobbatjávrre, Jarrebäcken, Asjkasluokta och Tjievláluokta. Vårt mål var att bedöma tillståndet för bevarandet av de registrerade arkeologiska platserna i områdena, och även bedöma områden utan registrering av arkeologiska fynd för att bedöma om det fanns en obevisad potential för platser i dessa "tomma områden" på kartan, beskriver Lillie.</p><p>"Denna aktivitet var grundläggande för att belysa problemen med undersökningar på avlägsna platser"</p><p>Lillie berättar att undersökningen fungerade som en utvärdering av potentialen för att utföra storskaliga fältundersökningar i Arktis.</p><p>– Den här aktiviteten var grundläggande för att belysa problemen med undersökningar på avlägsna platser och för att visa att den befintliga kulturarvsdatabasen innehåller register som kräver fullständig revidering, eftersom många platser antingen var omöjliga att lokalisera på grund av dåliga referenser i geolokaliseringstermer, eller riskerades att skadas och/eller avlägsnas av människor.</p><p><strong>Vad visade undersökningen?<br></strong>Lillie förklarar att undersökningen visade tecken på att mänsklig påverkan äventyrar arvsresursen i Arktis, och att mänsklig påverkan ökar på grund av de varmare temperaturerna i Arktis.</p><p>– Denna undersökning har fastställt att antropogena effekter äventyrar integriteten hos arvsresursen i Arktis. Betydande effekter identifierades i områden med sommarstugor, vilket återspeglar att när Arktis värms upp tillbringar människor mer tid i dessa regioner och har en större inverkan på den arkeologiska resursen genom aktiviteter som vägarbeten, röjning och andra utvecklingsaktiviteter i dessa områden. På liknande sätt var platser på strandlinjer svåra eller omöjliga att lokalisera, och det är troligt att även om erosionsaktivitet kan ha påverkat dessa platser sedan de ursprungligen registrerades, kommer ökningen av mänsklig aktivitet i dessa regioner att äventyra registreringen ytterligare.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ff9baaf1-9797-4c5b-847b-6d84bb7b53e1" data-contentname="PIC Settlement L1194:2155">{}</div><p><strong>Vilken betydelse hade fältundersökningen för Arktis?<br></strong>På denna fråga svarar Lillie att förutom direkta klimatförändringseffekter kommer ökad aktivitet kopplad till säsongsbetonad mänsklig exploatering av vissa platser inom den arktiska zonen att i allt högre grad påverka en redan sårbar arkeologisk och/eller arvsresurs.</p><p>– Utan regelbunden kartläggning är det uppenbart att oreglerad utvecklingsverksamhet i lägen runt sommarstugor leder till att den arkeologiska resursen i dessa områden direkt förstörs och tas bort. I vissa avseenden kan denna förlust vara relaterad till bristande kunskap och förståelse för de arkeologiska platserna inom den arktiska zonen från allmänhetens sida, men det är också uppenbart att ett mycket bredare spektrum av intressenter behöver göras medvetna om de frågor som är kopplade till ökad antropogen aktivitet i Arktis.</p><p>Lillie fortsätter och förklarar var ansvarsområdena ligger, och vad de är.</p><p>– När det gäller tvärvetenskap ligger det helt klart i de statliga kulturarvsmyndigheternas händer att tillhandahålla en mer robust lagstiftning för att säkerställa skyddet av arvsresursen i Arktis, och för kollegor över olika forskningsområden att vara medvetna om de olika sätt på vilka den arkeologiska resursen i Arktis kan påverkas.</p>/nyheter/mansklig-paverkan-en-stor-faktor-i-faltundersokning-i-jokkmokk_11848879//nyheter/manadens-humanist-niklas-cserhalmi-_11842657/Månadens humanist: Niklas Cserhalmi Han är museichef på Arbetets museum på Laxholmen i Norrköping och är alumn vid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet. Wed, 18 Oct 2023 09:32:44 +0200<h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Jag är uppväxt i en arbetarklassfamilj och konceptet humaniora fanns inte i min begreppsvärld förrän jag började plugga på universitetet. Det var historia och ett stort intresse för det förflutna som gjorde att jag sökte mig till kulturvetarlinjen på Umeå Universitet.</p><p>– Jag hade ganska diffusa begrepp om vad min utbildning skulle leda till, men jag visste att jag skulle läsa en museiinriktad utbildning och att jobba på museum kändes redan då lockande.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Humaniora är besvärligt. Å ena sidan bokstavligen livsnödvändigt för både individer och samhälle. Många sidor av verkligheten nås bara genom humanistisk forskning, kunskap och förmedling.</p><p>– Å andra sidan en fattig kusin från landet i ett naturvetarstyrt vetenskapsparadigm där mätbar nytta premieras. Som humanister tvingas vi anpassa oss till det naturvetenskapliga paradigmet, trots att vi både förstår och vet att vi inte kommer nå hela vägen och att det skadar vår kunskapstradition.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Museichef på Arbetets museum. Jag är också ordförande i branschorganisationen Sveriges Museer som företräder samtliga museer i landet.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Att jobba för att de budskap vi formulerar når utanför storstad och medelklass. Våra utställningar ska vara angelägna, relevanta och inbjudande för många. Vår verksamhet ska vara öppen och inkluderande även för den som inte har akademisk bakgrund.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Att museet är så relevant. Företag, myndigheter och stiftelser lägger varje år stora summor i vår verksamhet därför att de ser att vi gör dem en tjänst i att nå många människor med angelägna budskap gestaltade och formulerade på ett attraktivt och förståeligt vis. Och att det är så många människor som tycker om att besöka oss.</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Go girl! Men var medveten om att du kommer att behöva lägga mer tid, kraft och engagemang för att nå en försörjning än vad du skulle behöva göra i ett fält där efterfrågan på arbetskraft är större.</p>/nyheter/manadens-humanist-niklas-cserhalmi-_11842657//nyheter/kommitten-for-lika-villkor-anordnar-tre-studentaktiviteter-_11829580/Tre angelägna aktiviteter för studenterKommittén för lika villkor (KLIV) vid Humanistiska fakulteten anordnar tre studentaktiviteter under hösten. Först ut är ett Berättarkafé.Mon, 18 Sep 2023 10:54:16 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Måndag 2 oktober, kl. 15:00 - 17:00, Humanisthuset, HUM.G.219</h2><p>Under <strong>Berättarkaféet</strong> får studenterna ett tillfälle att i en strukturerad form berätta om och lyssna på vardagliga erfarenheter av händelser som upplevts diskriminerande eller kränkande ur ett lika villkors perspektiv.</p><p>Syftet är att länka samman vardaglig erfaranhet med universitetets regler och riktlinjer i det förebyggande arbetet mot diskriminering.</p><p>Med detta vill KLIV skapa ett tillfälle där studenterna görs direkt delaktiga i arbetet med aktiva åtgärder.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tisdag 17 oktober, kl. 15:00 - 17:00, Humanisthuset, HUM.G.219</h2><p>Den andra aktiviteten omfattar<strong> dramaövningar</strong>.</p><p>Här utgår vi från kränkande särbehandling och med hjälp av drama undersöker vi på ett lekfullt sätt vad kränkande särbehandling är och kan vara.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Torsdag 26 oktober, kl. 15:00 - 17:00, Humanisthuset, HUM.F.200</h2><p>Den tredje aktiviteten introducerar <strong>Antidiskrimineringsspelet</strong>.</p><p>Spelet har en struktur som är tänkt att hjälpa till att hålla fokus på det systematiska förebyggande arbetet mot diskriminering.</p><p>Ett antal påståenden (skrivna på kort som deltagarna drar under spelet) diskuteras och bedöms om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter.</p>/nyheter/kommitten-for-lika-villkor-anordnar-tre-studentaktiviteter-_11829580//nyheter/umeaforskare-medverkar-i-ny-antologi-om-amnet-historia_11817738/Umeåforskare medverkar i ny antologi om historiekulturer och historieundervisning i europeiska gränsregionerLina Spjut från Pedagogiska institutionen har skrivit ett kapitel tillsammans med Charlotta Svonni från Institutionen för idé- och samhällsstudier. Även Björn Norlin, också från Pedagogiska institutionen, har bidragit med ett kapitel tillsammans med Anna-Lill Drugge från Institutionen för språkstudier. Thu, 21 Dec 2023 09:36:17 +0100<p>Boken har titeln ”<a href="https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-031-27246-2">History Education at the Edge of the Nation</a>” och handlar om hur historia och historieförmedling kommer till uttryck i utbildningspolitik, policy, läroplaner och skolpraktik i nationella gränsregioner runt om i Europa.</p><p>Lina Spjuts och Charlotta Svonnis kapitel handlar om läroplansutvecklingen för samiska skolformer under efterkrigstid utifrån läroplaner från 1960-talet till 2011.</p><p>I Björn Norlins och Anna-Lill Drugges kapitel beskrivs den studie de har genomfört. Studien handlar om hur en grupp lärare i samhällsorienterande ämnen förhåller sig till undervisning om samer som minoritet och urfolk och vilken problematik de ser på området i relation till befintliga krav och tillgänglig kunskap.</p><p>Boken är kopplad till ett internationellt projekt med forskare från universitet i bland annat Bolzano, Strasbourg, Paris och London. Redaktörer är Piero S. Colla, University of Strasbourg i Frankrike och Andrea Di Michele, Free University of Bozen-Bolzano i Italien.</p><p>Boken har både en utbildningshistorisk, historiekulturell och historiedidaktisk inriktning. </p>/nyheter/umeaforskare-medverkar-i-ny-antologi-om-amnet-historia_11817738//nyheter/de-vill-guida-studenterna-i-universitetsgalaxen_11817680/De vill guida studenterna i universitetsgalaxen”Norra skenet” är en ny podcast som vill vara ett ljus och ledstjärna för nya och återvändande studenter. Bakom satsningen står Ann-Catrine Eriksson, utbildningsledare vid Humanistiska fakulteten och Ann-Louise Silfver, vicedekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Tillsammans har de drygt 50 år av erfarenhet av studier och forskning. Mon, 04 Mar 2024 10:10:49 +0100<p class="quote-center">Vi vill gärna ta på oss rollen att vara bestämda och tydliga med vad en bör tänka på, men samtidigt inte skrämmas</p><p>Idén föddes tidigare i år efter att de båda medverkat som föredragshållare vid en utbildning för studeranderepresentanter som Umeå studentkår arrangerade. Flera studenter tyckte efteråt att deras framträdande hade passat som en podcast. Efter att ha smält den tanken kom de fram till att göra slag i saken; en podcast får det bli.</p><p>Som de själva säger är grundidén att vara studenternas guide i galaxen. Både för nya och gamla studenter.</p><p>– Vi har ju båda först varit studenter och sedan fortsatt våra yrkeskarriärer inom akademin, som lärare, forskare och nu även som fakultetsadministratörer. Det gör att vi har en lång och fördjupad erfarenhet av vad det innebär att komma hit till universitet och leva det som under några år är ett studentliv, säger Ann-Catrine Eriksson.</p><p>– Tillsammans har vi ju drygt 50 år av erfarenhet, så något har vi väl att säga och bidra med. Och vi vill gärna ta på oss rollen att vara bestämda och tydliga med vad en bör tänka på, men samtidigt inte skrämmas. Vi vill att den som lyssnar ska känna att det vi erbjuder är varma och hjärtliga händer att hålla i, när det är mycket nytt som ska processas i tillvaron, säger Ann-Louise Silfver.  </p><p>Podcasten kommer till en början att finnas tillgänglig på Umu-Play, för att senare göras tillgänglig på fler plattformar där poddar finns.</p><p>Första avsnittet som ligger ute nu tar det hela från början. Hur hamnade jag här? Vad kan komma att överraska mig? Hur ska jag tänka för att inte tappa orienteringen i tillvaron?</p><p><a href="https://open.spotify.com/episode/0Rqjnqw713s1F4TxMLJCSd" target="_blank" rel="noopener"><strong>Hör första avsnittet av Norra skenet:<em> Om att vara ny</em></strong></a></p>/nyheter/de-vill-guida-studenterna-i-universitetsgalaxen_11817680//nyheter/manskliga-spar-och-naturens-gang-grogrund-for-ny-kunskap_11817150/Mänskliga spår och naturens gång grogrund för ny kunskapArktis är utsatt för miljö- och klimatförändringar, samtidigt som den mänskliga exploateringen av landskapet ökar. Detta berör även det mångsidiga och värdefulla kulturarvet som finns i området. Människans historiska påverkan kan dessutom vara större i Arktis än vad forskare tidigare antagit, det framgår av en ny avhandling av Philip Jerand från Umeå universitet.Thu, 14 Sep 2023 09:19:57 +0200<p>Marken innehåller och förvarar fysiska lämningar av mänsklig aktivitet, men den inrymmer även immateriella spår som avslöjar var människor levt och verkat.</p><p>– Jord och sediment är centrala i bevarandet av stora delar av vårt kulturarv samtidigt som de innehåller värdefull information som är väsentlig för att tolka lämningarnas tillkomst, användning och övergivande, säger Philip Jerand.</p><p>Människors aktiviteter och vardagsliv har i alla tider lämnat spår i marken i form av olika kemiska ämnen, särskilt i och nära hushåll. Genom att kombinera analyser av jord och sediment med ett historiskt, skriftligt, källmaterial har introduktionen av daggmaskar på en plats norr om Torneträsk varit möjlig att tidsbestämma och härleda till ankomsten av nybyggare.</p><h3>Fysiska lämningar och spår</h3><p>Daggmaskar, ibland kallade för ekosystemsingenjörer, på grund av deras förmåga att påverka och transformera jord, studeras av forskare i bland annat Umeå.</p><p>– Jordbrukets expansion i Arktis och mot fjällen har man känt till länge, men i vilken utsträckning nybyggen och fjällägenheter har påverkat miljön har inte studerats lika intensivt.</p><p>– Fysiska lämningar och spår, som husgrunder och odlingssystem är immobila och begränsade till den yta som nyttjades av människorna. Medan spridningen av en levande, rörlig, och invasiv art begränsas av artens förmåga att ta sig fram.</p><p>– Kulturarvsforskning bör vara en del i Sveriges nationella forskningsstrategi rörande Arktis, inte minst för att uppmärksamma och sprida samisk kultur och historia i ett arktiskt och nordiskt sammanhang. Beaktar man även hur värdefull kulturarvsforskning kan vara för andra typer av forskningsfält, är det svårt att argumentera för motsatsen.</p><p><em>Philip Jerand är uppvuxen i Östersund och har sin grundutbildning vid Umeå universitet med arkeologi och miljöarkeologi som huvudämnen. Han har även en yrkesbana i uppdragsarkeologi och kulturmiljövård.</em></p>/nyheter/manskliga-spar-och-naturens-gang-grogrund-for-ny-kunskap_11817150//nyheter/fyra-nya-fellows-till-the-arctic-five_11809288/Fyra nya Fellows till The Arctic FiveFyra doktorander och postdoks vid Umeå universitet valdes ut efter utlysningen för The Arctic Fives fellow-program.Tue, 14 Nov 2023 13:12:10 +0100<p><strong>Tidigare i år, i januari 2023, hade The Arctic Five en utlysning för Arctic Five Fellows som avslutades i mars. Till sommaren hade fyra doktorander vid Umeå Universitet valts ut till programmet.</strong></p><p>Arktiskt centrum vid Umeå universitet är stolta över att meddela att fyra av universitetets doktorander och postdoks har blivit utvalda som Fellows vid The Arctic Five. The Arctic Five är en samarbetsorganisation som strävar efter att utveckla innovativ och relevant arktisk forskning och högre utbildning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="38a37688-31bb-469d-9dfa-9ff77f6b568a" data-contentname="BILD Arctic Five Fellows 2023">{}</div><p>De doktorander och postdoks som valdes ut är: </p><ul><li><a href="~/link/b8118da92f024aa4ad1890f30f34072d.aspx"><strong>Albin Stjernbrandt</strong></a> – Överläkare och medicine doktor, bedriver arbets- och miljömedicinsk forskning vid avdelningen för hållbar hälsa vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</li><li><a href="~/link/0aedc8248b0342d181edf3a5b5f2bb28.aspx"><strong>Audrey Schillings</strong></a> – Postdoktor vid Institutionen för fysik.</li><li><a href="~/link/1afbfd6b4505485a959be5928e747051.aspx"><strong>Magnus Zingmark</strong></a> – Anknuten som gästforskare till Institutionen för epidemiologi och global hälsa</li><li><a href="~/link/7e91b724771b48d59b10916aa1653990.aspx"><strong>Philip Jerand</strong></a> – Doktorand inom arkeologi vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.</li></ul><p>Alla fyra är verksamma inom olika ämnesområden vid Umeå universitet och  har i uppdrag att i två års tid bidra till The Arctic Fives forskningsinitiativ och främja utvecklingen i Arktis.</p><p>Anngelica Kristoferqvist vid Arktiskt centrum vid Umeå universitet tycker att det kommer att bli spännande att få samarbeta med de nya Arctic Five Fellows:</p><p>– Deras bidrag kommer att vara värdefulla för att öka vår förståelse för de utmaningar och möjligheter som den Arktiska regionen erbjuder och vi ser fram emot att följa deras forskningsframsteg och samarbeta för att främja en hållbar utveckling i Arktis, säger hon.</p><p>Som en del av programmet kommer de nya Arctic Five Fellows att delta i internationella och arktiska konferenser, samt hålla seminarier under sin stipendieperiod. De kommer också att prioriteras för strategisk finansiering och engagera sig i lokala evenemang hos The Arctic Five, samt i aktiviteter som Arktiskt centrum arrangerar. Detta erkännande markerar Umeå universitetets engagemang för att öka kunskapen om Arktis och främja samarbete för en hållbar framtid i regionen.</p>/nyheter/fyra-nya-fellows-till-the-arctic-five_11809288//nyheter/historiker-fran-nar-och-fjarran-kommer-till-umea_11771038/Historiker från när och fjärran kommer till UmeåDet nionde Svenska historikermötet avhålls i år vid Umeå universitet. Under ljusa nätter och skir grönska utlovas givande och kreativa möten mellan historiker från skilda discipliner och fält. Mon, 12 Jun 2023 13:02:16 +0200<p class="quote-center">Det Sverige vi har idag är ingen historisk konstant. Detta är något som är särskilt viktigt att betänka i dagens politiska klimat.</p><p>En av arrangörerna och deltagarna är historikern Ina Lindblom, vid Institutionen för idé- och samhällsstudier. Hon säger att historikermötet är en bred konferens där man får en mycket bra översikt över den historiska forskning som bedrivs på svenska lärosäten.</p><p>– Jag tror att konferenser som dessa är särskilt viktiga nu när forskningslandskapet är mer fragmenterat än tidigare och vi i allt större utsträckning publicerar oss i mindre internationella kanaler – främst engelskspråkiga specialinriktade tidskrifter, säger Ina Lindblom.</p><p>Åsa Karlsson Sjögren, även hon arrangör och historiker vid Umeå universitet, säger att Historikermötet ger både tillfällen till att träffas inom de områden som man själv är verksam i och möjligheter att ta till sig vad som är på gång inom hela historieämnet och tillägger:</p><p>– Vi har både rundabordssamtal och papersessioner. Konferensen inleds med en debatt om historikern som aktivist, och sedan följer fullmatade dagar. Jag tror att nu särskilt efter pandemin att det är viktigt att träffas på plats och bryta vetenskapliga problem med varandra, att se vad som är på gång. Inte minst för yngre forskare och doktorander.</p><p>En tredje person i arrangörsgruppen är Henrik Åström Elmersjö. Han menar att historia är ett ämne som är väldigt differentierat och att man håller på med väldigt olika saker även om man tillhör samma vetenskapliga disciplin.</p><p>– Många gånger åker nog historiker som håller på med demografi på sociologiska eller geografiska konferenser, medan utbildningshistoriker åker på utbildningsvetenskapliga konferenser, och så vidare, säger Henrik Åström Elmersjö, och fortsätter:</p><p>– Att få presentera historisk forskning också på en konferens som är just historisk tror jag blir allt viktigare. Vi passar ju också på att ha möten med studierektorer och prefekter när vi ändå träffas. Det är ytterligare ett sätt att hålla ihop ämnet och diskutera dess framtid i både undervisning och forskning.</p><p>– Jag förväntar mig en konferens som motsvarar hela ämnets bredd, åtminstone nästan, och samtidigt en konferens som får oss att känna att vi tillhör ett sammanhållet vetenskapligt sammanhang.</p><p>Ina Lindblom i sin tur förväntar sig att få ta del av intressant forskning som bedrivs och knyta nya kontakter med historikerkollegor. Något som har fått stå tillbaka under pandemin. Åsa Karlsson Sjögren förväntar sig roliga dagar:</p><p>– Som medlem i den lokala konferensgruppen hoppas jag att jag hinner gå runt och delta i de vetenskapliga samtalen så mycket som möjligt. </p><h3>Hur ser de då på historieämnets betydelse och roll i samtiden?</h3><p>– Jag tror att historia är viktigt för många. Historia är ju inte vad som har hänt utan för att något ska räknas som historia måste det finnas både spår av det förflutna och ett intresse av att studera dessa spår, säger Åsa Karlsson Sjögren.</p><p>– För mig som har sysslat mycket med kvinno- och genushistoria är det så uppenbart att så länge man inte frågade efter kvinnor och flickor i historien, såg man dem inte i källmaterialet och därför ”fanns” de inte heller i historieskrivningen. </p><p>Henrik Åström Elmersjö påpekar hur historieämnet alltid är betydelsefullt och att förmodligen säger de flesta generationer att just de lever i en mycket omvälvande tid.</p><p>– Det är nog också många som anser att just vi lever i, inte bara en omvälvande tid, utan också en ganska dyster tid där vi inte riktigt tror på framtiden. Historiska perspektiv är alltid viktiga, men kanske särskilt när det är svårt att se var utvecklingen är på väg.</p><p>Ina Lindblom lägger till att historieämnet alltid har en viktig funktion av att göra nuet mer relativt:</p><p>– Mycket av det som vi tar för givet i dagens samhälle har i själva verket en mycket kort historia och historiens riktning kan skifta mycket snabbt. Det Sverige vi har idag är ingen historisk konstant. Detta är något som är särskilt viktigt att betänka i dagens politiska klimat. </p><p>Åsa Karlsson Sjögren säger vidare att historia finns i så många olika tappningar, den egna historien, historia som underhållning, historia i kulturen, historia som skolämne, historia i samhällsdebatten, historia inom forskning och universitetsutbildning, och spelar därför så många olika roller:</p><p>– Jag tror att det är viktigt, att oavsett i vilken form, att komma ihåg att historia alltid i någon mån speglar vår egen samtid. Även äldre historia. </p><p>– Just när det gäller den politiska aspekten av historia, historia som identitets- och gemenskapsmarkör, och hur historia används för olika politiska projekt så finns det åtskilliga exempel på hur historia används av olika makthavare eller olika politiska grupperingar för att främja de egna intressena.</p><p>Åsa Karlsson Sjögren framhåller också hur det inte alltid handlar om vad som är ”sant” eller ”falskt” heller, utan kan handla om val av perspektiv eller tolkningar som gör att vissa delar lyfts fram som viktigare delar än andra.</p><p>– Så även om en historiker är utbildad för att hitta rimligheter och sannolikheter, ja, möjligtvis leta sig så nära sanningen det går, måste också historikern alltid förhålla sig till förklaringar och tolkningar, och ta ställning till vad som är viktigt och vilken roll en viss historieskrivning spelar för olika intressen. Det här tror jag ger historieämnet en alldeles egen spänst och spänning som vetenskaplig disciplin.</p><p><em>När det gäller deras egen medverkan vid konferensen kommer <strong>Ina Lindblom</strong> att presentera sin pågående forskning inom inriktningen känslornas historia och delta i ett rundabordssamtal om erfarenhets- och känsloforskning.</em></p><p><em>Medan <strong>Henrik Åström Elmersjö</strong> kommer att presentera en del av resultaten från ett VR-projekt som handlar om historielärares kunskapsteoretiska antaganden om historieämnet.</em></p><p><em><strong>Åsa Karlsson Sjögren</strong> kommer genom sin medverkan att vara ordförande för en session om arbete, och i övrigt gå omkring och lyssna och diskutera med gamla och nya kollegor.</em></p>/nyheter/historiker-fran-nar-och-fjarran-kommer-till-umea_11771038//nyheter/nytt-ljus-pa-den-tidiga-kristendomens-forstaelse-av-naturen-_11781470/Nytt ljus på den tidiga kristendomens förståelse av naturen När Nya testamentet skrevs i det mångkulturella romarriket framställdes Jesus som en konkurrent till andra natur- och fruktbarhetsgudar, det menar bibelvetaren David Wiljebrand i en ny avhandling vid Umeå universitet.Thu, 14 Sep 2023 09:18:28 +0200<p class="quote-center">Under de senaste decennierna har teologer och bibelvetare börjat undersöka kristendomens historia, teologi och urkunder i ljuset av miljö- och klimatfrågor</p><p>David Wiljebrand säger att han i avhandlingen jämför myter och föreställningar om naturguden Pan med berättelserna om Jesus i Markusevangeliet. Och i den kortfattade sammanfattningen av avhandlingen skriver David Wiljebrand bland annat (fritt översatt från engelska):</p><p>”Myterna, kulten och särdragen hos Pan, korsar tematiskt, teologiskt och geografiskt, de drag av Jesus så som de presenteras i Markusevangeliet. Jesus och Pan delade (delar av) samma utrymme, geografiskt och konceptuellt; vilket med största sannolikhet ledde till jämförelser, associationer och diskussioner. Och i och med det åsiktsstrider om autenticitet och efterhärmning”.</p><p>– Studien bekräftar tidigare forskning som visar att såväl Judendomen som den tidiga kristendomen hade väsentliga överlappningar med den omgivande grekisk-romerska kulturen och religionen, säger David Wiljebrand och fortsätter:</p><p>– Jämförelsen mellan Kristus och den grekiska guden Pan är inte alls ny, utan har förekommit i västerländsk litteratur och konst sedan 1500-talet, hos till exempel François Rabelais, Edmund Spencer och John Milton.</p><p>– Pan har antingen identifierats med Kristus i egenskap av herde-gud och världsalltets gud, eller kontrasterats mot Kristus som den kristna Satan med de välkända bock-attributen.</p><h3>Ny vetenskaplig studie</h3><p>Ingen vetenskaplig studie av denna tematik i Nya testamentet har gjorts tidigare. Redan på 400-talet hos biskopen och historikern Eusebius fanns en polemik mellan Kristus och Pan, menar David Wiljebrand, som alltså spårar detta tillbaka ända till det första århundradets Palestina, och speciellt den geografiskt och historiskt betydelsefulla platsen vid Hermonberget – Caesarea Filippi, idag kallat Banias – där också en av Pans viktigaste kultplatser fanns under denna tid.</p><p>Här utspelade sig också enligt Markusevangeliet en central episod av Jesus verksamhet, som enligt David Wiljebrands studie implicerar en religiös polemik mellan Jesus och Pan.</p><p>Avhandlingen belyser också att nutida läsningar av bibeln som ofta fokuserar på det religiösa, inte uppfattar politiska, ekonomiska och ekologiska aspekter.</p><p>– I antikens agrara kultur fanns nämligen ingen sådan tydlig uppdelning. Under de senaste decennierna har teologer och bibelvetare börjat undersöka kristendomens historia, teologi och urkunder i ljuset av miljö- och klimatfrågor.</p><p>David Wiljebrands avhandling kastar nytt ljus på den tidiga kristendomens förståelse av naturen i relation till deras Jesus-tro och framtidshopp, och kan därför bidra med mer kunskap till kyrkliga och teologiska bearbetningar av miljöfrågor.</p><p>Studien bidrar också till den mer allmänna miljöhistoriska forskningen genom att belysa hur religion integrerades med ekonomiska, socio-politiska och ekologiska aspekter av samhället under antiken.</p>/nyheter/nytt-ljus-pa-den-tidiga-kristendomens-forstaelse-av-naturen-_11781470//nyheter/valfardsarbete-bor-underlatta-manniskors-mojligheter_11779400/Välfärdsarbete bör underlätta människors möjligheterI en ny doktorsavhandling i filosofi vid Umeå universitet, bidrar Sebastian Östlund med metodologiska verktyg och tillämpningar som visar på styrkan av att ha en mångfacetterad syn på välfärd, med utgångspunkt i både teori och praktik.Fri, 02 Jun 2023 16:39:39 +0200<p class="quote-center">Om argumenten är sunda, får filosofin och folket en värdefull möjlighet att närma sig varandra på ett fruktbart sätt.</p><p>Sebastian Östlund påpekar hur vi ofta tänker att ett gott liv är ett lyckligt liv, men att det är mer än känslor som står på spel.</p><p>– Föreställ dig exempelvis olika former av social utsatthet såsom hemlöshet och beroendeproblematik i vilka människors olika genuina möjligheter att leva väl försvagas, säger Sebastian Östlund, och tillägger:</p><p>– Bland dessa möjligheter bör våra målsättningar att undvika olika former av lidande bättre uppmärksammas i både personliga och politiska sammanhang. I detta arbete kan, och bör, experters och lekmäns åsikter beaktas jämlikt och samtidigt.</p><h3>Värdet av personlig välfärd</h3><p>I avhandlingen Being Well and Doing Good (Vara väl och göra gott) så analyserar Sebastian Östlund värdet om personlig välfärd. Personlig välfärd är det vi har i åtanke när vi tänker på hur bra ett liv är för personen som lever det livet.</p><p>Vad vi bör fokusera på, argumenterar Sebastian Östlund, är människors genuina möjligheter att leva liv de har skäl att värdesätta, men med särskild tonvikt på att undvika det som gör deras liv sämre.</p><p>– Det råder oenigheter om vad välfärd inbegriper både inom filosofins ramar och utanför den. Det finns två pressande utmaningar som uppstår i oenigheternas kölvatten. En utmaning är att ta reda på om det ens är så att vi bör söka ett enda svar på frågan om vad välfärd består i.</p><p>– Den andra utmaningen består i hur vi ska hantera meningsskiljaktigheter som exempelvis kan uppstå mellan experter i krissituationer och den allmänna befolkningens uttryckta intressen. Det leder till frågor om vem som har rätt i sakfrågan, och vem som har rätt att göra vad med svaret taget i beaktande.</p><h3>Tillämpning av kapabilitetsramverket</h3><p>Sebastian Östlund argumenterar för att experters teoretiserande och lekmäns upplevelser behöver närma sig varandra för att nå kompromisser som är ändamålsenliga i olika privata och politiska sammanhang.</p><p>– Detta görs genom att förfina och tillämpa vad som kallas för kapabilitetsramverket som i sin moderna tappning härstammar från i synnerhet Amartya Sens och Martha Nussbaums akademiska arbeten.</p><p>– Vad som utmärker ramverket är just att det ser till vad människor kan göra och vara i en bred bemärkelse, med mer utrymme för variation än många andra teorier ger. Kapabilitetsamverket tillämpas redan i ekonomiska och politiska kontexter, ofta med olika innehåll.</p><p>Sebastian Östlunds avhandling bidrar med metodologiska verktyg och tillämpningar som visar på styrkan av att ha en mångfacetterad syn på välfärd med utgångspunkt i både teori och praktik. Därmed, om argumenten är sunda, får filosofin och folket en värdefull möjlighet att närma sig varandra på ett fruktbart sätt.</p>/nyheter/valfardsarbete-bor-underlatta-manniskors-mojligheter_11779400//nyheter/ny-utrustning-ska-underlatta-arkeologiska-analyser-_11774324/Ny utrustning ska underlätta arkeologiska analyser En ny typ av kamera för diagnostisering av jord- och sedimentlager har i dagarna levererats till Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet.Tue, 23 May 2023 16:08:04 +0200<p>Johan Linderholm, en av föreståndarna vid Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL), berättar att det rör sig om en hyperspektral kamera som kan fånga upp nära infraröda våglängder, dvs. bortom det mänskliga ögat kan uppfatta.</p><p>– Inom det nära infraröda våglängdsområdet kan vi med denna kamera fånga upp kemisk information som gör att bilderna vi insamlar blir en typ av kemiska fotografier, där bland annat organiska material, mineraler mm kan analyseras, säger Johan Linderholm, och fortsätter:</p><p>– Tekniken används bland annat inom skogs- och livsmedelsindustri men även av konservatorer (tavlor och byggnader mm) så användningsområdet är brett. Det listiga med denna instrumentering är att den både går att arbeta med i fält som på laboratoriet.</p><h3>Diagnostisera i fält</h3><p>Johan Linderholm säger vidare att för arkeologins del så innebär detta nya möjligheter att direkt i fält kunna diagnostisera jord- och sedimentlager samt arkeologiska anläggningar i takt med att dessa grävs fram.</p><p>– I vanliga fall tas prover som lagras i avvaktan på avslutad undersökning och det blir dessa prover som representerar undersökningen, men nu kan man göra delar av analysarbetet redan i fält och därigenom anpassa undersökningsstrategin och få veta betydligt mer i ett tidigt skede av en undersökning och samtidigt kunna välja mer representativa prover inför det fortsatta analysarbetet.</p><p>– De bilder som insamlas innehåller betydligt mer information än vad ett vanligt färgfotografi gör något som förbättrar dokumentation betydligt. Eftersom arkeologin innebär att källmaterialet förstörs måste för den dokumentation vi gör bli bättre så att vi i framtiden och på lång sikt ska kunna omvärdera arkeologiska undersökningar.</p><h3>Vad betyder det för arbetet vid MAL att ha tillgång till den här typen av utrustning?</h3><p>– På MAL kommer vi kunna bidra med arkeologisk forskning kring jord-sediment, typiska arkeologiska material som ben, keramik, sten och hällbilder. Instrumenteringen är ett viktigt bidrag till MAL’s och Umeå universitets infrastruktur där vi kommer kunna tillhandahålla kompetens och teknik till hela arkeologisverige.  </p><p>Avslutningsvis säger Johan Linderholm att medsökande och samarbetspartners är BTK enheten vid SLU (Josefina Nyström/Paul Geladi), samt Jonatan Klaminder vid EMG. Och att man har ett gott samarbete med ett lokalt mjukvaruföretag, Prediktera, samt med huvudleverantören Hyspex. </p><p>Kempestiftelserna är den fond som givit bidrag för denna investering och har vid flera tillfällen tidigare stöttat MAL med dylika medel. </p>/nyheter/ny-utrustning-ska-underlatta-arkeologiska-analyser-_11774324//nyheter/en-pedagogisk-utopi-om-ett-himmelrike-pa-jorden_11773755/En pedagogisk utopi om ett himmelrike på jordenI en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Charlott Wikström pedagogen Emilia Fogelklous (1878–1972) bildningsideal och pedagogiska visioner under perioden 1902–1931.Mon, 27 Nov 2023 10:42:59 +0100<p class="quote-center">Genom att undersöka de progressiva folkbildningssammanhangen där Fogelklou var verksam som lärare och föreläsare under första hälften av 1900-talet ger avhandlingen även ett bidrag till skol- och folkbildningshistorisk forskning.</p><p>Det som väckte Charlott Wikströms intresse för ämnet var Emilia Fogelklou som en tänkare i största allmänhet, men framför allt insikten om att det fanns en underliggande pedagogisk vision i hennes skrifter.</p><p>– Det som har fascinerat mig är att Fogelklous pedagogiska tankegångar utvecklades som en följd av ett andligt uppvaknade, något som motiverade henne att söka en bildningsform som kunde hjälpa individen att själv utveckla sin andlighet, säger Charlott Wikström.</p><p>Charlott Wikström berättar vidare att Emilia Fogelklous pedagogiskt visionära tänkande grundar sig på idén att samhällsutvecklingen har lett till att individen har förträngt sina känslor och därmed förlorat kontakten med sin andliga kärna.</p><p>– I min avhandling benämner jag denna andliga kärna som en inre gudsidentitet. Fogelklous ambition var att människan genom bildning skulle utveckla sin gudsidentitet, vilket i sin tur skulle leda till att samhället omvandlades till ett himmelrike på jorden.</p><p>– I den pedagogiska praktiken blev särskilt religionsundervisningens reformering viktig för Fogelklous vision om himmelrikets förverkligande.</p><h3>Fogelklou i sin samtid: likheter och skillnader i synen på bildning</h3><p>Charlott Wikström säger fortsatt att hon analyserar Fogelklou i relation till den pedagogiska idéhistorien. Ett av resultaten är att Fogelklou inte var i takt med de idétrender som utvecklades under första hälften av 1900-talet.</p><p>– Trots detta fanns det vissa likheter mellan hennes syn på bildning och de folkbildningssammanhang där hon periodvis arbetade exempelvis Birkagårdens folkhögskola och Kvinnliga medborgarskolan.</p><p>– Jag menar att i dessa sammanhang betonades andlighet bildningsprocessen i större utsträckning än de vetenskapliga och rationalistiska bildningsideal som dominerade det pedagogiska klimatet i Sverige</p><p>Ett annat intressant resultat som Charlott Wikström lyfter fram i studien är att även om Fogelklous bildningssyn uppvisar vissa likheter med de folkbildande sammanhangen utmärker hon sig på flera sätt i förhållande till samtidens pedagogiska miljöer och bildningstrender.</p><p>– Jag kallar detta unika drag för andebildningsidealet. Detta ideal skiljer sig på flera sätt från tidigare identifierade bildningsideal som har studerats inom det pedagogiska tänkandet under första hälften av 1900-talet, särskilt Fogelklous betoning av den andliga personliga utvecklingen i bildningsprocessen.</p><p>– Jag argumenterar för att Fogelklou genomgående drevs av ett sådant andebildningsideal och sin övertygelse att med hjälp av specifika metoder och material väcka en gudsidentitet i eleven och omskapa jorden till en himmelsk plats.</p><h3>Hjärnövermättning och Hjärtehunger</h3><p>På frågan om det finns det något som överraskat eller förvånat henne, när hon arbetat med materialet, säger Charlott Wikström att oavsett ämnesområde som Fogelklou behandlar i sina skrifter genomsyras de av hennes visionära dröm om att bildning kan förändra samhället och fortsätter:</p><p>– Jag tolkar dock hennes vision om ett himmelrike i mer realistiska termer. Fogelklou såg en betydande potential i bildning som ett verktyg för att uppnå ett demokratiskt samhälle, där människan kan leva i större kontakt med sina känslor och i en miljö präglad av kreativitet och gemenskap.</p><p>– Det som förvånat mig är att denna visionära ambition drev Fogelklou att skapa egna läroböcker för att påskynda människans andliga utveckling. Dessutom har jag förundrats över Fogelklous egenskapade ord. Två av dessa ord blev till och med huvudtiteln på min avhandling: "Hjärnövermättning" och "Hjärtehunger".</p><p>– Fogelklou menar att dessa centrala begrepp förklarar det överdrivet rationella och känslomässigt avtrubbade tillstånd som människan befinner sig i. I avhandlingen diskuteras även flera andra begrepp som Fogelklou hittar på, som jag anser vara viktiga pusselbitar för att förstå Fogelklous pedagogiska vision.</p><p>Avslutningsvis säger Charlott Wikström att hennes avhandling bidrar till forskningsområdena utbildningshistoria och utopisk forskning. Och att hon bidrar särskilt till den svenska utbildningshistoriska forskningen som undersöker pedagogiska utopier.</p><p>– Genom att undersöka de progressiva folkbildningssammanhangen där Fogelklou var verksam som lärare och föreläsare under första hälften av 1900-talet ger avhandlingen även ett bidrag till skol- och folkbildningshistorisk forskning.</p>/nyheter/en-pedagogisk-utopi-om-ett-himmelrike-pa-jorden_11773755//nyheter/manadens-humanist-moa-backe-astot_11769090/Månadens humanist: Moa Backe ÅstotHon är författare och läser för närvarande B-kursen i lulesamiska vid Umeå universitet. Den här våren är hon aktuell med boken Fjärilshjärta, som bland annat handlar om att ta tillbaka familjens samiska språk som generationen innan har förlorat. Fri, 12 May 2023 09:33:10 +0200<h3>Hur ser din väg till humaniora ut?  </h3><p>– Jag har alltid varit intresserad av språk och skrivande på olika sätt. Speciellt samiska ligger mig varmt om hjärtat. När jag var liten talade min áhkko (mormor) samiska med mig, men när jag blev äldre bytte hon till svenska istället.</p><p>– Jag har alltid känt en längtan efter språket, och började därför studera lulesamiska vid Umeå universitet i vuxen ålder. Jag har även gått ett flertal kurser i kreativt skrivande, vilket lade grunden till mitt nuvarande författarskap. </p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Kunskap om språk kan ge oss en djupare förståelse för människor och kulturer, vilket även litteraturen kan. Det är en av anledningarna till att jag tycker att dessa ämnen är viktiga. </p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Idag är jag yrkesverksam författare samtidigt som jag läser B-kursen i lulesamiska vid Umeå universitet. Min första ungdomsroman Himlabrand släpptes 2021, och den här våren är jag aktuell med Fjärilshjärta, som bland annat handlar om att ta tillbaka familjens samiska språk som generationen innan har förlorat. </p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Med mitt skönlitterära skrivande vill jag först och främst inspirera unga människor till att våga vara sig själv och våga uttrycka sin identitet. Jag vill även sprida kunskap om hur unga samers liv och vardag kan se ut idag, eftersom det finns mycket okunskap och fördomar bland majoritetsbefolkningen. </p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Att utvecklas i min roll som berättare och skribent, och att få möta läsare som delar med sig av sina tankar och upplevelser efter att ha läst mina böcker. </p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Sök! När jag började studera skrivande och språk kände jag mig osäker på om det verkligen skulle leda till något jobb.</p><p>– Idag, när jag kan leva på inkomsterna från mitt författarskap, är jag väldigt glad att jag valde just den vägen. Följer man sitt hjärta så tror jag att det mesta löser sig till slut, även om det kan kännas läskigt i början. </p>/nyheter/manadens-humanist-moa-backe-astot_11769090//nyheter/ansokan-oppen-till-dash--forskarskola-inom-digital-humaniora_11769075/Ansökan öppen till DASH – forskarskola inom digital humanioraDASH riktar sig till doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap som ännu inte har några särskilda kunskaper eller färdigheter inom digital forskning, men som är intresserade av att lära sig mer för att kunna tillämpa detta i sitt framtida avhandlingsarbete. Sista ansökningsdag är den 21 juni.Wed, 07 Jun 2023 13:46:49 +0200<p>DASH ger doktorander relevanta kunskaper och färdigheter i skärningspunkten mellan informations- och kommunikationsteknologi och humaniora och konstvetenskap, samt adresserar kritiska perspektiv i tillämpningen av dem.</p><p>Syftet är att introducera deltagarna till digitala metoder ur ett kritiskt humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv och att öka samarbetet nationellt och internationellt.</p><p>DASH kommer att stärka framtida forskare inom området genom att koppla samman doktorander över hela Sverige via avancerade workshoppar vid varje partneruniversitet och sommarskola i digitala metoder för humaniora och samhällsvetenskap.</p><p>Det kommer dessutom att erbjudas tillgång till utvalda befintliga resurser (kurser, seminarier, workshoppar) vid partneruniversiteten Uppsala, Umeå, Linnéuniversitetet och Göteborg.</p><p><strong>DASH har öppet för anmälan fram till 21 juni 2023.</strong></p><p><a href="https://www.abm.uu.se/cdhu/utbildning-och-kurser/dash/application/" target="_blank" rel="noopener">Instruktioner finns på Uppsala universitets webbsida</a></p><p> </p>/nyheter/ansokan-oppen-till-dash--forskarskola-inom-digital-humaniora_11769075//nyheter/slack-kunskapstorsten-med-en-pint-of-science-_11767529/Släck kunskapstörsten med en Pint of science Vad är enterovirus för nåt? Hur kan vi leta liv på Mars? Varför är GMO-växter kontroversiella? Är det förflutna stängt och framtiden öppen? Den 22-24 maj anordnas Pint of Science av Umeå Postdoc Society på puben Elektra med roliga interaktiva populärvetenskapliga föreläsningar i vitt skilda ämnen.Fri, 12 May 2023 13:44:53 +0200<p class="quote-center">Jag kan inte vänta en sekund till med att få dela mina resultat med världen så jag är väldigt peppad!</p><p>En av deltagarna är doktoranden Kasturika Shankar. Hon har sett flera inspelade avsnitt av Pint of Science på Youtube och i fjol kollade hon in evenemanget live i Umeå och blev intresserad av att själv vara med.</p><p>– Som forskare har jag ett ansvar att dela med mig av min kunskap och expertis med samhället. Pint of Science är en perfekt arena för detta och ett perfekt sätt för mig att berätta om det jag brinner för. Dessutom är det väldigt motiverande att se folk dyka upp på puben för att höra mig prata, säger Kasturika Shankar. Hon är doktorand på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik i Lars-Anders Carlson lab, vars forskargrupp är knuten till Umeå Center for Microbial Research (UCMR).</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1"><strong>Förenkla men inte enkelt</strong></h2><p>Att förklara forskningen med enkla ord för allmänheten är den mest spännande delen av föreställningen menar hon. Hennes plan är att börja med grundläggande koncept så att alla är på samma sida och använda "icke-vetenskapliga" ord för att säkerställa att alla är inkluderade.</p><p>– Så här efter covid-19-pandemin tror jag att folk har en uppfattning om vad ett virus är så, så jag tror att alla kommer att kunna förstå mitt föredrag. Jag kommer att fokusera på mitt doktorandprojekt där jag ger en översikt över de frågor som jag vill besvara och beskriver varför min forskning om enterovirus är viktig. Föredraget har massor av interaktiva element, memes och illustrationer!</p><p>Hon fortsätter:</p><p>– Jag är inne på mitt sista år som doktorand så jag kan inte vänta en sekund till med att få dela mina resultat med världen så jag är väldigt peppad! Jag har aktivt deltagit i populärvetenskapliga evenemang under mina kandidat- och masterstudier men fått pausa lite under pandemin så jag är glad över att vara tillbaka på scenen!</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2"><strong>Viktigt att kommunicera forskning</strong></h2><p>–  Jag känner mig väldigt entusiastisk men även lite nervös över att organisera ett så bra evenemang som möjligt för ”after work”-publiken, säger Krishna Chaitanya, postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet. Han är medlem i Umeå Postdoc Society och  “city coordinator” för årets upplaga av Pint of Science i Umeå.</p><p>Han engagerar sig eftersom han tycker att det alltid borde finnas en koppling mellan det forskare gör i labbet och allmänheten och att det är viktigt att kommunicera vad grundforskningen kan bidra med till samhället.</p><p>– Att hitta talare har varit lite av en utmaning men nu har vi en mycket bra variation av ämnen för tre kvällar på puben Elektra. Jag hoppas våra talare är på topp och att publiken engagerar sig, säger Krishna Chaitanya.</p><p> </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om Pint of Science</h2><p>Pint of Science har sina rötter i ett initiativ från 2012 av en grupp brittiska doktorander och postdoktorer. Det finns inget fast format och frihet ges till de lokala arrangörerna för hur evenemangen sköts. Evenemangen syftar till att ha interaktiva inslag, från demonstrationer till frågesporter, underhållning eller robotar. Pint of Science i Umeå anordnas av Umeå Postdoc Society.</p><p><a href="https://pintofscience.com/">https://pintofscience.com/</a></p>/nyheter/slack-kunskapstorsten-med-en-pint-of-science-_11767529//nyheter/stora-forandringar-i-synen-pa-frihetstiden-och-gustav-iiis-tid_11767013/Stora förändringar i synen på frihetstiden och Gustav III:s tidBerättelser om historiska epoker har förmedlats i olika tider och dessa berättelser kan visa hur minnet av epokerna har förändrats. En ny avhandling av Daniel Andersson vid Umeå universitet, om berättelser rörande frihetstiden och Gustav III:s regeringstid, visar hur historieförmedlingen i Sverige har genomgått stora förändringar under 1800- och 1900-talet.Thu, 14 Sep 2023 09:17:27 +0200<p class="quote-center">Vilket forum som historiska berättelser förmedlas inom får successivt större betydelse för historieförmedlingens utformning under 1900-talet</p><p>I avhandlingen illustreras hur en konservativ, kungavänlig berättelse om epokerna dominerade i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Där fungerade frihetstiden som ett varnande exempel om farorna med partistyre och en svag monarki.</p><p>– I mitten av 1900-talet börjar det svänga på allvar i det historiska minnet av epokerna och en proparlamentarisk och demokratiideologisk berättelse får en allt starkare ställning. I denna berättelse framställs frihetstiden som föregångaren till det sunda demokratiska och parlamentariska statsskicket i samtiden, säger Daniel Andersson.</p><p>Han säger vidare att bilden av Gustav III:s tid också förändras och kungen framställs alltmer som en reaktionär autokrat när hans politiska gärningar ska beskrivas.</p><p>– Gustav III:s regeringstid beskrivs också som ett hinder som stod i vägen för en önskvärd social och politisk utveckling som man menar hade startat under frihetstiden. Man kan säga att berättelsen befäster demokratiska ideal i sin samtida kontext genom att lyfta fram parlamentariska och demokratiska traditioner i nationens historia.</p><p>– Under 1900-talets andra hälft används alltså dessa 1700-talsepoker i olika sammanhang för att understödja den samtida demokratin. Under 1960-talet och 1970-talet blir den proparlamentariska och demokratiideologiska berättelsen alltmer framträdande i historieläroböcker och i pressens historieförmedling, men inte lika framträdande i historisk forskning. Där är berättelsen betydligt mer utmanad av konkurrerande historievetenskapliga narrativ.</p><h3>Skillnad mellan forskning och utomakademiska sammanhang</h3><p>Daniel Andersson framhåller här att det växer fram en allt större skillnad mellan bilden av frihetstiden och Gustav III:s tid i forskning och i utomakademiska sammanhang. Studien visar sammantaget hur forskningens, historieläroböckernas och dagstidningarnas historieförmedling är mer homogen i förhållande till varandra under perioden från 1870-talet fram till 1920-talet.</p><p>– Det finns en förhållandevis hög nivå av tidsmässig överensstämmelse mellan olika former av historieförmedling under denna tid. Detta förändras från 1920-talet och framåt, då historieforskning, presstexter och läroböcker blir mer heterogena i förhållande till varandra. Vilket forum som historiska berättelser förmedlas inom får successivt större betydelse för historieförmedlingens utformning under 1900-talet.</p><p>Daniel Andersson sammanfattar med att peka på hur olika varianter av den proparlamentariska och demokratiideologiska berättelsen dominerar i slutet av 1900-talet i både historieläroböckerna och i pressen. Skiftet från en dominerande berättelse till en annan tyder på att forskningsberättelsernas politiska tillämpbarhet i olika tider har en stark inverkan på förändringen av det offentliga minnet av historiska epoker.</p><p>Studien visar också att den mest dominerande berättelsen inte har skiftat kronologiskt från en gammal berättelse till en nyare. Det har snarare skett en övergång från en dominerande narrativ riktning till en annan, medan båda har förmedlats parallellt med varandra i decennier. I studien dras slutsatsen att föreställningar om en ”eftersläpning” mellan historisk forskning och annan historieförmedling måste nyanseras och förstås i relation till specifika historiska berättelser.</p>/nyheter/stora-forandringar-i-synen-pa-frihetstiden-och-gustav-iiis-tid_11767013//nyheter/ny-bok-finlands-svenska-historia_11764061/Ny bok: Finlands svenska historiaFinlands svenska historia är inte bara en del av Finlands historia, utan lika mycket en del av Sveriges historia. Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, bakom ny bok om vårt grannland.Tue, 02 May 2023 16:31:09 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f58d89b7-43a4-469b-9760-0b8d53959c10" data-contentname="bokomslag">{}</div><p>Är det politiken, makten, språket eller kulturen som väger tyngst? I dag är oftast språket i fokus när det gäller de svenskspråkigas identitet i Finland, men historiskt sett har till exempel hembygd, klass eller vem man svurit trohet till varit viktigare.</p><p>Denna sammanfattning av Finlands över tusenåriga svenska historia visar hur det handlar om inte bara en historia utan om flera, som måste få innebära olika saker i olika tider.</p><p><a href="https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&cad=rja&uact=8&ved=2ahUKEwjB9puX49b-AhWBzYsKHVOXDH8QwqsBegQIGxAE&url=https%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DviE-ECJIajI&usg=AOvVaw2jcjaEkFbKLhAZ2cb6q3YF" rel="noopener">Se inslag i samband med boksläpp i Finland</a><br><a href="https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&cad=rja&uact=8&ved=2ahUKEwjB9puX49b-AhWBzYsKHVOXDH8QwqsBegQIKRAE&url=https%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DQA2UW2nm6zg&usg=AOvVaw292iN5xoqZn89X2aEhLSNc" rel="noopener">Se inslag i samband med boksläpp i Sverige</a></p>/nyheter/ny-bok-finlands-svenska-historia_11764061//nyheter/ny-bok-om-humanistiska-fakulteten_11761278/Ny bok om Humanistiska fakultetenI boken görs nedslag i en halvsekel lång historia. Från Humeå 65 till dagens kurser, program och forskning. Exempel på aspekter, aktörer och profilområden som präglat verksamheten lyfts fram i både text och bild.Wed, 26 Apr 2023 12:58:44 +0200<p class="quote-center">Avsikten har varit att göra nedslag i historien och lyfta fram ett urval aspekter, aktörer och profilområden</p><p>Hösten 2018 firade Humanistiska fakulteten sitt femtioårsjubileum. Med anledning av jubiléet tillsatte dåvarande dekanen Åsa Karlsson Sjögren en grupp som fick i uppgift att utarbeta en "bok/skrift/trycksak" om fakulteten och dess halvsekellånga historia – det blev en bok och nu är den klar.</p><p>I förordet skriver dekan Christer Nordlund: "... syftet med den här boken har aldrig varit att teckna en komplett historik över Humanistiska fakultetens drygt femtioåriga verksamhet, där alla institutioner, enheter och discipliner ingående skildras. För det skulle det antagligen krävas ett regelrätt forskningsprojekt med tillhörande budget och arbetstid.</p><p>Snarare har avsikten varit att göra nedslag i historien och lyfta fram ett urval aspekter, aktörer och profilområden som arbetsgruppen och de skribenter som medverkar anser vara i någon mening signifikativa för fakulteten".</p><p>I redaktionen för boken ingår Elena Lindholm, Alf Arvidsson, Lars-Erik Edlund, Christer Nordlund och Per Melander.</p><p>I samband med presentationen av den nya boken för anställda vid Humanistiska fakulteten bidrog några av skribenterna och de som intervjuats med en bakgrund och beskrivning av innehållet i boken.</p>/nyheter/ny-bok-om-humanistiska-fakulteten_11761278//nyheter/manadens-humanist-sverker-sorlin-_11754188/Månadens humanist: Sverker Sörlin Han är professor vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och var tidigare under många år verksam vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet, där han även skrev sin doktorsavhandling 1988, som under våren 2023 blivit utgiven på nytt.Wed, 12 Apr 2023 13:38:40 +0200<h3>Hur ser din väg till humaniora ut?  </h3><p>– Jag var nog alltid intresserad av samhället och varför det fungerade som det gjorde, och om frågor om rättvisa och utmaningar. Därför fortsatte jag inte med den naturvetenskap jag läst på gymnasiet utan rörde mig inom samhällsvetenskap och humaniora, mest historia.</p><p>– Jag tror att jag tänkte att mångsidig kunskap var bra. På Umeå universitet började jag arbeta med tvärvetenskap redan som doktorand. Jag tror man kan säga att vägen till humaniora gick via tvärvetenskap.</p><p>– Eftersom den var viktig så behövdes humanistisk kunskap för att helheten skulle fungera. Och eftersom det var vad jag ville, fick det bli så.  </p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– På ett vardagligt plan, kunskap som vidgar livsupplevelsen på tusen olika sätt. Och samtidigt en djup impregnering mot fördomar och vanföreställningar.  </p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p> – Just nu väldigt mycket med humanioras historia och även med humanioras samhällsuppgifter. Här behöver det tänkas nytt. Humaniora beskrivs ofta i rätt så konventionella termer, det där man läser för att bli bibliotekarie eller lärare eller konstpedagog.</p><p>– Men humanistisk kunskap behövs på alla möjliga platser i samhället. Sedan forskar jag mycket om miljöns och klimatets globalisering under 1900-talet. Jag driver också en podd sedan något år, "Stora idéer".</p><p>– Jag har också styrelseuppdrag för Sida och Riksbankens Jubileumsfond och är förbundsordförande för Folkuniversitetet. Och så skriver jag förstås böcker.</p><p>– På sistone har det handlat mycket om min bok om bildning som kom i pocket 2021 och som jag snart har hållit hundra föreläsningar om. Det finns en hunger och törst efter bildning som humaniora kan knyta an till.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Jag är en ganska ideellt tänkande person. Om man arbetar med sådant man gillar och tror på så vill man väl också att det man gör ska få spridning och ge avtryck.   </p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Jag är ju en ordarbetare och jag skulle väl inte vara det om inte ord var roligt. Att säga saker bättre än de sagts förut är egentligen mitt jobb. Och lyckostunderna är väl när det funkar.</p><p>– När jag vet att jag sagt något som inte bara jag utan även andra kan ta till som en bättre förståelse av något. En insikt, kan man kanske kalla sådant. Det är kul att få insikter av andra – det sker ju oupphörligen – men nästan allra roligast när man själv kan bidra med någon insikt ibland.</p><p>– Det tror jag har att göra med mening. Det ger mening, som man säger i Norge. Ytterst till hela samhället om insikter sprider sig.   </p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Gör det, skulle jag säga! Det viktiga i livet är lusten och glädjen. Har man den så ordnar det sig nog med allt annat. Man har bara ett liv, förskingra inte det på inbillade plikter eller på att försöka leva upp till andras normer. Följ ditt hjärta!</p>/nyheter/manadens-humanist-sverker-sorlin-_11754188//nyheter/ny-bok-everyday-life-in-the-culture-of-surveillance_11748354/Ny bok: Everyday Life in the Culture of SurveillanceUnder de senaste decennierna har möjligheterna att övervaka människor ökat. Men alla olika former av övervakning online mättar de flesta människors liv – samtidigt som vi i allt högre grad lever i digitala miljöer.Thu, 30 Mar 2023 16:07:54 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a13de1d8-581f-4acf-85d6-38f05e0895fe" data-contentname="Bildblock">{}</div><p>För att förstå denna nya situation och nyansera diskussionen om övervakning har författare från olika discipliner bidragit till en antologi som diskuterar kulturella och etiska perspektiv i människors attityder, motiv och beteenden. Antologin belyser komplexiteten i samtida övervakning och problematiserar maktrelationer mellan de många aktörer som är involverade i att utveckla och utföra en övervakningskultur.</p><p>Boken är ett resultat av forskningsprojektet <a href="~/link/74b27790f3b549f287c5a255ce0c7dcf.aspx">iAccept: Soft surveillance – between acceptance and resistance</a>, finansierat av Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse. Antologins redaktörer är projektmedlemmar.</p>/nyheter/ny-bok-everyday-life-in-the-culture-of-surveillance_11748354//nyheter/manadens-humanist-mohammad-fazlhashemi_11739175/Månadens humanist: Mohammad FazlhashemiHan är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och var tidigare under många år verksam vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet där han även skrev sin doktorsavhandling.Thu, 23 Mar 2023 09:38:56 +0100<h3>Hur ser din väg till humaniora ut?  </h3><p>– Min väg till humaniora startade under min tonårstid. Min morfar var skriftlärd och det var nog han som väckte detta intresse hos mig. Jag kunde sitta i hans bibliotek i timmar och sträckläsa böcker som jag sedan diskuterade med honom.</p><p>– Nu när jag tänker på honom inser jag att han var en duktig pedagog som inte gärna levererade svaren på mina frågor på ett silverfat, utan uppmuntrade till läsning som ett sätt att själv tänka fram svaren på frågorna. Efter att jag kom till Sverige som ung gäststudent i slutet av 1970-talet började jag läsa ett samhällsvetenskapligt ämne.</p><p>– Mitt intresse för ämnet svalnade dock på grund av den ideologiska dominansen över ämnet. Det var då jag sadlade om till humaniora och ämnet idéhistoria. Det var både ämnet i sig och miljön, det vill säga lärarna, professorerna och studiekamraterna på institutionen, som var lockande och inbjudande.</p><p>– Dessa faktorer gjorde att jag fortsatte mina studier inom ämnet; först tog jag min grundexamen, sedan masterexamen och så småningom disputerade jag i ämnet.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Genom humaniora kunde jag få svar på de frågor som var intressanta för mig och som väcktes hos mig redan under tonåren i morfars bibliotek.</p><p>– En annan bidragande orsak var att när det var dags för mig att skriva uppsatser och så småningom välja avhandlingsämne fick jag välja sådana ämnen som hade beröring med min kulturella bakgrund och den idévärld där jag hade mina rötter.</p><p>– Detta var inte självklart eftersom ämnet var mycket väst- och lokalorienterat, men tack vare lärare och professorer som ville vidga vyerna för ämnet fick jag välja ämnen med inriktning mot muslimsk idéhistoria.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Min avhandling handlar om den muslimske 1100-talstänkaren al-Ghazalis politiska tankegångar. Han förespråkade en sorts pragmatisk politisk idétradition och använde sig av teologiska och rättsliga argument för att legitimera sina ståndpunkter.</p><p>– Detta innebar att min avhandling rörde sig i gränslandet mellan idéhistoria, religionshistoria och teologi. Jag var emellertid ensam med min inriktning i hela Sverige. 2012 rekryterades jag till Uppsala universitet som ville inrätta en ny professur i islamisk teologi och filosofi som skilde sig från både islamologiskt och religionshistoriskt studie av islam.</p><p>– Sedan dess har jag dels fortsatt med min forskning inom islamisk teologi och filosofi och dels arbetat med att bygga upp en undervisnings- och forskningsmiljö kring ämnet. Idag är det möjligt att läsa på kandidat- och mastersnivå med inriktning mot islamisk teologi.</p><p>– Under de dryga tio åren som har gått sedan dess har vi en professor, en lektor, en vikarierande lektor och en handfull doktorander. Nyligen beviljade Vetenskapsrådet ca 25 miljoner kronor för en forskarskola i islamiska studier där vi ingår. Det är ett samarbete mellan 8 lärosäten i Sverige och innebär en tillökning av doktorander för oss.</p><p>– Vid sidan av ämnesföreträdarskapet arbetar jag en del av min tjänst som studierektor för forskarutbildningen vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet och är i enlighet med delegationsordningen chef för ett fyrtiotal doktorander vid institutionen.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet?</h3><p>– Min viktigaste drivkraft är nog den nyfikenhet som min morfar odlade hos mig en gång i tiden. Genom min forskning försöker jag få svar på de frågor som är intressanta för mig.</p><p>– Jag har dock förstått att intresset för muslimsk idéhistoria, islamisk teologi och filosofi, utvecklingen i den muslimska världen och den muslimska minoriteten i Sverige har vuxit stark under den tid som jag har varit verksam inom akademin.</p><p>– Detta har lett till en hel del förfrågningar från media, myndigheter och civilsamhället för min del.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Forskningen är den roligaste delen av mitt jobb. Det är då jag kan fördjupa mig i källmaterialet. I min forskning växlar jag mellan två världar. Att bedriva teologisk forskning ur ett vetenskapligt icke-konfessionellt perspektiv, det vill säga ett kritiskt och konstruktivt perspektiv är någonting nytt inom islamisk teologi.</p><p>– Det känns roligt att kunna vara med detta pioniärarbete i Sverige. Vid sidan av det är undervisningen både på grundnivå och framför allt på forskarutbildningsnivå mycket stimulerande.</p><p>– Det är i dessa sammanhang som det uppstår mycket intressanta dialoger med engagerade studenter och doktorander.</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Utbildning inom humaniora har många fördelar. Den utrustar oss med viktiga verktyg som vi behöver för att handskas med viktiga och svåra frågor som har sysselsatt mänskligheten sedan urminnes tider. Den bidrar också till bildning som är en stor behållning för livet i stort.</p>/nyheter/manadens-humanist-mohammad-fazlhashemi_11739175//nyheter/miljohistoriska-perspektiv-pa-omstallning-och-hallbarhet-i-arktis_11736677/Miljöhistoriska perspektiv på omställning och hållbarhet i ArktisJanina Priebe, Arctic Five Chair i miljöhistoria vid Umeå universitet, presenterade miljöhistoriska perspektiv på omställning och hållbarhet i Arktis vid konferensen Arctic Science Summit 2023 i Wien.Wed, 07 Feb 2024 14:08:28 +0100<p>Arctic Science Summit är en stor internationell vetenskapskonferens kring arktiska frågor där forskare och beslutsfattare från hela världen möts. Den sätter strålkastarljuset på de mest kritiska frågor som Arktis står inför. Janina Priebe, Arctic Five Chair i miljöhistoria vid Umeå universitet, deltog och presenterade vid konferensen i Wien 20–24 februari 2023.</p><h3>Varför ville du åka till konferensen?</h3><p>Jag reste till konferensen för att träffa nya potentiella samarbetspartners och för att presentera min egen forskning som Arctic Five Chair. Tillsammans med min kollega Hanna Lempinen från University of Lapland, Rovaniemi, ledde jag också en session om hållbarhetsomvandling i Arktis. Vårt mål var att lyfta fram samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning om denna intensiva men också komplicerade förändringsfas som pågår i de arktiska regionerna. Som idéhistoriker är jag naturligtvis också intresserad av att förstå de historiska sammanflätningarna och tidigare visioner om förändring, eftersom de har betydelse för hur vi tänker om framtiden och hur vi utvecklar styrningen.</p><h3>Vad pratade ni om på konferensen? </h3><p>I min Arctic Five Chair-presentation talade jag om mitt pågående samarbete (<a href="https://arcticfive.org/2022/06/10/priebe/">https://arcticfive.org/2022/06/10/priebe/</a>). Vi tittar på omvandlingar i samband med energiomställningen i olika arktiska regioner som är "perifera" i den meningen att de tillhandahåller resurser för behov och efterfrågan på andra håll. För närvarande handlar denna dynamik i resursutnyttjandet om "ren energi", t.ex. vid mineralutvinning i norra Sverige eller vid avveckling av traditionell torvenergi i norra Finland. Mitt eget fall handlar om vattenkraft på Grönland. Det är den viktigaste källan till förnybar energi på Grönland och förser mer än hälften av befolkningen med energi i de större bosättningarna längs kusten. På senare tid har man talat om vattenkraft inte bara som billig energi som finansierar ekonomisk och politisk självständighet från Danmark utan också som en del av Grönlands globala ansvar att bidra till hållbarhet. Den blir en hävstång på en annan nivå eftersom ekonomisk, ren energi kan locka till sig industriell verksamhet som behövs för att stödja de globala hållbarhetsmålen. Jag undersöker de historiska visioner som har varit kopplade till vattenkraft på Grönland, visioner som har cirkulerat sedan 1920-talet - cirka 70 år innan det första vattenkraftverket byggdes.</p><p>Den här forskningen är en del av ett större projekt, "Peripheral Visions" (<a href="~/link/bb83a6ffa7344d98a5281916d16a4498.aspx">/nyheter/10-miljoner-till-projekt-om-framtida-energiutmaningar-_11192034/</a>), där vi utforskar energiomställningen i perifera arktiska områden. Dessa områden står nu i fokus för den offentliga och politiska debatten som Nordens nya centrum. Energiresurser och material från dessa platser används dock för att tillgodose efterfrågan och behov på andra platser, antingen direkt (i form av energiproduktion) eller indirekt (i form av batterier eller metall). Vi vill sammanföra berättelser om omvandling från olika arktiska regioner, såsom norra Sverige och norra Finland, i vårt Arctic Five-samarbete.</p><p>Min kollega Hanna Lempinen och jag var de som ledde en session om olika aspekter av hållbarhetsomvandling, och vi hade forskare som presenterade sitt arbete om ämnen som omvandling av ekonomiska relationer i kanadensiska och grönländska samhällen. Andra talare talade om hur modeller för samproduktion av kunskap mellan vetenskap och samhälle kan bidra till att göra samhällen mer rättvisa.</p><h3>Vad fick du för intryck av konferensen och hur gick den?</h3><p>Jag var imponerad av nivån på diskussionen och det genomtänkta engagemanget under konferensen. Jag fick positiv återkoppling och inbjudningar att följa upp gemensamma forskningsintressen. Jag är särskilt glad över att jag fick kontakt med forskare som påpekade hur mitt arbete är relaterat till andra frågor som jag inte hade tänkt på tidigare, men som tydligt kommer in i bilden när jag undersöker historien om storskalig infrastruktur i perifera arktiska områden. Detta är spännande vägar för nya potentiella samarbeten och nya forskningsfrågor för att få bättre resultat och mer omfattande insikter från forskningen. Upplevelser som dessa - t.ex. utbyte av tankar efter en presentation - är så viktiga aspekter av fysiska möten, och de försvinner så ofta vid onlinekonferenser när deltagarna loggar ut från Zoom-mötet.</p><p><em>Kostnaderna för resor och deltagande täcktes av Arktiska centrumets strategiska medel.</em></p><h3>Kontakt</h3><p><a>Janina Priebe</a></p>/nyheter/miljohistoriska-perspektiv-pa-omstallning-och-hallbarhet-i-arktis_11736677//nyheter/torkel-molin-far-humanistiska-fakultetens-pedagogiska-pris-2023_11727814/Torkel Molin får Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2023Torkel Molin, universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, tilldelas Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2023 på 30 000 kr.Wed, 22 Feb 2023 15:44:24 +0100<h3>Motivering:</h3><p><em>Torkel Molin får priset för sin pedagogiska gärning som bygger på gedigna kunskaper om kulturarvssektorn, samt området som rör kulturellt entreprenörskap, vilket gör honom unik som lektor i branschen. Med stor rutin, ett ständigt pågående pedagogiskt förnyelsearbete och tillit till studenternas självständiga förmågor är han en uppskattad lärare och kollega.</em></p><p>Torkel Molin är universitetslektor i museologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Han undervisar huvudsakligen på Branschutbildningen för museer och kulturarv, samt Programmet för kulturentreprenörskap. Han har dessutom programansvar för båda utbildningarna.</p><h3>Oumbärligt ankare</h3><p>Torkel Molin är ett oumbärligt ankare inom institutionens utbildning och får regelmässigt mycket positiva omdömen i studenternas utvärderingar, där man uppskattar hans engagemang och lyhördhet. Han är en kunnig och ödmjuk lärare som visar tilltro till studenternas egna förmågor.</p><p>Kännetecknande för Molin är att han ständigt varierar sin undervisning och att han kontinuerligt och lyhört följer upp kursvärderingar och studenternas synpunkter. Han tar sig dessutom mycket tid med studenterna för att få dem att tro på sig själva, sina projektidéer och sina examensarbeten.</p><p>I de båda programutbildningarna genomför Molin övningar och uppgifter som har direkt koppling till studenternas kommande arbetsmarknad och har därigenom gjort karriärplanering till en självklar del av pedagogiken.</p><p><em>Priset kommer att uppmärksammas i samband med högtiden i maj 2023, då diplom delas ut.</em></p>/nyheter/torkel-molin-far-humanistiska-fakultetens-pedagogiska-pris-2023_11727814//nyheter/45-mkr-till-forskningsprojekt-om-integritet-i-digitalt-samhalle_11698302/4,5 mnkr till forskning om integritet i ett digitalt samhälleHumlab har beviljats 4,5 miljoner kronor för ett forskningsprojekt som ska studera de spänningar som uppstår mellan individuell integritet och digitaliseringsprocessen av samhället som drivs av bland annat FN, EU och den svenska regeringen. Projektet finansieras av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond. Mon, 30 Oct 2023 11:56:49 +0100<p class="quote-center">Dino syftar till att förstå människors motiv till att delta – eller försök att undvika att vara en del – i en datadriven framtid</p><p>– Digitalisering ska bland annat leda till nya innovationer och tjänster, klimatförbättringar och mer jämlika samhällen, men tidigare forskning som vår forskargrupp har bedrivit visar att många människor, på både rationella och emotionella grunder, avstår från att dela den data som möjliggör en sådan samhällsutveckling, säger Coppélie Cocq, professor och biträdande föreståndare för Humlab.</p><p>Data och den digitala transformationen av samhället förväntas förändra vår tid på liknande sätt som oljan gjorde på 1800-talet. Denna förändring bygger på tillgång till data som är baserad på individers liv och levnadssätt, till exempel hälsodata, ekonomiska transaktioner och sociala medier.</p><h3>Data is the new oil</h3><p>För att kunna utveckla nya tjänster och resurser behöver data emellertid delas och bearbetas av olika aktörer inom näringsliv, säkerhet och välfärd. Samtidigt uppvisar människor en oro för sin egen integritet.</p><p>Forskningsprojektet Data is the new oil, Dino, syftar till att förstå människors motiv till att delta i, eller försöka undvika att vara en del, en datadriven framtid.</p><p>– Det är viktigt att vi förstår dessa frågor för att genomföra en digital transformation som balanserar och tar hänsyn till de möjligheter som finns, kontra faktiska och upplevda intrång i den personliga integriteten, säger Coppélie Cocq.</p><p>Forskargruppen består av forskare med olika bakgrunder inom humaniora vilket ger en samlad expertis för att diskutera den identifierade spänningen ur ett etiskt perspektiv.</p>/nyheter/45-mkr-till-forskningsprojekt-om-integritet-i-digitalt-samhalle_11698302//nyheter/daniel-lindmark-far-vardduos-vetenskapliga-pris-2022_11688571/Daniel Lindmark får Várdduos vetenskapliga pris 2022Professor Daniel Lindmark, Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet, tilldelas Várdduos vetenskapliga pris 2022. Priset delas årligen ut till någon som bidragit med betydande insatser inom forskning med samisk tematik. Tue, 16 May 2023 11:13:45 +0200<p>Várdduo – Centrum för samisk forskning delar årligen ut ett vetenskapligt pris med syftet att öka intresset för samisk forskning och främja kunskapsspridning. Priset går till en person som har gjort betydande insatser för eller inom forskning med samisk tematik. Priset för 2022 går till professor Daniel Lindmark vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="10d6fa9c-b412-4bc7-9be6-a30720fa1ab6" data-contentname="Bild nyhet">{}</div><h3>Ur motiveringen:</h3><p><em>Professor Daniel Lindmarks insatser inom samisk forskning är framstående, omfattande och betydelsefulla, inte minst inom det internationella forskningsfältet kring försoningsprocesser. </em></p><p><em>Lindmark har också gjort stora insatser inom områden som rör kyrkohistoria och teologi, utbildningsvetenskap och forskningsfältet historiebruk, ofta med en samisk tematik.<br></em><br><em>I över tre decennier har Daniel Lindmark varit en av de främsta utforskarna av den samiska historien och har på så sätt gjort stora avtryck i både forskning och folkbildning. </em></p><p><em>Han har genom åren byggt upp en forskningsmiljö som fostrat många studenter och doktorander. Lindmark har också varit engagerad i ett flertal internationella forskningssamarbeten. </em><br><em> </em><br><em>Daniel Lindmark är en synnerligen produktiv forskare. I samarbete med Svenska kyrkan har Lindmark arbetat med Vitboksprojektet och kyrkans behandling av den samiska befolkningen. </em></p><p><em>Vitboksprojektet utgjorde en del av försoningsprocessen och tillmäts en avgörande betydelse för det fortsatta försoningsarbetet i Sverige. Lindmark har även publicerat kring den fortsatt aktuella frågan om repatriering av samiska kvarlevor.</em></p><h3>En i raden av kvalificerade pristagare</h3><p>Daniel Lindmark berättar att han blev överraskad men väldigt glad när han fick veta att han tilldelats priset.</p><p>– Först blev jag väldigt överraskad. Det hade aldrig föresvävat mig att jag skulle komma i fråga för Várdduos vetenskapliga pris. Förvåningen hade nog att göra med att jag i min forskning sysslat med flera olika områden och inte uteslutande ägnat mig åt samisk forskning, vilket de flesta tidigare pristagare gjort.</p><p>– När förvåningen hade lagt sig, kände jag mig både glad och stolt. Det är oerhört hedrande att få finnas med i den långa raden av kvalificerade pristagare.</p><h3><strong>Forskningen relevant utanför akademin</strong></h3><p>Daniel säger att priset uppmuntrar honom till vidare forskning med samisk tematik, men att han också ser priset som ett uppmärksammande av hans arbete med att sprida sin forskning utanför akademin.</p><p>– Det är förstås fantastiskt roligt att min forskning får uppmärksamhet och uppskattning. Priset innebär att jag gärna vill fortsätta att forska om samiska förhållanden.</p><p>– Men jag ser också priset som en utmärkelse för mitt arbete med att göra forskningen relevant och användbar utanför akademin. Jag tänker framför allt på vitboksprojektet om Svenska kyrkan och samerna, som är det mest meningsfulla jag har ägnat mig åt som forskare.</p><h3><strong>Brett forskningsfält</strong></h3><p>Daniel Lindmark är professor i kyrkohistoria och i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Han disputerade i historia vid Umeå universitet 1995 och 2022 promoverades han till teologie hedersdoktor vid Åbo Akademin, Finland.</p><p>Daniels forskning rör ämnen som folkundervisning, folkläsning, koloniala kulturmöten, religiöst historiebruk, historisk rättvisa och folkliga väckelserörelser. 2012 utsågs Daniel att leda Svenska kyrkans dokumentationsprojekt ”Svenska kyrkan och samerna – ett vitboksprojekt”.</p><p>Under senare tid har han lagt ner ett stort arbete när det gäller forskning kring försoningsprocesser. På frågan om vad som är aktuellt just nu i hans forskning svarar Daniel:</p><p>– Jag försöker slutföra ett par forsknings- och publiceringsprojekt. Annars följer jag med intresse den pågående försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna. Det är mycket som händer där, och kanske kommer jag så småningom att skriva något om det.</p><h3><em>Daniel Lindmark kommer att motta Várdduos vetenskapliga pris under vårhögtiden 2023.</em></h3>/nyheter/daniel-lindmark-far-vardduos-vetenskapliga-pris-2022_11688571//nyheter/doktorand-tilldelas-diakonisallskapets-stipendium-2022_11686511/Doktorand tilldelas Diakonisällskapets stipendium 2022Stipendiet tilldelas Lina Sohlén för hennes nyligen påbörjade forskningsprojekt om hur digitaliseringen av samhället har påverkat diakoniarbetet i församlingarna runt om i landet.Wed, 23 Nov 2022 13:03:58 +0100<p>Diakonen Lina Sohlén som doktorerar i religionsvetenskap vid Umeå universitet har tilldelats Diakonisällskapets stipendium 2022. Stipendiet som är på 25 000 kronor tilldelas Lina Sohlén för hennes nyligen påbörjade forskningsprojekt om hur digitaliseringen av samhället har påverkat diakoniarbetet i församlingarna runt om i landet.</p><p><a href="https://www.storaskondal.se/2022/11/23/diakonisallskapets-stipendiat-2022-utsedd/">Läs mer i artikeln Diakonisällskapets stipendiat 2022 utsedd på storaskondal.se</a></p><p><a href="~/link/95788bea6dcf4b22bfa849e55bb9077c.aspx">Läs mer om doktorandprojektet Diakoni och digitalisering</a></p><h3>Kontakt</h3><p><a href="~/link/8f60ef73c24545dca07f3708d4027baa.aspx">Lina Sohlén</a></p>/nyheter/doktorand-tilldelas-diakonisallskapets-stipendium-2022_11686511//nyheter/manadens-humanist-richard-pettersson_11677006/Månadens humanist: Richard PetterssonHan är lektor och forskande docent i ämnet museologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.Tue, 01 Nov 2022 10:35:09 +0100<h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>–  Min väg blev minst sagt krokig och udda. Jag är en arbetargrabb från Norrbottens inland, där i princip ingen i släkten eller bekantskapskretsen läst vidare på universitet. Den mentala tröskeln till att seriöst tänka sig högre studier var skyhög. Min plan var att bli byggnadssnickare, så jag gick en tvåårig gymnasieutbildning och började därefter jobba som lärling på ett antal byggen.</p><p>– Jag hann även med att testa andra arbeten – skolvaktmästare; parksskötsel; jobb med fotokopiering; ackordsarbete i husindustri, etc. Men inget kändes rätt. Som poeten Bob Hanson konstaterade om sitt fabriksarbete: ’Det funkade, så länge man inte – absolut inte – tänkte på vad man höll på med!’ Jag insåg att jag måste byta spår. När jag stod och spikade panel till ett bygge i Arvidsjaur, bestämde jag mig.</p><p>– Jag sökte först plats vid öppna linjen på Älvsby folkhögskola, för att få nödvändiga gymnasiekompetenser. Det skulle visa sig vara ett lyckokast då skolan härbärgerade fantastiska lärare som brann för en humanistisk livssyn. Därifrån blev det fortsatta krokar, men till slut hamnade jag i läget att ”det får banne mig bära eller brista!” Jag sökte till dåvarande Kulturvetarlinjen på Umeå universitet, för att de hade en museiinriktning och för att jag alltid har varit intresserad av ämnen som arkeologi och historia.</p><p>– Jag blev antagen hösten 1988 och planen var att plugga linjen, sedan får vi väl se… 34 år senare är jag kvar på universitetet. Det blev efterhand en forskarutbildning inom ämnet idéhistoria – där f.ö. ett helt gäng lysande och inspirerande forskare kom att bli förgrundsfigurer. Och sedan ett antal år är jag numera lärare och forskare inom den museologi jag började läsa den där hösten vid sent 1980-tal.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>–  En livsmening och en hemort. Nåden att kunna undra, läsa och diskutera om ’varför’ och ’hur kommer det sig’, utan att nödvändigtvis betraktas som ett UFO. Privilegiet att omges av andra som ställer samma frågor och ofta har tänkt längre (och bättre) än dig själv. Humaniora handlar ju i grundläggande mening om att söka förstå människan som samhällsvarelse.</p><p>– Det handlar ofta om företeelser som mer eller mindre saknar så kallad praktisk nytta, men som är helt livsavgörande: kulturella och sociala beteenden; konst; musik; litteratur; idévärldar och världsåskådningar. Jag menar därför att alla människor i någon mån är humanister – att vi sedan är förhållandevis få som har detta som yrke, är en annan sak.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>–  Jag är lektor och forskande docent inom ämnet museologi. Inriktningen beskrivs, för min del, bäst som ”kulturarvsvetenskap”. Vi är ett litet gäng anställda, som älskar museer och kulturarv, men också ställer oss frågor om varför dessa företeelser alls finns: Varför har det mesta i denna sektor bara existerat i runt 200 år? Vilka behov fyller allt ”kulturarvande” i dagens moderna samhälle? Och hur kommer det sig att frågor om härkomst och identitet kan vara så starka, att somliga till och med är beredda att starta storskaligt krig med anledning av dem?    </p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Att utvecklas och ständigt bli varse att man bara har skrapat på ytan i sin forskning om olika företeelser.</p><p>– Att kanske kunna ge andra liknande aha-upplevelser jag själv fick då jag som student började inse att mycket lite i vårt samhälle är självskrivet och långt mer än vi tror bygger på invanda och reproducerade föreställningar.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Den frihet och kreativitet som genomsyrar arbetsvardagen. Även om arbetsbetinget reguljärt fordrar att du utför vissa sysslor, finns samtidigt ingen som hindrar att du samtidigt testar nya koncept och tolkningar. Tvärtom uppmuntras sådant.</p><p>– Sedan är det ju himmelens trevligt också att få möta studenter som är nyfikna och tänker i nya banor.    </p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>–  Gör det! Gå inte på dagens nyliberala tänkande om ”nyttiga” yrkeskategorier och propaganda om vikten av livslång inkomst. Det är din egen drivkraft som måste vara vägledande; du äger ditt liv. Morgondagens yrken kommer att se radikalt annorlunda ut än idag.</p><p>– Även om du kanske inte renodlat kommer att kunna försörja dig som ’humanist’, så kommer garanterat humanistiska kompetenser att efterfrågas. Detta inser numera till och med de mest teknikinriktade företag: Steve Jobs (grundare till Apple-persondatorer) och hans delade tekniska och humanistiska bakgrund är ett ofta använt exempel.</p><p>– Myten om hans klippfasta livsvision är dock sannolikt just en myt. De flesta av oss fungerar nog mer som radioprofilen Johanna Koljonen, som till svar på frågan om hennes yrkesbana svarade: ”Jag har bara följt kaninen” (med syftning på Alice i Underlandet). Att följa den kräver lite mod, men du kommer inte att ångra resan. Samhället kan varken förstås eller utvecklas, förutan humaniora. </p>/nyheter/manadens-humanist-richard-pettersson_11677006//nyheter/historieundervisning-i-fokus-vid-internationellt-symposium-_11674070/Historieundervisning i fokus vid internationellt symposium Forskare från fyra kontinenter möttes i Umeå vid ett symposium om historieundervisning arrangerat av forskare på Umeå universitet och McGill University i Kanada. Symposiet finansieras av Vetenskapsrådet och Lärarhögskolan vid Umeå universitet. Thu, 27 Oct 2022 12:08:38 +0200<p class="quote-center">Det är ett ganska smalt fält och därför var det så oerhört roligt att intresset för symposiet blev så stort, och att vi fick hit alla de mest namnkunniga forskarna i fältet</p><p>Henrik Åström Elmersjö, docent i historia, berättar att symposiet <em>History teachers’ epistemic considerations: A symposium on how teachers make sense of history</em>, är kopplat till det av Vetenskapsrådet finansierade internationella projektet Teaching Rival Histories, som drivs av honom själv och Paul Zanazanian, McGill University i Kanada.</p><p>– I projektet undersöks de epistemologiska utgångspunkterna i historielärares undervisning i Sverige och Quebec. Som en del av projektets mål har hela tiden funnits en vilja att sätta projektet i en större internationell kontext och koppla samman det med det övergripande forskningsläget, säger Henrik Åström Elmersjö och fortsätter:</p><p>– Detta har givit upphov till det symposium som nu genomfördes den 13 till 14 oktober 2022. Syftet med själva symposiet är också att de papers som presenterades ska utgöra stommen till en antologi om just historielärares epistemologiska överväganden och ståndpunkter i olika delar av världen.</p><h3>Smalt forskningsfält</h3><p>Han säger vidare att de förväntar sig att konferensen bidrar med diskussioner och nya möjligheter att komma framåt i forskningen om vad epistemologiska utgångspunkter i historieundervisning gör med lärarnas övergripande syn på ämnet, men också, i slutändan, med elevernas lärande.</p><p>– Genom att forskare från fyra olika kontinenter deltar i konferensen ges också möjlighet att belysa dessa frågor från många olika perspektiv. Det är ett ganska smalt fält och därför var det så oerhört roligt att intresset för symposiet blev så stort, och att vi fick hit alla de mest namnkunniga forskarna i fältet. Jag är övertygad om att det kommer att resultera i en mycket fokuserad och välskriven antologi.</p><p>Henrik Åström Elmersjö säger fortsatt att ämnet historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet står sig väldigt bra både nationellt och internationellt.</p><p>– Vi har kommit att bli ett nav och i någon mån en samlingspunkt för den här typen av internationella utbyten. Både gästprofessorer, internationella symposium och antologier under de senaste fem–tio åren vittnar om den starka ställning som den forskningsmiljö som finns i Umeå har fått. Det här symposiet är också kopplat till forskning som bedrivs vid Umeå forskningsmiljö för de samhällsorienterande ämnenas didaktik (UmSOD).</p><h3>Vad betyder det att få träffas igen postpandemi?</h3><p>– Det är en enorm skillnad på att träffas i verkligheten jämfört med att ha zoom-möten. Framför allt ser jag det som en viktig uppgift för mig som arrangör att skapa de ”in betweens” som inte går att skapa online.</p><p>– Jag tänker på lite extra långa kaffepauser, luncher och konferensmiddag, där man under väldigt intensiva dagar med diskussioner om forskning också får möjlighet att inte bara lära känna forskningen, utan också forskaren. Jag tror att det snarast är dessa mellanrum som ger möjligheterna för framtida forskningsprojekt och framtida nya idéer.</p><p>När forskning diskuteras mer anonymt finns alltid en risk att man aldrig riktigt möts, och inte heller ser var man kan samarbeta, menar Henrik Åström Elmersjö.</p><p>– Med det sagt har också pandemin lärt oss att vi inte alltid måste resa runt halva jorden för att få nytta av varandras expertis. Till det här symposiet hade vi tre mycket namnkunniga keynotes i Liliana Maggioni, Martin Nitsche och Robert Parkes.</p><p>– Jag tror att det var en förutsättning för goda diskussioner att två av dem var på plats och inte bara höll sina keynotes, utan också kunde delta i alla diskussioner både på sessionerna och under middag, kaffepauser och luncher.</p><p>– Men Robert Parkes, som är baserad i Australien, hade tyvärr inte möjlighet att komma, men han höll ändå en mycket uppskattad keynote-föreläsning via länk från Australien.</p><p><a href="~/link/3ffe158f5a7e4c518d600e3160bf5a23.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs även <em>Vad gör vi med historien?</em> på umu.se</a></p>/nyheter/historieundervisning-i-fokus-vid-internationellt-symposium-_11674070//nyheter/ar-ai-verkligen-bra--temat-for-invigningen-av-nytt-ai-center-_11673988/Är AI verkligen bra? – det är temat för invigningen av nytt AI-center i UmeåNågra av världens främsta AI-experter deltar vid öppnandet av TAIGA, det nya centret för transdisciplinär AI For the Good of All vid Umeå universitet. Harvard-professorn Milind Tambe, Ana Paiva, AI-professor vid Lissabons Universitet och Paul Lukowicz, projektledare för Europas största forskningsnätverk inom AI håller föredrag. Thu, 01 Feb 2024 07:46:37 +0100<p><br>Till invigningen av det nya centret kommer också H&M Group, Boliden, IKEA, Zalando, Sogeti och andra för att medverka i utställning, rundabordssamtal och paneldebatter. I fokus är också AI inom konst och kultur, lagstiftning och management.</p><p> – TAIGA sammanför forskare från olika discipliner som tar med sig sin expertis och förenar dem med andras kunskap för att på så sätt utveckla AI som bidrar till en positiv samhällsutveckling – AI for The Good of All. <br>Det är världsunikt, säger Frank Dignum, AI-professor och centrets föreståndare.</p><h3>Ekosystem av AI-forskning</h3><p>Under hösten 2021 klubbade universitetsstyrelsen igenom sin strategi för att utveckla ett starkt, hållbart och universitetsövergripande ekosystem av AI-forskning vid Umeå universitet.</p><p>– Ett år senare kan vi nu inviga det nya fakultetsövergripande centret som under ledning av Frank Dignum kommer att bli ett starkt nav för såväl interna som internationella samarbeten med en tydlig profil – att ta oss an forskningsfrågor och samhällsproblem som annars inte är möjliga. Det känns mycket tillfredsställande, säger <a href="~/link/f3a7d86e814b402fac7447cc632a8d87.aspx">Katrine Riklund</a>, prorektor vid Umeå universitet.</p><h3>För samhällets bästa</h3><p>Invigningskonferensen av TAIGA den 26–28 oktober rymmer ett brett spektrum av aktiviteter öppna för alla. Besökarna får ta del av det allra senaste inom AI med några av världens främsta experter; <a href="~/link/6878f63c03d24dadb20017d1321dbfea.aspx">Milind Tambe</a>, professor vid Harvard University talar om hur AI kan användas för att förbättra kvinnors hälsa på en internationell nivå. <a href="~/link/6878f63c03d24dadb20017d1321dbfea.aspx">Ana Paiva</a>, AI-professor vid Lissabons universitet och huvudtalare vid världens största AI-konferens – International Joint Conference of AI – talar om sociala agenter, chat-bottar och sociala robotar och konsten att bygga in sällskaplighet och samarbete i AI-lösningar. <a href="~/link/6878f63c03d24dadb20017d1321dbfea.aspx">Paul Lukowicz</a>, professor och chef på German Research Center for AI, (DFKI) talar om människocentrerad AI. Lukowicz leder också arbetet i Europas största forskningsnätverk.  <br><br>– Det här är några av världens främsta forskare som kommer för att tala om hur man utvecklar AI för samhällets bästa – och det i Umeå, säger <a href="~/link/7c1d151779104ce782f403dbf1cb096f.aspx">Frank Dignum</a>, föreståndare för TAIGA.</p><h3>Kritiskt förhållningssätt</h3><p>Viktiga frågor om AI, dess estetik och politik diskuteras under en paneldebatt med Sara Cook, professor i museistudier vid Glasgows universitet och Marion Carré, konstnär och AI-expert. Det är en diskussion som leds av <a href="~/link/d3f6ed0b88f5432da0ad7f408c87e0d6.aspx">Ele Carpenter</a>, professor vid Arkitekthögskolan. Det kritiska behovet av kritisk AI-forskning är också temat under ett av TAIGAs rundabordssamtal som leds av docent <a href="~/link/aaee942f4dbc45aea768f69993879497.aspx">Markus Naartijäärvi</a>, juridiska institutionen. Gigantiska datamängder, GDPR, liksom stora förändringar när mänskligt omdöme ska samverka med AI är något som påverkar oss alla och där behovet av forskning är stort.<br><br>– Detta varvas med senaste nytt vad gäller t ex AI inom vård, utbildning, konst, management och samhälle liksom AI vid Umeå universitet. Besökarna får bl a möta dagens robotar och teknik, säger Frank Dignum.</p><h3>H&M Group, Boliden och Umeå kommun</h3><p>Att arbetslivet förändras är något som redan sker och här leder <a href="~/link/df48f1a6316d464a8fd46712047efa3f.aspx">Virginia Dignum</a> – professor vid institutionen för datavetenskap, Umeå universitet och medlem i EU-kommissionens expertgrupp inom AI, en paneldebatt där representanter från H&M Group, Boliden, sjukvården, forskare inom arbetsliv samt Umeå kommun medverkar. Och om AI kan ta beslut både snabbare och mer logiskt – behövs då de högsta företagsledningarna? Om detta pratar <a href="https://alfrehn.com/">Alf Rehn</a>, uppskattad talare och professor i innovation, design och management vid Syddansk Universitet.</p><h3>Umeå på AI-kartan</h3><p>– Vi som leder TAIGA strävar efter att utveckla kontakter inom universitetet och i forskarvärlden och bygger också ett starkt samarbete med samhälle, näringsliv och industri. Flera företag kommer för att visa nya AI-lösningar i vårt Exhibiton Space, säger Frank Dignum.</p><p>Det blir också ett hackaton främst för Umeå universitets studenter, liksom ett rundabordssamtal kring Social AI med beteendevetare, psykologer och samhällsvetare.</p><p>– AI påverkar oss alla och TAIGAs transdisciplinära förhållningssätt är starten på något nytt för alla forskare vid Umeå universitet men också för regionens Sveriges företag och samhällsaktörer. Vi befäster Umeå universitets position på den internationella AI-kartan, säger Frank Dignum.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f5d8e792-d3d9-4495-962f-d2fd9f8cfdf5" data-contentname="Frank Dignum">{}</div>/nyheter/ar-ai-verkligen-bra--temat-for-invigningen-av-nytt-ai-center-_11673988//nyheter/digital-karta-over-bonhus-visar-norrlandskt-bibelbalte_11671542/Digital karta över bönhus visar norrländskt bibelbälteEn digital karta över Luleå stifts kyrkor och bönhus belyser stiftets religiösa geografi genom att visa kyrkors och samfunds lokaler i tid och rum. Lokalernas utbredning inbegriper framför allt delar av kustlandet i Västerbottens och Norrbottens län samt Tornedalen, områden som dessutom har lite olika religiös karaktär.Tue, 11 Oct 2022 15:25:07 +0200<p>– Det är lokalernas utbredning, och att det är flera kyrkor, samfund och väckelserörelser, som sammantaget gör det motiverat att tala om ett norrländskt bibelbälte. Kartan synliggör detta, säger Stefan Gelfgren, universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.</p><p>Stefan Gelfgren har, med tekniskt stöd av Humlab, tagit fram den digitala kartan, DigiBön, över Luleå stifts bönhus.</p><p>Kartan baseras på en databas som bygger på bönhusinventeringar som gjorts av Länsstyrelsen i Västerbotten, Skellefteå museum och Norrbottens museum, samt information som Svenska kyrkan har delgett om sina kyrkor och kapell.</p><p>– Kartan är nu offentliggjord, men fortfarande under utveckling, fortsätter Stefan Gelfgren.</p><p>– Framför allt önskas nu allmänhetens hjälp att granska och kvalitetssäkra kartans data, vilket är ett resurskrävande arbete för någon enskild person.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kartan finns på:</h2><p><a href="https://digibon.humlab.umu.se/">digibon.humlab.umu.se</a></p><p> </p>/nyheter/digital-karta-over-bonhus-visar-norrlandskt-bibelbalte_11671542//nyheter/bevis-for-att-det-funnits-sjoar-i-saharaoknen-_11655985/Bevis för att det funnits sjöar i Saharaöknen I en nyligen publicerad artikel i Journal of Paleolimnology av bland annat Christos Katrantsiotis vid Umeå universitet visar man hur det funnits sjöar i Saharaöknen. Tue, 13 Sep 2022 19:25:51 +0200<p class="quote-center">Att förstå det förflutna klimatets föränderlighet kan alltså ge oss en inblick i hur Sahara kan förändras i framtiden</p><p>Christos Katrantsiotis säger att Saharaöknen inte alltid varit en öken. Istället bestod den tidigare i historien av både sjöar och växter.</p><p>– I den här vetenskapliga artikeln av Yahiaoui m.fl. visar vi hur det finns bevis för förekomsten av forntida sjöar daterade till mellan cirka 10 000 och 5 000 år sedan i norra Sahara i Algeriet, säger Christos Katrantsiotis och fortsätter:</p><p>– Vår metod bygger på analys av fossila alger som hittats i sanden och som deponerades i vattenmiljöer för miljoner år sedan när området var täckt av sjöar.</p><h3>Afrikas gröna perioder</h3><p>Christos Katrantsiotis säger vidare att det så kallade Green Sahara, eller Afrikas fuktperiod, är en våt period i norra Afrika som inträffade under jordens sista varma period (Holocen) som startade för cirka 11 000 år sedan, på grund av förändringar i jordens omloppsparametrar.</p><p>– Att förstå det förflutna klimatets föränderlighet kan alltså ge oss en inblick i hur Sahara kan förändras i framtiden, eftersom en återgång till förhållanden liknande den tidigare varma perioden är möjlig, på grund av den antropogena [mänskliga aktiviteter] uppvärmningen.</p><h3>Finns det något som förvånat dig i den här studien?</h3><p>– Att den här studien bevisar att det funnits antika sjöar, djupt inne i Saharaöknen, långt borta från Medelhavskusten, i ett område som idag är helt torrt. Men att det förr i tiden var en helt annan miljö, med sjöar och träd.</p><p>Tidigare studier, säger Christos Katrantsiotis, har visat att orsaken till denna blöta period i Sahara främst var expansionen av sommarens monsunregn från de tropiska regionerna som svar på en orbital forcering.</p><p>– Här hävdar vi att orsaken till denna blöta fas i Algeriets Sahara, var intensifieringen av vinternederbörden i södra centrala Medelhavet och dess penetration söderut (till det antika Sahara) i samband med förändringar i oceaniska och atmosfäriska cirkulationer i Nordatlantiska områden.</p><h3>Blir det någon fortsättning av den här forskningen?</h3><p>– I framtida studier kommer vi att försöka öka dateringsnoggrannheten för att mer exakt definiera början och slutet av denna våta period i Sahara. Dessutom kommer fler prover att analyseras från nya platser för en bättre förståelse av de regionala klimatförhållandena och mekanismerna bakom de observerade klimatförändringarna.</p>/nyheter/bevis-for-att-det-funnits-sjoar-i-saharaoknen-_11655985//nyheter/6-000-ar-av-mansklig-paverkan-av-insekters-biologiska-mangfald-_11620042/6 000 år av mänsklig påverkan av insekters biologiska mångfald En nätverksanalys av data om fossila insekter från nordvästra Europa visar två stora förändringar i taxonomisk mångfald: en i början av den nuvarande varma perioden (holocen) för 10 000 år sedan och en annan för cirka 4 000 år sedan. Resultaten är från ett arbete möjliggjort av forskningsinfrastrukturer finansierade av bland annat Vetenskapsrådet och Umeå universitet.Mon, 27 Jan 2025 11:28:29 +0100<p>När samma ovan nämnda metod används på data om arternas ekologi kan förändringar av biologisk mångfald kopplas till landskaps- och klimatförändringar, inklusive införandet av jordbruk för cirka 6 500 år sedan.</p><p>Flera studier har upplyst om det pågående minskning av insekternas biologiska mångfald. Men hur har insekternas biologiska mångfald förändrats tidigare? En nyligen genomförd studie undersökte fossiler av skalbaggar, den artrikaste grupp av insekter, för att förstå hur tidigare förändringar i klimat och landskap påverkat deras biologiska mångfald under de senaste 16 000 åren i nordvästra Europa.</p><p>Studien visar att genom att modifiera landskapen har människor påverkat skalbaggars biologiska mångfald sedan åtminstone införandet av agropastoralism, ca 6 500 år sedan. Studien visade också att mänsklig befolkningstillväxt för 4 000–3 500 år sedan hade en lika dramatisk inverkan på insektssamhällen som den globala uppvärmningen efter den senaste istiden (ca 10 000–9 500 år före nutid).</p><h3>Tidigare mänsklig påverkan har påverkat hela landskapet</h3><p>Dessa resultat är särskilt intressanta eftersom de observerades på platser borta från områden med direkt mänsklig påverkan (dvs. fornlämningar), vilket indikerar att mänskliga förändringar i landskapet har djupgående och genomgripande effekter på ekosystem och biologisk mångfald.</p><p>Således har dessa resultat viktiga implikationer för bevarande av insekters biologiska mångfald i framtiden. Till exempel, eftersom mänsklig påverkan på biologisk mångfald går tillbaka tusentals år, blir det mycket tveksam att använda relativt moderna förindustriella baslinjer som mål för att återställa "naturliga" landskap och biodiversitet. Resultaten visar också vikten av ett långsiktigt perspektiv inom biologisk mångfald och miljövård.</p><h3>Forskningsinfrastruktur</h3><p>Detta arbete möjliggjordes av forskningsinfrastrukturer finansierade av bland annat Vetenskapsrådet och Umeå universitet, inklusive <a href="http://www.sead.se">SEAD</a> numera en del av <a href="http://swedigarch.se/">Svensk Nationell Infrastruktur för Digital Arkeologi</a> och Swedish LifeWatch nu en del av SBDI, <a href="http://www.biodiversitydata.se">Swedish Biodiversity Data Infrastructure </a>Publikationen är ett samarbete mellan forskare vid <a href="~/link/58418c919baa450fab7d1a12bdade17f.aspx">Miljöarkeologiska laboratoriet, MAL</a> och <a href="https://icelab.se/">IceLab</a> vid Umeå universitet.</p>/nyheter/6-000-ar-av-mansklig-paverkan-av-insekters-biologiska-mangfald-_11620042//nyheter/lardomshistoriska-samfundet-har-2022-2024-sitt-sate-vid-umu_11617746/Lärdomshistoriska samfundet har 2022-2024 sitt säte i UmeåLärdomshistoriska samfundet grundades 1935 med uppgiften att stödja och främja den idé- och lärdomshistoriska forskningen i Sverige, först och främst genom att ge ut Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria.Mon, 27 Jun 2022 11:25:02 +0200<p>Lychnos har getts ut kontinuerligt sedan 1936 och är därigenom en av världens äldsta publikationer inom idé- och lärdomshistoria.</p><p>I Lychnos publiceras peer-review-granskade originalartiklar på huvudsakligen svenska eller engelska, samt recensioner och diskuterande artiklar. Redaktörer för Lychnos är under 2022–2024 Erland Mårald och Jenny Eklöf.</p><p>Utöver att ge ut Lychnos verkar Lärdomshistoriska samfundet för idé- och lärdomshistoriska forskningsfältets utveckling genom att till exempel anordna konferenser och doktorandkurser.</p><h3>Styrelsen för Lärdomshistoriska samfundet har under 2022–2024 följande sammansättning:</h3><p><strong>Anna Larsson</strong>, ordförande<br><strong>Christer Nordlund</strong>, vice ordförande<br><strong>Daniel Nyström</strong>, sekreterare <br><strong>Erland Mårald</strong>, vice sekreterare<br><strong>Jenny Eklöf</strong>, kassör <br><a href="https://www.lu.se/lucat/user/bb1c07a6768437df3b0a911eb6da903d" target="_blank" rel="noopener"><strong>David Dunér</strong></a> (LU) extern ledamot <br><a href="https://www.sh.se/kontakt/forskare/anders-burman" target="_blank" rel="noopener"><strong>Anders Burman</strong></a> (SH), extern ledamot<br><strong>Julia Falk</strong>, suppleant</p><p><a href="https://tidskriftenlychnos.se" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Lychnos</a></p>/nyheter/lardomshistoriska-samfundet-har-2022-2024-sitt-sate-vid-umu_11617746//nyheter/ny-bok-om-landhojningens-natur-och-kultur-kring-bottniska-viken_11607576/Ny bok om landhöjningens natur och kultur kring Bottniska viken"Som en påminnelse om tidens gång: Om landhöjningens natur och kultur kring Bottniska viken" är titeln på en ny bok med Lars-Erik Edlund, Institutionen för språkstudier och Christer Nordlund, Institutionen för idé- och samhällsstudier, som redaktörer. Tue, 07 Jun 2022 14:28:11 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ead314c2-196b-491a-9809-ef71919001e1" data-contentname="Bokomslag">{}</div><p>Det bottniska området präglas av landhöjning. För de människor som levt vid kusterna har strandlinjens förskjutning länge varit en realitet som väckt tankar och som man varit tvungen att förhålla sig till. Fiskeplatser och farleder har grundats upp, hamnar och städer har flyttats.</p><p>Den nya marken som kommit i dagen har utgjort ett välkommet tillskott men har också gett upphov till gränstvister. I syfte att skydda och uppmärksamma miljön har på senare tid naturreservat och till och med Världsarv inrättats.</p><h3>Breda kunskaper och god inblick</h3><p>I boken skildras landhöjningens natur och kultur inom det bottniska området utifrån olika aspekter: geologiska, språkvetenskapliga, historiska, samtidsinriktade och fotografiska. Sammantagna ger texterna breda kunskaper om ämnet och en god inblick i de frågor som landhöjningslandskapet gett upphov till.</p><p>Redaktörer är <strong>Lars-Erik Edlund</strong> och <strong>Christer Nordlund</strong>, professorer i nordiska språk respektive idéhistoria vid Umeå universitet tillika ledamöter av Kungliga Skytteanska Samfundet.</p><p>Boken<em> Som en påminnelse om tidens gång</em> är utgiven gemensamt av <a href="http://skytteanskasamfundet.se/">Kungliga Skytteanska Samfundet</a> och <a href="https://www.samfundet.fi/">Svensk-Österbottniska Samfundet</a>.</p>/nyheter/ny-bok-om-landhojningens-natur-och-kultur-kring-bottniska-viken_11607576//nyheter/veckans-humanist-peder-alex_11595443/Veckans humanist: Peder AléxHan är doktor och docent i idéhistoria, numera pensionär och tidigare kanslichef vid Kansliet för humaniora vid Umeå universitet.Fri, 13 May 2022 08:00:01 +0200<h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Efter gymnasiet visste jag inte riktigt vad jag ”ska bli”. Därför jobbade jag som industriarbetare på flera arbetsplatser under ca tio år.</p><p>– Jag var starkt samhällsengagerad på fritiden, hamnade i fackklubbens styrelse på HIAB-FOCO i Skellefteå, läste mycket, bland annat DN och lyssnade på jobbet på P1 klockan 12.00 varje dag med två arbetskompisar, varefter vi förde en kort diskussion innan vi gick tillbaka till våra ackordsarbeten.</p><p>– I DN läste jag allt som Ronny Ambjörnsson skrev, därefter några av hans böcker. Det var fantastiskt intressant, tyckte jag. Idéhistoria, det var något för mig! När livet genomgick en förändring sa jag upp mig från jobbet och flyttade de få milen till Umeå för att läsa just idéhistoria.</p><p>– Det var Ronny som drog, det var i Umeå han fanns. Kurserna i idéhistoria kompletterades med historia och några samhällsvetenskapliga kurser. Med tiden fick jag möjlighet att doktorera i idéhistoria.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Allt! Humaniora konstituerar mig, liksom alla människor, som individer. Vi, mänskligheten, består ju av språk, historia och kultur. Vårt samhälle skulle inte existera om vi tog bort en av dessa komponenter.</p><p>– För att driva samhället framåt måste alla individer ha en förståelse och kunskaper kring humaniora. Ju mer kunskaper desto mer förstår vi kan bättre bidra till att utveckla samhället.</p><p>– Jag är övertygad om att alla som läser kurser inom humaniora i efterhand kommer att medge att kurserna i någon mån har utvecklat dem som människor, medborgare eller arbetstagare.</p><p>– Det kan också handla om att humaniora ger en kompletterande analytisk förmåga som inte alls finns inom den programutbildning man går.  </p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Jag är en glad pensionär. Sista femton åren innan pensionen jobbade jag inom universitetens förvaltning, mest som kanslichef. Jag hade varje dag nytta av mina humanistiska kunskaper.</p><p>– Jag kände själv, jämt, att jag kunde tillföra ytterligare perspektiv på mängder av byråkratiska frågor och svåra beslut.</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Om du tycker att språk, kultur och historia är viktigt, vilket det är, läs de kurser som passar dig! Din egen drivkraft tar dig sedan till ett jobb inom sektorn.</p><p>– Men om du läser inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicin bör du också läsa en termin valda kurser inom humaniora, vilket breddar ditt synfält och ditt CV. Det kommer du ha användning för senare i livet.</p><p>– Eller också kombinerar du ihop ett ”eget” program: en humanistisk fil.kand. som kompletteras med några för arbetslivet ”nyttiga” kurser från valfria fakulteter.</p>/nyheter/veckans-humanist-peder-alex_11595443//nyheter/veckans-humanist-anna-stens-_11584215/Veckans humanist: Anna Sténs Hon är chef för Folkrörelsearkivet i Västerbotten – som har arkiv och kontor i både Umeå och Skellefteå och är en resurs för föreningslivet i hela länet – och verksam som historiker vid Humanistiska fakulteten.Fri, 22 Apr 2022 08:31:41 +0200<h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Jag bestämde mig tidigt, kanske redan i högstadiet, för att bli byggnadsantikvarie men istället för att flytta iväg så stannade jag i Umeå och läste Programmet för museiverksamhet och kulturmiljövård , som det hette då. Som huvudämne valde jag historia, eftersom jag hade en idé om att kunna bli gymnasielärare om museivärlden blev för svår att ta sig in i.</p><p>– Jag tänkte därefter läsa en påbyggnadsutbildning till byggnadsantikvarie, men dit har jag ännu inte tagit mig. Istället blev det en forskarutbildning och därefter ett decennium med forskning och undervisning i historia och andra näraliggande ämnen vid Umeå universitet.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Det är en svår fråga. Humaniora är väldigt brett och de ämnen som räknas som humanistiska eller ”humanvetenskapliga” är många och inryms inte nödvändigtvis under en humanistisk fakultet.</p><p>– Inom humaniora står studier av människan som kulturvarelse i centrum men människan är inte en isolerad enhet. Inom många naturvetenskapliga ämnen ställs också frågor som kan betecknas som humanistiska. Humaniora finns på så vis överallt och behövs överallt.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Idag är jag chef för Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Vi har arkiv och kontor i både Umeå och Skellefteå och är en resurs för föreningslivet i hela länet.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Att få ge andra och mig själv de aha-upplevelser som kommer av att få ta del av historiska källor  och litteratur som berättar om vad som hänt och hur folk har tänkt.</p><p>– Att ha en variation i uppdrag och arbetsformer. Att ha frihet att kunna styra över min egen vardag i möjligaste mån och ha den trygghet som en fast anställning ger.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Att hjälpa andra att söka svar på kluriga frågor i arkiven och att även själv ibland söka svar.</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Sök! Med studier i historiska ämnen och arkeologi får du fler perspektiv på tillvaron. Idag har jag svårt att tänka mig in i hur det skulle vara att leva och tänka utan att kunna relatera till andras upplevelser i både tid och rum.</p>/nyheter/veckans-humanist-anna-stens-_11584215//nyheter/veckans-humanist-samuel-bjorklund_11578186/Veckans humanist: Samuel BjörklundHan jobbar i civilsamhället med att stötta förtroendevalda att utveckla sin verksamhet något som inkluderar såväl processledning och utbildning som teknikstöd och är alumn vid Humanistiska fakulteten.Fri, 08 Apr 2022 08:52:07 +0200<h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Jag läste till rörmokare på gymnasiet och var under den tiden även politiskt engagerad. På SO-lektionerna märkte jag att de frågorna och tankar jag hade inte nödvändigtvis delades av andra i klassen.</p><p>– Det fick mig att känna hur viktigt samhällsengagemang är för mig, och under en tågluff efter studenten bestämde jag att det också var något jag vill jobba med. Ett steg mot det målet var vidareutbildning, och då passade filosofi mig väldigt bra eftersom det gav verktyg att förstå och analysera på djupet.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Humaniora i allmänhet och filosofi i synnerhet blir för mig en möjlighet att både lyfta blicken och fördjupa sig - att inte bara titta på vad som sker utan även analysera hur det sker och varför. Det ger helt enkelt analytiska verktyg som är användbara även utanför de filosofiska rummen.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Jag jobbar i civilsamhället med att stötta förtroendevalda att utveckla sin verksamhet – både utifrån vad de vill, och utifrån organisationens gemensamma mål. Det inkluderar såväl processledning och utbildning som teknikstöd och fika, allt utifrån vad situationen kräver.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Ideell sektor och dess organisationer är otroligt viktiga för Sveriges samhälle, både i nutid och historiskt. Ideellt engagemang är en enorm resurs både i det som faktiskt produceras och i att folk vill engagera sig ideellt för det gemensamma i den här utsträckningen.</p><p>– Om man får bli lite filosofisk skulle jag säga att det är en relation mellan människan och sitt samhälle som är otroligt eftersträvansvärd. Samtidigt står sektorn och dess stora organisationer inför utmaningar och ett uppdämt utvecklingsbehov för att det här ska bibehållas. Att jag får vara en del av det arbetet, och underlätta den utvecklingen är helt klart den starkaste drivkraften för mig.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– När det kommer till arbetsuppgifter så är det roligaste att träffa de förtroendevalda, men också att diskutera organisationens strategiska frågor samt planera och följa upp verksamhet. Där kommer också vetenskapsfilosof väl till pass för att lista ut vart vi vill, varför och hur vi kan mäta måluppfyllselsen. </p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Jag är stark förespråkare för att en utbildning i humaniora ska leda till sysselsättning och hoppas fler vågar satsa på det på samma sätt som jag gjort. Men det krävs lite mod och driv för att lyckas. Bli inte avskräckt av tanken på att inte få ett jobb med samma titel som din utbildning.</p><p>– Att plugga humaniora utvecklar ens förmåga att reflektera, analysera och problematisera så extremt mycket, och det har du användning av i precis alla yrken. Jag jobbar ju inte som filosof nu, men det finns inte en dag när jag inte har nytta av den utbildningen.</p><p><a href="~/link/df7a28ac03fe466688f0b37b7ccceae1.aspx" target="_blank" rel="noopener"><em>2018 tilldelades Samuel Björklund Humanistiska studentkårssektionens akademiska pris.</em></a></p>/nyheter/veckans-humanist-samuel-bjorklund_11578186//nyheter/miljoarkeologiska-laboratoriet-tar-over-pollenmatningar-i-umea_11577171/Miljöarkeologiska laboratoriet tar över pollenmätningar i UmeåUnder ledning av Naturhistoriska riksmuseet finns 20 mätstationer på olika orter i Sverige som mäter pollenhalten i luften. Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet tar nu över ansvaret för lokala pollenmätningar i Umeå.Wed, 06 Apr 2022 19:42:47 +0200<p class="quote-center">Prover tas alltid tidigt på morgonen och rapporteras in till Naturhistoriska riksmuseet vid 9-tiden, därefter kan de sammanställa en nationell prognos som läggs upp på webbportalen Pollenrapporten.se.</p><p>Med hjälp av mätningarna görs nationella prognoser för pollensäsongen vilket är värdefullt för de drygt tre miljoner svenskar som besväras av pollenallergi. Upprinnelsen till att pollenmätningarna i Umeå placerats vid Miljöarkeologiska laboratoriet är att laboratoriet bedriver uppdragsforskning inom miljöarkeologi där pollenanalys är en av många viktiga metoder som används för att studera vegetationshistoria genom historien.</p><h3><strong>Tidigare pollenrapportör pensionerad</strong></h3><p>– Det finns en koppling till den tidigare pollenrapportören, Jan-Erik Wallin, som har varit knuten till oss sedan mycket länge och när han nu går i pension var det lämpligt att flytta över verksamheten till oss, säger Johan Linderholm, universitetslektor på Institutionen för idé och samhällsstudier vid Umeå universitet och den ena föreståndaren för Miljöarkeologiska laboratoriet.</p><p>– För oss blir det ett sätt att långsiktigt säkra kompetens inom palynologi både för laboratoriets del för att kunna upprätthålla pollenprognoser med Norrland som utgångspunkt. När man arbetar med klimatförändringsfrågor blir de förändringar vi kan observera i samtiden viktiga för att förstå det som varit och även för att kunna förutsäga det som kommer att ske, fortsätter Philip Buckland, universitetslektor vid Institutionen för idé och samhällsstudier vid Umeå universitet och den andra föreståndaren för Miljöarkeologiska laboratoriet.</p><h3><strong>Specialkurs för pollenanalys</strong></h3><p>Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet är med sin expertis inom pollineringsekologi och mikrobiologi också involverad i projektet. Hon genomgick i höstas en europeisk allergi- och svampidentifieringskurs i Belgien hos den europeiska allergipollenorganisationen European Aerobiology Society.</p><p>Naturhistoriska riksmuseet erbjöd sig därefter att sy ihop en specialkurs vid Umeå universitet för alla intresserade som inte hade möjlighet åka på denna kurs. Kursledare var Björn Gedda, kurator på Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska museet i Stockholm.</p><p>Som en övergångslösning under det första året kommer nu tre personer med goda erfarenheter kring mikroskopi av biologiska prover: Christos Katrantsiotis, postdoktor på Institutionen för idé- och samhällsstudier, Philippe Simon, masterstudent i biologi, och Natuschka Lee att bilda ett team som delar på pollenanalyserna i ett roterande schema.</p><p>– Det är viktigt att vara flera personer för att kunna garantera en kontinuerlig daglig analys. Prover tas alltid tidigt på morgonen och rapporteras in till Naturhistoriska riksmuseet vid 9-tiden, därefter kan de sammanställa en nationell prognos som läggs upp på webbportalen Pollenrapporten.se. Här kan man kan följa den dagliga utvecklingen av pollen i hela Sverige, säger Natuschka Lee.</p><p>Efter noga förberedelser är nu en pollenfälla placerad på taket på Samhällsvetarhuset vid Umeå universitet ungefär 15 meter över marken och mätningarna har rullat igång. Prover från luften samlas på en speciell typ av tejp som sitter på en roterande rulle på fällan. Denna tejp används för att göra speciella preparat för mikroskopi – sedan är det bara att analysera det med ett mikroskop som arbetar upp till 400x förstoring.</p><h3><strong>Pollensäsong från mars till oktober</strong></h3><p>I Centraleuropa påbörjas pollenmätningarna redan i januari medan man i Sverige kommer igång senare. I Umeå är det lämpligt att börja mäta i senare delen av mars. Analyserna pågår sedan fram till senhösten – beroende på när snön och kylan kommer.</p><p>Pollenmätningar görs på uppdrag av Naturhistoriska riksmuseet på tjugo platser runt om i Sverige. Nästa år är tanken att utöka prognosen till att omfatta fler orter i Norrland.</p><p>– Förra veckan besökte Björn Gedda oss igen tillsammans med kollegan Agneta Ekebom för att undersöka om pollenfällan har satts upp ordentligt och att vi har kommit igång med mätningarna på rätt sätt. Han verkade nöjd med att vi har äntligen kommit igång!, säger Natuschka Lee.</p><p> </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer information</h2><p><a href="https://pollenrapporten.se/prognoser/umea.4.549d670913d8d81d1583f6.html" target="_blank" rel="noopener">Aktuella mätvärden på Pollenrapporten.se</a></p><p><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Pollenanalys" target="_blank" rel="noopener">Vad pollenanalyser kommer ifrån och hur de används</a></p><p><a href="http://www.eas-aerobiology.eu/" target="_blank" rel="noopener">European Aerobiology Society</a></p><p> </p>/nyheter/miljoarkeologiska-laboratoriet-tar-over-pollenmatningar-i-umea_11577171//nyheter/fyra-umeaforskare-utsedda-i-fordjupat-arktiskt-samarbete_11558388/Fyra umeåforskare utsedda i fördjupat arktiskt samarbeteFemton forskare vid de nordligaste universiteten i Sverige, Norge och Finland har utnämnts till ”Arctic Five Chairs”. Därmed blir de nyckelpersoner i ett gemensamt arbete med att hitta lösningar på gemensamma problem som de nordliga samhällena står inför. Fyra av dessa forskare är baserade vid Umeå universitet. Mon, 06 Feb 2023 14:55:52 +0100<p>The Arctic Five är en allians mellan fem lärosäten i de arktiska och subarktiska delarna av Sverige, Norge och Finland. Samarbetet består av</p><ul><li>Luleå tekniska universitet</li><li>Universitetet i Tromsö – Norges arktiska universitet</li><li>Umeå universitet</li><li>Lapplands universitet i Rovaniemi</li><li>Uleåborgs universitet.</li></ul><p>Syftet med The Arctic Five är att utveckla kunskap, utbildning och innovationer som utvecklar de nordliga regionerna och ett mer hållbart Arktis.</p><p>Tillsammans omfattar de fem universiteten 10 000 forskare och lärare och ungefär 90 000 studenter. Samarbetet påbörjades 2016 och Umeå universitet anslöt 2017.</p><h3>Fördjupat samarbete mellan universitet i tre länder</h3><p>Hittills har samarbetet inom Arctic Five bland annat resulterat i gemensamma kurser på master- och forskarutbildningsnivå och en arktisk sommarskola för doktorander.</p><p>Nu fördjupas lärosätessatsningen i med att femton forskare tillträder som ”Arctic Five Chairs”, ett tvåårigt uppdrag för att utforska samhällsviktiga forskningsfrågor och fördjupa samröret mellan forskare inom de olika universiteten och inom olika kunskapsområden och forskningsdiscipliner.</p><p>De femton utsedda forskarna representerar en stor ämnesmässig spännvidd, från glaciologi och folkhälsa till kompetensförsörjning och säkerhetsfrågor. Var och en av de femton förväntas bygga nya forskarsamarbeten och nätverk som i förlängningen både ska kunna ge positiva samhällseffekter och leda till större gemensamma forskningsprojekt.</p><h3>Samisk hälsa, arktisk framtid, fornlämningar och arbetsmiljö</h3><p>Av de femton forskningsledarna är fyra baserade vid Umeå universitet.</p><p><strong>Malcolm Lillie</strong>, professor i arkeologi, inleder ett arbete med att undersöka tillståndet för arkeologiska fynd i de arktiska och subarktiska regionerna som ligger kvar i orört läge på fyndplatsen.</p><p>Hur påverkas fornlämningarna av klimatförändringar och andra miljöfaktorer, och vilka nya strategier och metoder kan behöva utvecklas för att bevara de arkeologiska fynden för framtiden?</p><p><strong>Janina Priebe</strong> är första forskningsassistent i miljöhistoria. Som Arctic Five Chair vill hon undersöka hur berättelser om framtidens Arktis växer fram, hur visioner om Arktis hänger samman med den globala hållbarhetsomställningen och hur dessa idéer och föreställningar påverkar människornas förutsättningar för att skapa egna framtider.</p><p><strong>Hans Pettersson</strong> är arbetsmiljöforskare. Som Arctic Five Chair ska han tillsammans med forskare i Norge och Finland ta fram ny kunskap och lösningar om hur vi kan förbättra hälsan bland personer som arbetar utomhus i arktisk och subarktisk miljö.</p><p>Tanken är att arbetet ska resultera i lösningar och verktyg som både kan användas i utbildning och på arbetsplatser där sådana här arbetsmiljöutmaningar förekommer.</p><p><strong>Miguel San Sebastian</strong> är professor i folkhälsa. Hans projekt som Arctic Five Chair syftar till att bygga forskningssamarbeten mellan forskare inom samisk hälsa vid Arctic Five-universiteten i Sverige, Norge och Finland, öka samarbetet med det samiska civilsamhället och vårdgivare, samt att öka kopplingen till det internationella nätverket av forskare och utbildare inom urfolkshälsa.</p><h3>"En gemensam röst i viktiga framtidsfrågor"</h3><p>Dieter Müller är vicerektor vid Umeå universitet även medlem av Arctic Fives ledningsgrupp.</p><p>Han menar att det fördjupade samarbetet inom Arctic Five stärker de fem universiteten, inte minst också i relation till den europeiska forskningspolitiska arenan.</p><p>– Vid sidan av att stimulera excellent forskning syftar Arctic Five Chairs-initiativet till att bygga allianser för framtiden som dels är konkurrenskraftiga i internationella sammanhang och dels blir en gemensam röst i viktiga framtidsfrågor, säger Dieter Müller.  </p><p>Förutom de fyra utnämnda forskningsledarna kommer en rad forskare vid Umeå universitet att ingå  och verka i projekt som leds av Actic Five Chairs vid de andra fyra universiteten.</p><p>Ämnesområdena för dessa samarbeten omfattar bland annat kompetensförsörjning, säkerhetspolitik och desinformation, genusfrågor inom den akademiska världen och arktisk turism.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="16ed87d6-8ded-4bd5-87e3-b8bb5a1a2273" data-contentname="Fakta: Arctic Five Chairs">{}</div><p> </p>/nyheter/fyra-umeaforskare-utsedda-i-fordjupat-arktiskt-samarbete_11558388//nyheter/miljoarkeologiska-laboratoriet-tar-over-pollenmatningen-i-umea_11520504/SVT: Miljöarkeologiska laboratoriet tar över pollenmätningen i UmeåFrån och med 2022 är det staten som finansierar pollenbevakningen i hela landet, och det är Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå Universitet som tar över ansvaret för utförandet i Umeå.Tue, 22 Mar 2022 14:07:48 +0100<h3>Ur artikeln:</h3><p>– Vi har stött på oförutsägbara tekniska och administrativa trösklar, men jag hoppas att vi kan komma igång med mätningarna väldigt snart, säger Johan Linderholm, som är docent i miljöarkeologi och lektor vid institutionen för idé- och samhällsstudier på Umeå universitet.</p><p><a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nytt-pollenlabb-i-umea">Läs mer och se inslaget på svt.se</a></p><p>Du hittar aktuella mätvärden på <a href="https://pollenrapporten.se/prognoser/umea.4.549d670913d8d81d1583f6.html">pollenrapporten.se</a></p>/nyheter/miljoarkeologiska-laboratoriet-tar-over-pollenmatningen-i-umea_11520504//nyheter/veckans-humanist-rut-vinterkvist_11502082/Veckans humanist: Rut VinterkvistHon studerar på Kandidatprogrammet i filosofi och samhällsanalys vid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet, hon är även medarbetare för den studentdrivna filosofitidskriften Intension och ordförande för Umeå studentradio.Fri, 18 Mar 2022 08:00:00 +0100<h3>Hur ser din din väg till humaniora ut?</h3><p>– Jag har alltid gillat att förstå saker, allt från kemi till religion. Jag började mina akademiska bana med att läsa <a href="~/link/804f98d46b1c4204aa589ce4a9fcf43f.aspx">Idéhistoria A</a>, och det var det roligaste jag gjort så jag läste vidare på <a href="~/link/191f7cc7bd3d46f2ababe100a9a84407.aspx">B-kursen</a>. Jag fastnade för i det var hur ideér påverkat och påverkats av samhället genom historien.</p><p>– Det fick mig att vilja veta mer om vilka ideér som påverkar oss idag, både på individnivå, exempelvis hur diagnoser påverkar individen som har den, och på samhällsnivå, exempelvis politiska ideologier. Och det var så jag hamnade på <a href="~/link/86c802b3277e42f0873341092a3ddf89.aspx">Kandidatprogrammet i filosofi och samhällsanalys</a>.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Jag ser det som ett intresse eller hobby. Jag gillar att fördriva tid med teoretisera kring fenomen i vardagen och världen, det är som ett oändligt pussel och varje tanke blir en ny liten pusselbit.</p><p>– Det är ett olösligt men roligt tidsfördriv. Förhoppningsvis är det ett intresse som eventuellt kan bli ett arbete en dag i framtiden så jag kan fortsätta fylla på och nån dag kanske få en hint om vad som är helhetsbilden.</p><h3>Vad pluggar du nu?</h3><p>– Jag studerar på Kandidatprogrammet i filosofi och samhällsanalys på Umeå universitet. Vid sidan om det är jag engagerad i den studentdrivna filosofitidskriften <a href="https://www.intension.info/?fbclid=IwAR1SdPeFrnmoKRqD_9Y_2icSHik1xJzF6v_JZdeaBj9dYZLugm1U8NZSIDo">Intension</a> samt sitter som ordförande för <a href="http://umeastudentradio.se">Umeå studentradio</a>. </p><h3>Vad är din drivkraft i studierna? </h3><p>– Att lära mig allt om allt! Jag vill förstå och se hur saker hänger ihop och hitta verktyg för att inte bli så förvirrad över världens komplexitet.  </p><h3>Vad är roligast med att plugga?</h3><p>– Att diskutera, lösa problem och tänka med andra, det finns inget som får det att pirra mer i kroppen än när man tillsammans lyckas reda ut en riktigt krånglig text och förstå ideérna bakom.</p><p>– Ännu roligare blir det när man kan sätta ihop den nya kunskapen med sånt man läst tidigare och pusselbitarna faller på plats...</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Gör det! Oavsett vad man ska göra sen är det både roligt och givande att bilda sig. All kunskap och alla perspektiv går att använda till något, jag brukar tänka att om min förmåga inte ger mig en doktorshatt så kanske det iallafall ger mig goda förutsättningar att vinna <a href="https://www.svtplay.se/pa-sparet">På spåret</a>, och det vore ju inte fy skam!</p>/nyheter/veckans-humanist-rut-vinterkvist_11502082//nyheter/janina-priebe-far-umea-kommuns-vetenskapliga-pris-2022_11495209/Janina Priebe får Umeå kommuns vetenskapliga pris 2022Umeå kommuns vetenskapliga pris i miljö 2022 tilldelas Janina Priebe, första forskningsassistent i miljöhistoria vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.Wed, 16 Mar 2022 15:08:03 +0100<h3>Ur motiveringen:</h3><p><em>"Janina Priebe får priset för sin miljöhumanistiska forskning om det nordliga och arktiska området och hur relationerna mellan det globala och det lokala ömsesidigt omstöps när klimatförändringar och miljöpolitik skapar nya utmaningar och möjligheter. </em></p><p><em>Janina har i sin forskningsgärning verkat både tvärvetenskapligt samt med skogliga intressenter i bl.a. Västerbotten. </em><em>Hon har också bidragit till undervisningen, bl.a. genom att utveckla flera avancerade kurser med historiska perspektiv på hållbarhet och miljörättvisa som riktar sig till studenter från både naturvetenskapliga och humanistiska ämnen".</em></p><p>Janina Priebe säger att när hon fick veta att hon skulle få priset var hennes första reaktion: ”Är det här på riktigt?”</p><p>– Det var en mycket rolig överraskning och glädjande nyhet. Det händer en del för mig just nu när det gäller vidareutvecklingen av min forskning och nya samarbeten, och jag är mycket glad över att få denna bekräftelse för att min inriktning uppmärksammas.</p><h3>Tvärvetenskapliga perspektiv</h3><p>Hon berättar vidare att priset betyder ett uppmärksammande av det tvärvetenskapliga perspektiv som hon brinner för i både forskning och undervisning.</p><p>– Tvärvetenskap betyder här att man belyser frågeställningar från olika håll och medvetet reflekterar kring disciplinernas utgångspunkter, metoder och teorier. Det kan man inte göra ensam. Det händer alltid i samarbete med andra forskare, andra discipliner och olika samhällsaktörer.</p><p>– Priset uppmärksammar för mig även alla dessa samarbeten som jag fått vara del av. Priset är en motivation och bekräftelse för den forskningen jag står för och förhoppningsvis kan genomföra i framtiden.</p><h3>Nya utgångspunkter för hållbarhetsomställningar</h3><p>På frågan om vad hon jobbar med just nu säger Janina Priebe att det handlar om hur föreställningar om framtiden, våra förhoppningar och rädslor, påverkar hur vi hanterar miljöfrågor och naturresursanvändning, särskilt i arktiska områden.</p><p>Hennes fokus ligger även på att belysa klimat- och skogsfrågor ur ett idéhistoriskt perspektiv för att hitta nya utgångspunkter för samhällets hållbarhetsomställning.</p><p>– Just nu är jag i uppstartsfasen av olika projekt som genomförs i större forskningsgrupper och nya samarbeten. Ett forskningsprojekt jag arbetar med handlar om energiomställningen i de nordiska länderna. I ett annat projekt är vi en mångvetenskaplig forskargrupp som närmar sig frågan hur Parisavtalets klimatmål kan nås med hjälp av den svenska skogen och skogsbruket, och vad skogens roll som kolsänka innebär för samhället. </p><h3>Olika synsätt på hållbarhet</h3><p>Janina Priebe säger vidare att Västerbotten och de nordliga regionerna just nu står i rampljuset när det gäller att möjliggöra den ”gröna” omställningen mot hållbarhet, både i Sverige och globalt. Men att det samtidigt finns olika uppfattningar om vad som är hållbarhet.</p><p>– Hållbarhet betyder olika saker på olika platser. Det gäller att genom undervisning ge studenter mångsidiga verktyg för att belysa frågan om vems framtid det är som förverkligas. Vems föreställning av hållbarhet är det som kanske inte tas på allvar? På vems villkor sker förändringarna och vad innebär det för samhället?</p><p>– Vid Umeå universitet kan vi ha ”örat mot marken” när det gäller frågor som berör människorna i Västerbotten och norra Sverige. Vid institutionen för idé- och samhällsstudier där jag jobbar, har vi initierat ett samarbete med flera humanistiska ämnen för att lyfta humanistisk miljöinriktad forskning in i undervisningen.</p><p>– Det är roligt att se hur studenter från olika discipliner uppskattar att miljöfrågor blir belysta från ett bredare perspektiv och att de kan sätta ihop pusselbitarna som de kände fattades för att förstå varför inte mer fakta verkar lösa konflikter kring miljö, klimat och hållbarhet.</p><h3>Stödja unga forskare</h3><p>Janina Priebe säger att det här perspektivet tar hon även med sig till Future Forests, ett tvärvetenskapligt forsknings- och kommunikationsnätverk mellan Umeå universitet, SLU och Skogforsk, där hon koordinerar universitetets verksamhet sedan början av det här året.</p><p>– Det är otroligt givande att upptäcka och skapa möjligheter för nya samarbeten, särskilt när humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning skapar bron mellan det vi vet om skogen, det vi tror vi skulle göra och det vi faktiskt gör.</p><p>Hon är även engagerad som en av initiativtagarna i Future Faculty, ett initiativ för att stödja unga forskare vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.</p><p>– Utmaningarna samhället står inför betyder att tvärvetenskapliga perspektiv kommer få en ännu större roll i framtiden. Det är viktigt att gemensamt utforska och stödja unga forskare som kommer driva tvärvetenskaplig forskning i en stor uträckning under sin karriär.</p>/nyheter/janina-priebe-far-umea-kommuns-vetenskapliga-pris-2022_11495209//nyheter/amalgamkontroversen-forandrade-synen-pa-sjukdomar_11441484/Amalgamkontroversen förändrade synen på sjukdomarMedicinska kontroverser är ofta återkommande i dagens offentlighet och medielandskap. I en ny avhandling studerar idéhistorikern Jonatan Samuelsson vid Umeå universitet en sådan kontrovers som utspelade sig under decennierna före millennieskiftet. Amalgamkontroversen i Sverige på 1980- och 90-talen som bidrog till att förändra föreställningar om sjukdom, hälsa och vad det innebär att vara patient. Mon, 28 Feb 2022 10:54:48 +0100<p class="quote-center">Avhandlingen pekar bland annat på behovet av uppdaterade begrepp för att medicinhistoriskt studera diffusa och svårmätbara symtom och diagnoser</p><p>Genom amalgamkontroversen kanaliserades kunskapstillämpningar och ett socialt patos från 1960- och 70-talens miljö- och sociala rörelser till medicinens område. I avhandlingen visar Jonatan Samuelsson också att medierna var centrala för kontroversens utveckling och formandet av dessa idéer.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d0a5a336-9ee4-4939-a389-4624b386859f" data-contentname="Bild">{}</div><p>– De var mer än arenor eller megafoner för andra aktörers uppfattningar: genom att på olika sätt iscensätta och förklara kontroversen, agerade medierna som en nyckelaktör i kontroversen, säger Jonatan Samuelsson och tillägger:</p><p>– Amalgamkontroversen kretsade kring frågan om hur det kvicksilver som fanns i amalgamet påverkade människors hälsa.</p><p>– Amalgam var det dominerande materialet för att laga hål i tänder under större delen av 1900-talet, och de anklagelser som under det tidiga 1980-talet riktades mot det försatte tandvården, som expanderat kraftigt under hela efterkrigstiden, i en förtroendekris liknande den som allmänsjukvården varit inbegripen i under det föregående decenniet.</p><h3>Ändrade gränsdragningar</h3><p>Jonatan Samuelsson berättar vidare att under amalgamkontroversen hamnade gränserna mellan vetenskapen och samhället i fokus, liksom gränserna mellan olika vetenskapliga discipliner.</p><p>Dessa gränser utmanades och omförhandlades i en mängd olika kontexter och på olika samhälleliga arenor: i rättssalar, på riksdagsgolvet, inom myndigheter och sjukvårdsorganisation, i de vetenskapliga och facktidskrifternas spalter och i medierna.</p><p>– Amalgammotståndet bars fram av flera aktörer. Centralt bland dessa stod patientföreningen Tandvårdsskadeförbundet (idag Tandhälsoförbundet). Föreningen organiserades enligt en riksförbundsmodell, med i hög grad självständiga regionala avdelningar. I förbundets identitet samsades kamp för social rättvisa och upprättelse med konsumentpolitiska positioneringar och medicinsk kunskapsproduktion samt -spridning.</p><h3>Föregångare för efterföljande kontroverser</h3><p>Jonatan Samuelsson säger att avhandlingens resultat pekar dels mot amalgamkontroversen som en slags föregångare för hur liknande efterföljande kontroverser om exempelvis elöverkänslighet, utbrändhet och mobiltelefoni behandlades av myndigheter och medier.</p><p>Dels mot behovet av ytterligare studier som kan belysa mediernas roll i den svenska medicinhistorien, liksom patienters och patientföreningars roll i formandet av medicinska begrepp och medicinsk kunskap.</p><p>Dessutom pekar avhandlingen på behovet av uppdaterade begrepp för att medicinhistoriskt studera diffusa och svårmätbara symtom och diagnoser, där begreppet kultursjukdom genom flitig användning i medierade debatter blivit överlastat med associationer till föreställningar om psykiskt betingad sjukdom som icke-verklig.</p><p>I stället föreslås begreppet <em>gränssjuklighet</em> som ett sätt att komma bort från ett ensidigt fokus på symtom och orsaker och i stället analysera historiska sjukdomar utifrån deras position längs det medicinska vetandets och den medicinska föreställningsvärldens gränser.</p><p><a href="~/link/9efb92a36ab541ec86be30f38cc3c804.aspx"><strong>To<em>rsdagen den 31 mars</em></strong><em> medverkar även Jonatan Samuelsson vid en av Umeå universitets vetenskapsluncher med utgångspunkt från avhandlingen under rubriken "Kunskap, kontrovers och kvicksilver".</em></a></p>/nyheter/amalgamkontroversen-forandrade-synen-pa-sjukdomar_11441484//nyheter/-militarhistoriepodden-vikingarnas-tunga-infanteri_11399013/ Militärhistoriepodden: "Vikingarnas tunga infanteri"Till en början var det tal om rent sjöröveri, men snart övergick även de nordiska folken till att genomföra regelrätta erövringståg. Hör nytt avsnitt av Militärhistoriepodden med Peter Bennesved och Martin Hårdstedt, båda vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, när de fördjupar sig i Vikingarnas historia. Wed, 16 Feb 2022 13:42:23 +0100<p><a href="https://historia.nu/militarhistoriepodden/vikingarnas-tunga-infanteri/">Hör mer på historia.nu</a></p>/nyheter/-militarhistoriepodden-vikingarnas-tunga-infanteri_11399013//nyheter/umeaarkeologer-publicerade-i-nature_11394631/Umeåarkeologer publicerade i NatureEn ny stor DNA-studie av förhistoriska – brons- och järnålder – populationer i Storbritannien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature. Chelsea Budd och Malcolm Lillie, båda arkeologer vid Umeå universitet, är två av de som medverkat i studien.Mon, 14 Feb 2022 16:50:43 +0100<p class="quote-center">Lyfter Umeå universitet på den internationella forskningsscenen</p><p>Malcolm Lillie säger att studien är ett samarbete mellan många arkeologer och genetiker och syftar till att undersöka genetiska bevis för förhistoriska migrationer.</p><h3>Vilka är de viktigaste resultaten som presenteras i artikeln?</h3><p>– Ett huvudfynd är att mellan 1300-800 f.Kr. var migrationen till Storbritannien från Europa orsak till att ungefär hälften av den genetiska härkomsten av senare populationer, säger Malcolm Lillie.</p><p>– Men att det inte finns mycket som tyder på att storskalig migration inträffade under den efterföljande järnåldern. Det verkar alltså som att det "keltiska" språken skulle ha spridit sig till Storbritannien mer under bronsåldern.</p><p>– Ett annat intressant fynd är att allelen (flera alternativa versioner av en gen) för laktatpersistens (som är en genetisk anpassning som underlättar matsmältningen av mejeriprodukter) stiger snabbt i Storbritannien under bronsåldern, men att ett liknande scenario inte återspeglas på kontinenten.  </p><h3>Tvärvetenskapligt och många involverade</h3><p>Malcolm Lillie säger vidare att en viktig faktor i sammanhanget är hur det stora antalet arkeologer och genetiker som varit involverade i studien visar på hur samarbeten mellan kommersiella arkeologer, museer och akademiker från olika discipliner, är nödvändigt i jakten på kunskap.</p><p>– Den här studien inkluderar resultaten från det som Chelsea Budd och jag har forskat på sedan en tid tillbaka, som omfattar analyser av mänskliga kvarlevor från både Storbritannien och Ukraina</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8cabd0e3-b82e-4284-94f5-5a091e932603" data-contentname="C Budd">{}</div><p>– Något som ligger till grund för våra samarbeten med Harvard University, och som i sin tur är kopplat till det arbete som utförs vid York University i Storbritannien. Detta arbete länkar också till vårt pågående samarbete med kollegor på andra håll i USA och Ukraina.</p><h3>Tidigare publiceringar</h3><p>Malcolm Lillie publicerade första gången i Nature 1998, om de tidigaste bevisen för kranialkirurgi, som en del av hans doktorsavhandling. Senare, precis innan han kom till Umeå, var han involverad i en annan Nature-tidning (Mathieson et al. 2018) som tittade på sydöstra Europas genetiska historia.</p><p>– Den aktuella artikeln är ett resultat av de fortsatta samarbeten med Harvard som började när den nya vågen av genetisk analys kopplad till arkeologi var i ett tidigt skede, dvs. det senaste decenniet eller så.</p><p>Arbetet med den aktuella artikeln har letts av forskare vid universiteten i Harvard och York med bidrag för en rad olika institutioner. Detta är intressant mot bakgrund av hur det i ett inledande forskningsskede fanns kritik mot vissa genetikforskare för att de ignorerade åsikter från arkeologer.</p><h3>Lyfter Umeå universitet</h3><p>Malcolm Lillie och Chelsea Budd arbetar för närvarande med resultat tänkta för publicering som handlar om järnålderssamhällen i Storbritannien. Detta tillsammans med kollegor vid Harvard University.</p><p>De arbetar också med andra kollegor från USA och Europa om det genetiska ursprunget till Yamanya-kulturen i Östeuropa. Dessa pågående arbeten kommer att resultera i ytterligare Nature-artiklar som fortsatt kommer att lyfta Umeå universitet på den internationella forskningsscenen.</p>/nyheter/umeaarkeologer-publicerade-i-nature_11394631//nyheter/gp-vaccinpass-lika-sjalvklart-som-krav-pa-bilbalte_11302953/GP: "Vaccinpass lika självklart som krav på bilbälte"Kalle Grill, docent i filosofi, skriver i en debattartikel i Göteborgsposten om krav på vaccinpass som en rimlig folkhälsoåtgärd under en pandemi.Tue, 18 Jan 2022 13:34:31 +0100<p><strong>Ur artikeln:</strong> "Vaccinpass skyddar individer från allvarlig sjukdom och död. I ett välfärdssamhälle kan den omtanken inte väljas bort. Under en pandemin kan det vara lika farligt att befinna sig i folksamlingar utan att vara vaccinerad som det är att nyttja tyngre narkotika eller köra bil utan bälte. Därför är krav på vaccinpass en rimlig folkhälsoåtgärd, skriver Kalle Grill, docent i filosofi."</p><p><a href="https://www.gp.se/debatt/vaccinpass-lika-sj%C3%A4lvklart-som-krav-p%C3%A5-bilb%C3%A4lte-1.63600243">Läs hela artikeln på gp.se</a></p>/nyheter/gp-vaccinpass-lika-sjalvklart-som-krav-pa-bilbalte_11302953//nyheter/historiestudenter-pa-studiebesok-i-tyskland_11195233/Historiestudenter på studiebesök i TysklandUnder fyra dagar i november besökte en grupp historiestudenter Leipzig och Nürnberg tillsammans med sina lärare. Syftet med resan var att ge studenterna en mer fysisk upplevelse av Tysklands historia och öppna upp för samtal om det förflutna.Fri, 17 Dec 2021 13:29:23 +0100<p class="quote-center">Min erfarenhet är att resor av det här slaget ger en kvalitet som är nästan omöjlig att uppnå på annat sätt i undervisningen.</p><p>Under fyra dagar i november besökte en grupp om nio studenter inom historia på avancerad nivå Leipzig och Nürnberg i Tyskland. Studieresan var en del av kursmomentet Perspektiv på Tysklands historia. På plats studerade gruppen miljöer, muséer och monument med anknytning till kursens innehåll med inslag från medeltiden till DDRs upplösning.</p><p>Mycket av diskussionerna rörde sig kring den tyska historiens avgörande skeden och hur tyskarna har hanterat sitt inte helt okomplicerade förflutna. Studenten Isak Törnqvist var med på resan och hade två favoriter bland besöken.</p><p>– Jag tyckte att något av det mest intressanta var att det groteskt stora Völkerschlachtdenkmal i Leipzig och den ”sprängda kyrkan”, universitetskyrkan som återuppbyggts men sprängdes av DDR-regimen, säger Isak.</p><h3>Påtaglig fysisk upplevelse</h3><p>Resan leddes av professor Martin Hårdstedt och universitetslektor Jacob Stridsman som även har delat på undervisningen på kursen. Gruppen som deltog var för första gången en mix av både campusstudenter och nätstudenter inom magister- och masterkurserna som på detta sätt fick träffas och utbyta tankar.</p><p>Målet med resan var att skapa en påtaglig fysisk upplevelse och öppna upp för djupa och intensiva samtal om det förflutna som är svårt att skapa förutsättningar för på campus eller nätet.<br> <br>– Det är fantastiskt givande att uppleva på plats tillsammans med sina studiekamrater och lärare, säger Isak.</p><p>I planerna finns fler studieresor kopplade till undervisningen om det går att få fram ekonomiska resurser. Värdet av resorna är stort menar Martin Hårdstedt.</p><p>– Min erfarenhet är att resor av det här slaget ger en kvalitet som är nästan omöjlig att uppnå på annat sätt i undervisningen. Som lärare är man verkligt tillgänglig och med utgångspunkt från till exempel ett besök på Zeppelin fältet, där nazisterna höll några av sina mest kända manifestationer under 1930-talet, kan man komma verkligt långt i förståelsen av det förflutna och hur vi ska se på det förflutna. Studieresor kan inte överskattas, säger Martin med tjugoårig erfarenhet av studieresor tillsammans med studenter.</p><p><a href="~/link/39316509dc6f489f87835523238d1721.aspx">Läs mer om våra kurser och program i historia</a></p>/nyheter/historiestudenter-pa-studiebesok-i-tyskland_11195233//nyheter/10-miljoner-till-projekt-om-framtida-energiutmaningar-_11192034/10 miljoner till projekt om framtida energiomställningarForskningsprojektet "Peripheral Visions: When Global Agendas Meet Nordic Energy Peripheries" med Erland Mårald, professor i Idéhistoria vid Umeå universitet som projektledare, har av forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället, vid Svenska litteratursällskapet i Finland, beviljats ett anslag på 950 000 euro. Tue, 14 Dec 2021 19:29:03 +0100<p class="quote-center">Projektet har ett tydligt miljöhumanistiskt anslag som sätter konkreta platser och människor i centrum för förstå den förändring som pågår och för att utveckla andra sätt att se på vad hållbar omställning kan innebära</p><p>Erland Mårald säger att forskningsanslaget betyder jättemycket. Främst handlar det om möjligheten att utveckla ny forskning inom ett angeläget område där han anser att man har något viktigt att bidra med.</p><p>– Det är också viktigt för att projektet finansierar en ny tvärvetenskapligt forskningsgrupp som engagerar forskare inom idé- och teknologihistoria, miljöhistoria, socialantropologi, humanekologi, statsvetenskap, ekologi och socialvetenskaplig energiforskning, från flera universitet i Sverige samt Danmark och Finland, säger Erland Mårald.</p><h3>Förnybara energiomställningen</h3><p>Han berättar vidare att projektet undersöker hur man tänker sig den förnybara energiomställningen, hur den genomförs och ifrågasätts i de nordliga delarna av Sverige och Finland samt på Grönland.</p><p>– Genom sju djupgående fallstudier undersöks hur perifera regioner i Norden föreställs som den ”rätta platsen” för att skapa ”ren energi” i framtiden.</p><p>– I globala hållbarhetsagendor lyfts förnybar energi fram som en avgörande lösning för att mildra klimatförändringarna. Utbyggnad av förnybar energi, såsom biobaserad energi, vind- och vattenkraft, bär på löften om att stärka globala och nationella klimatåtaganden samtidigt som det skapar arbetstillfällen och utveckling i de områden där den nya energiinfrastrukturen växer fram. </p><p>– Dessa åtgärder skapar emellertid ojämlikheter mellan regioner och människor. Inte minst i arktiska områden, i detta fall med fokus på nordiska utkantsområden som tillhör eller gränsar till detta område, finns ett historisk och kulturellt arv av att vara en periferi som styrs av och bidrar till centrums utveckling, ofta på bekostnad av de människor som lever där. </p><h3>Stora förändringar snabbt</h3><p>Som svar på frågan varför det här området och frågorna är viktiga att forska om säger Erland Mårald att Förenta Nationerna har utropat 2020-talet som ”handlingens årtionde” då Agenda 2030 med de 17 globala hållbarhetsmålen ska genomföras för att återföra världen till en hållbar utvecklingsväg.</p><p>– Det innebär att mycket stora förändringar ska ske oerhört snabbt. Även om en hållbar omställning är nödvändig, säger historiskt forskning att snabba omställningar, hur goda ambitionerna än är, inte är oproblematiska. Det är alltså just i detta läge som perspektivgivande, granskande och analyserande forskning behövs.</p><p>– En effekt av den snabba förändringen är den ”återindustrialisering” som pågår just nu i norra Sverige, liksom det gör i norra Finland, på Grönland och andra perifera i världen. Projekttiteln ”Peripherial Visions” är dubbeltydig.</p><p>– Dels handlar det om att kritiskt granska vad som händer när dessa globala agendor materialiseras i vår nordliga del av världen. Och dels handlar det var vi kan lära oss av de erfarenheter, motstånd och den friktion som uppstår i samband med detta.</p><p>– Kanske det rent av är ”blicken från periferin” som kan bidra till att de globala agendorna blir mer rättvisa och att de faktiskt kan uppnå hållbara förändringar.</p><h3>Benhård konkurrens</h3><p>Projektet ingår i forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället, som utlystes av <a href="https://www.sls.fi/sv/nyheter/fran-digital-gransovervakning-till-en-ny-formogen-elit-elva-projekt-valdes-till">Svenska litteratursällskapet i Finland</a>. Konkurrensen i denna utlysning var benhård, endast 11 av 449 inskickade ansökningar fick till sist medel.</p><p>– Det är såklart ett erkännande att jag som huvudsökande, en idéhistoriker från humanistisk fakultet i Umeå universitet, kunde erhålla forskningsmedel här. Projektet har ett tydligt miljöhumanistiskt anslag som sätter konkreta platser och människor i centrum för förstå den förändring som pågår och för att utveckla andra sätt att se på vad hållbar omställning kan innebära.</p><p>– Styrkan i ansökan och forskningsprojektet är den tvärvetenskapliga forskningsgruppen och det jämförande perspektivet. Utan denna dynamik och täta samarbete hade forskningsidén aldrig blivit så stark. Jag ser mycket fram mot att kunna utvecklas tillsammans med denna forskargrupp under kommande år.</p><p>Läs mer om projektet hos Framtida utmaningar i norden - <a href="https://futurenordics.org/sv/projekt/nar-globala-hallbarhetsplaner-moter-nordliga-energiperiferier">När globala hållbarhetsplaner möter nordliga energiperiferier</a></p><p><em>Projektledare är Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, där projektet också är placerat. Projektet beviljades 950 000 euro för tre år.</em></p>/nyheter/10-miljoner-till-projekt-om-framtida-energiutmaningar-_11192034//nyheter/lena-berggren-leder-ny-utbildningssatsning_11096905/Lena Berggren leder ny utbildningssatsningLena Berggren, docent i historia vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, leder en ny utbildningssatsning vid Folkuniversitetet för att främja demokrati och förebygga radikalisering.Fri, 12 Nov 2021 08:56:44 +0100<p>I ett pressmeddelande från Folkuniversitetet skriver man att en bärande tanke med kursen är att när personer från olika samhällssektorer deltar och får gemensam kunskap, stärks förutsättningarna för lokal samverkan.</p><p>Kursen vänder sig till personal inom gymnasieskola, socialtjänst, polis, kriminalvård, domstol och andra delar av rättsväsendet. Även politiker och nämndemän är en viktig målgrupp. Detta är personer som i sina dagliga uppdrag skyddar demokratin.</p><p><a href="https://www.folkuniversitetet.se/kurser-utbildningar/kultur-samhalle/samhallsfragor/samhallsvetenskap/umea/1113845/">Läs mer på folkuniversitetet.se</a></p>/nyheter/lena-berggren-leder-ny-utbildningssatsning_11096905//nyheter/veckans-humanist-peter-skold_11096493/Veckans humanist: Peter SköldVeckans humanist är Peter Sköld, han är professor i historia, samisk kultur och samhällsutveckling och ceremonimästare vid Umeå universitet.Thu, 11 Nov 2021 22:13:23 +0100<h3>Hur ser din din väg till humaniora ut?</h3><p>– Historia och svenska var mina favoritämnen i skolan och det blev också de jag utbildade mig till lärare i. Efter en uppsats i samisk historia som gav blodad tand fortsatte jag till forskarutbildningen – men nu blev ämnet hastigt och lustigt smittkoppor och vaccination.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Humaniora erbjuder kunskap och färdigheter som är nödvändiga för att förstå hur vi hamnat där vi är idag och hur vi tar oss vidare på bästa sätt.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Jag har de tio senaste åren arbetat med arktisk forskning och internationella samarbeten. Det har främst handlat om att bygga upp det arktiska forskningscentret Arcum, som idag engagerar 300 forskare.</p><p>– Jag har haft ledande uppdrag för de internationella arktiska forskningsorganisationerna, som president för IASSA, vice-president för CNARC,  WG chair i IASC och nu styrelseordförande i University of the Arctic.</p><p>– Jag ingår också i regeringens parlamentariska kommissionen för en ny renskötsellag och för bara ett par veckor sedan utsågs jag till ny ceremonimästare vid Umeå universitet. Jag har också varit med och satt upp kursen Epidemiernas historia i år.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Att nå konkreta resultat – nya verksamheter, nya projekt, nya samarbeten, nya kurser men också att bidra till det bästa både för Umeå universitet och för den värld vi lever i.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Alla underbara människor man möter längs med den akademiska stigen – och den vänskap som ofta följer. </p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Humaniora behövs idag mer än någonsin tidigare för att upprätthålla kunskapsnivåer och bildning. Vi är en viktig del i samhällsbygget – och vi har himla kul!</p>/nyheter/veckans-humanist-peter-skold_11096493//nyheter/stora-infrastrukturbidrag-till-humanistiska-fakulteten-_10937931/Stora infrastrukturbidrag med koppling till Humanistiska fakulteten Vetenskapsrådet satsar stort på forskningsinfrastruktur under kommande 5-6 år och inte mindre än tre stora infrastrukturansökningar där Humanistiska fakulteten är medsökande har beviljats. Fri, 01 Oct 2021 09:48:35 +0200<p class="quote-center">Infrastrukturerna kommer att möjliggöra nydanande forskning över hela humaniora men även underlätta till tvärvetenskapliga kopplingar i nästa alla forskningsfält</p><p>Ansökningar om att bilda nationella infrastrukturer för både Digital Arkeologi (SveDigArk) och Humanist Laboratorier (HumInfra) har nu beviljats. Utöver dessa har en nationell infrastruktur för vetenskaplig visualisering (InfraVis) beviljats där humaniora är delaktig.</p><p>Det är Humlab och Miljöarkeologiska laboratoriet, MAL, som har drivit dessa ansökningar från Umeås håll och beviljandet kommer att ha stora konsekvenser för Umeås möjligheter till att driva fram forskningsfronten inom ett flertal forskningsområden.</p><p>– Infrastrukturerna kommer att möjliggöra nydanande forskning över hela humaniora men även underlätta till tvärvetenskapliga kopplingar i nästa alla forskningsfält. Inte minst kommer forskning inom arkeologi och paleoekologi att kunna växlas upp och bli mer ännu mer internationellt konkurrenskraftig, säger vicedekan Philip Buckland.</p><h3>Stor framgång</h3><p>Medverkande i ansökningsprocessen från Umeå har varit Philip Buckland, föreståndare för miljöarkeologiska laboratoriet och numera vicedekan, Ulf Sandkvist, tidigare föreståndare för Humlab och numera chef över avdelningen Arkiv och specialsamlingar. Stefan Gelfgren har också bidragit till tidigare versioner av ansökningarna under sin tid som föreståndare för Humlab. Karin Danielsson tar över arbetet för Humlabs räkning som den nya föreståndaren.</p><p>– Att Umeå universitet och representanter från den humanistiska fakulteten är med i tre av de forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet beviljat visar vår tydliga roll inom humanistisk forskning och infrastruktur, säger Humlabs föreståndare Karin Danielsson och fortsätter:</p><p>– Infrastrukturerna kommer innebära nya möjligheter för forskare vid Umeå universitet, i att bedriva tvärvetenskaplig och digital forskning i en nationell infrastruktur.</p><p><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-bidrag-till-forskningsinfrastruktur-av-nationellt-intresse.html">Läs mer om VR:s beslut</a></p><h3>InfraVis - Nationell Infrastruktur för Visualisering av Vetenskapliga Data</h3><p>Vetenskap skapar mer och mer data som blir mer och mer komplex att visualisera då våra möjligheter att samla och digitalisera ökar. Nästan alla forskningsämnen gynnas av tydliga grafiska representationer av data, modeller och tolkningar men det har varit svårt för de flesta forskare att tillvara ta de digitala möjligheter som finns. Humaniora har en tradition av konstnärlig framställning men vi har fallit efter när det gäller mer tekniskt data-kopplade och datorbaserade metoder.</p><p>InfraVis kommer att bygga upp en ny nationell infrastruktur för visualisering och analys av vetenskapliga data från alla forskningsområden. Som en partner i InfraVis kommer hela humaniora få nya möjligheter att anknyta sig till de senaste teknikerna och påverka den framtida utvecklingen. Infrastrukturen kommer att ledas av Chalmers och är ett samarbete mellan Umeå universitet, Göteborgs universitet, KTH, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Mittuniversitetet och Uppsala universitet.</p><h3>SveDigArk/SweDigArch – Nationell Infrastruktur för Digital Arkeologi</h3><p>Arkeologi har länge jobbat med digitala data som har samlats in genom mätinstrument och analysresultat och det är vanligt att den enskilda forskaren utför beräkningar och skapar modeller på sin egen dator. Trots detta har möjligheterna att koppla samman stora mängder data från olika delar av forskningsfältet varit svårt och det finns enorma mängder data som är svåråtkomligt eller inte ens digitaliserat.</p><p>SveDigArk kommer att se till att allt arkeologiska data som skapas i Sverige görs tillgängligt på ett sätt som gör alla former av analyser enklare. Infrastrukturen kommer att göra det lättare att koppla data om människan och naturens historia till data från andra forskningsfält som ekologi och geologi för att studera klimat och miljöförändringar ur ett långtidsperspektiv.</p><p>I Umeå kommer den befintliga strategiska miljöarkeologiska databasen <strong>SEAD</strong> att ingå i <strong>SweDigArch</strong> och arbete kommer att utföras av <strong>MAL</strong> och <strong>Humlab</strong>.</p><p><a href="~/link/58418c919baa450fab7d1a12bdade17f.aspx">Läs mer om MAL</a></p><p><a href="http://swedigarch.se">Läs mer Swedigarch</a></p><p><a href="~/link/2aeb313ba99b4f5aa94ef48c6ae73528.aspx">Läs mer om SEAD</a></p><h3>HUMINFRA - Nationell Infrastruktur för Humanistlaboratorier</h3><p>Nya digitala resurser, databaser och digitala verktyg skapar nya möjligheter till forskning inom humaniora. Men idag saknas det strukturer som underlättar för forskare att skapa, dela och använda dessa resurser och metoder.</p><p>HUMINFRA kommer att hantera detta problem genom att kombinera högt specialiserad expertis från 12 lärosäten och organisationer. Expertis från Digital Humaniora med fokus på e-vetenskapligt/digitalt material, verktyg och kritiska tolkningsperspektiv, men också inom bredare fällt som arbetar med experimentella och kvantitativa metoder, sensor-baserade data och realtidsanalyser kommer att tillvaratas.</p><p>Umeå universitet har i över 20 år varit en viktig miljö för digital humaniora, nationellt som internationellt. Dels genom forskning och undervisning vid den humanistiska fakulteten, dels specifikt vid arbetsenheten och forskningsinfrastrukturen Humlab.</p><p>Humlab Umeå kommer inom ramen för HUMINFRA informera, utveckla samt aktivt ge stöd till forskare kring olika tekniska verktyg och metoder.</p><p>– Humlab ser fram emot att bidra till denna utveckling av digitala möjligheter för humanistisk forskning, säger Karin Danielsson, föreståndare för Humlab.  </p><p>Infrastrukturen kommer att ledas av Lund Universitet i samarbete med Umeå Universitet, Bibliotekshögskolan i Borås, två enheter vid Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Kungliga biblioteket, Kungliga Teknologiska Högskolan, Linnéuniversitetet, Riksarkivet, Stockholms universitet, och Uppsala universitet.</p><p><a href="https://www.ht.lu.se/article/miljonregn-fraan-vr-ska-underlaetta-foer-humanister-att-forska-digitalt/">Läs mer om HUMINFRA</a></p><p><a href="~/link/edb8f51ce83c4971a03f96e59acacfc5.aspx">Läs mer om Humlab</a></p>/nyheter/stora-infrastrukturbidrag-till-humanistiska-fakulteten-_10937931//nyheter/ny-bok-om-historieundervisning-och-historisk-rattvisa_10882510/Ny bok om historieundervisning och historisk rättvisaHur förmedlas kunskap om historiska övergrepp? I en ny bok undersöks inte bara hur historisk rättvisa kommer till uttryck i skolans historieundervisning, utan också i en mängd andra historieförmedlande sammanhang.Mon, 13 Sep 2021 14:23:38 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="03c1e23a-17a6-4c68-ba71-a5f3e044d0a8" data-contentname="Bokomslag">{}</div><p>Under de senaste decennierna har frågor om upprättelse av offer för historiska övergrepp fått ökad uppmärksamhet. Det handlar om kolonialt förtryck, folkmord och massakrer men också om demokratiska staters politik mot olika minoriteter. I Sverige har tvångssterilisering, omhändertagande av barn samt behandlingen av romer, samer och tornedalingar blivit föremål för utredningar. Hur produceras och kommuniceras kunskap om historiska övergrepp, och i vad mån kan kunskap om historien bidra till att offer upprättas och rättvisa skipas?</p><h3>Brett spektrum av historiska händelser</h3><p>I boken Historical Justice and History Education undersöks inte bara skolans historieundervisning, utan också sanningskommissioner, vitböcker, muséer, kunskapscentra, minnesmärken, bokcirklar och andra arenor för historieförmedling. Studierna behandlar ett brett spektrum av historiska händelser i olika länder: apartheid i Sydafrika, folkmordet i Rwanda, behandlingen av minoriteter och ursprungsfolk i bland annat Sverige och Kanada, det ceremoniella minnet av första världskriget i Storbritannien, övergrepp under andra världskriget i Japan och Europa, och här finns även kapitel som behandlar mer filosofiska och praktiska aspekter av historisk rättvisa.</p><h3>Internationell konferens</h3><p>Boken har tillkommit inom forskningsmiljön Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, som samlar utbildningshistoriker och historiedidaktiker från Pedagogiska institutionen vid Samhällsvetenskaplig fakultet och Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Humanistisk fakultet. Bokprojektet startade under läsåret 2018–2019, när Matilda Keynes var gästdoktorand i forskningsmiljön. I juni 2019 arrangerade bokens redaktörer en internationell konferens i Umeå, finansierad av Lärarhögskolan och Humanistisk fakultet, där preliminära versioner av bokkapitlen presenterades och diskuterades.</p><p><a href="https://www.palgrave.com/gp/book/9783030704117">Ytterligare information om boken lämnas av förlaget Palgrave Macmillan</a>.</p><h3>Bokens redaktörer</h3><p>Doktorand <a href="https://profiles.uts.edu.au/student_Matilda.Keynes">Matilda Keynes</a>, University of Technology, Sydney, Australien<br>Docent <a href="~/link/7bfb8c9f4afb4323a9bc0d1ef6978461.aspx">Henrik Åström Elmersjö</a>, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet<br>Professor <a href="~/link/254378b6b38a463e877fd7a3376009df.aspx">Daniel Lindmark</a>, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet<br>Docent <a href="~/link/94223432c3bd40e7922bf50375fbdf13.aspx">Björn Norlin</a>, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet</p>/nyheter/ny-bok-om-historieundervisning-och-historisk-rattvisa_10882510//nyheter/philip-buckland-utsedd-till-vicedekan_10746160/Philip Buckland utsedd till vicedekan”Nya utmaningar och intressanta uppgifter.” Från och med den 1 augusti tillträder Philip Buckland, docent i arkeologi, som vicedekan vid den Humanistiska fakulteten.Wed, 04 Aug 2021 11:56:25 +0200<p class="quote-center">Forskningen vid Umeå universitet är i högsta grad relevant för bemöta övergripande och globala utmaningar och Humanistiska fakulteten har en viktig roll att spela</p><p>Philip Buckland säger att det är ett hedrande uppdrag som kommer att omfatta 30 procent av hans arbete under de kommande fyra åren.</p><p>– Till en viss del blir de nya utmaningarna en vidare utveckling av det forskningsledarskapsuppdrag som jag har haft kopplat till <a href="~/link/58418c919baa450fab7d1a12bdade17f.aspx">Miljöarkeologiska laboratoriet, MAL</a> och <a href="~/link/2aeb313ba99b4f5aa94ef48c6ae73528.aspx">SEAD</a>.</p><p>– Men nu får jag lyfta blicken från miljöarkeologi och paleoekologi och ta hänsyn till en bredare omfattning av humanistisk forskning. Det finns en otrolig bredd hos Humfaks forskare och det kommer att bli väldigt roligt att sätta mig in djupare i detta.</p><p>Han säger vidare hur det jobbmässigt blir en hel del skrivbordsarbete samt möten inom och utanför fakulteten. Och att en konsekvens blir mindre tid för undervisning och labbarbete. Men att handledningen av doktorander inte kommer inte att påverkas.</p><p>– På resterande 70 % kommer jag att fortsätta som föreståndare för MAL samt arbeta inom olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Min egen forskning är en blandning av grundforskning, metodutveckling och tillämpningar. Just nu väntar vi på besked om ett flertal ansökningar för forskning kring insekter, forntida klimat- och miljöförändringar samt framtida klimatförändringar och kulturarv.</p><p>– Jag kommer att fortsätta delta i EU infrastrukturer för arkeologi, <a href="https://ariadne-infrastructure.eu/">ARIADNE+</a> och kulturarvsforskning <a href="https://www.iperionhs.eu/">IPERION-HS</a> den nationella Swedish Biodiversity Data Infrastructure <a href="https://biodiversitydata.se/">SBDI</a> och ytterligare två RJ finansierade forskningsinfrastrukturer. Eventuellt tillkommer fler nästa år men vi få se hur ansökningarna faller ut. Det blir en balansgång att få tiden att gå ihop men det är jag van vid.</p><h3>Många kommittéer och grupper</h3><p>Philip Buckland säger att han kommer att ta hand om frågor rörande forskning, forskarutbildning och forskningsinfrastruktur. Och förutom att delta i fakultetens ledningsgrupp blir de huvudsakliga uppgifterna att arbeta som ordförande i fakultetens forskningsstrategiska kommitté (FOSTRA) och råd för infrastruktur (RIS) samt delta i styrgruppen för fakultetens forskarskola (FADC).</p><p>– Jag kommer också att delta i motsvarande kommittéer på universitetsnivå och därmed förmedla information och strategiska beslut mellan fakulteten och universitetsledningen. Även delta i det universitetsgemensamma IT-rådet (RådIT) samt fortsatt deltagande i Humfaks grupp för forskningsdatahantering kommer också att ingå.</p><p>– Infrastrukturansvaret är en ny roll för vicedekanen från och med i år och en formalisering av aktiviteter som vi har jobbat med i Humfak sedan 2014. Tidigare har infrastrukturfrågor framförallt rört MAL och Humlab, men med en ökad förståelse och intresse för forskningsdata har omfattningen ökat. Humfaks forskare är också delaktiga i flera lokala, nationella och internationella forskningsinfrastrukturer som kan behöva framhävas och utnyttjas i större grad.</p><h3>Globala utmaningar</h3><p>Han menar att vi har stora globala utmaningar framför oss. Att effekterna av Covid-19 på individer, samhället, forskning och utbildning förmodligen kommer att ta tid. Att klimatförändringar kommer att fortsätta accelerera med ökande konsekvenser för natur och kultur. Men att forskningen på Umeå universitet i högsta grad är relevant för bemöta dessa utmaningar och att Humfak har en viktig roll att spela.</p><p>– Jag tror väldigt mycket på fördelarna med att samarbeta över ämnes- och fakultetsgränserna. Men samtidigt behövs en kombination av tvärdisciplinär forskning och mer inriktad ämnesorienterad forskning för att studera både bredden och detaljerna, och som inkluderar grundforskning och tillämpningar.</p><p>– Vi behöver både T. S. Kuhns “normalvetenskap” och paradigmskiftande forskning, men måste vara medveten om att det kan vara svårt att förutse vad som är vad i förväg. Humaniora måste också navigera mellan ett behov av att anpassa oss till förändringar i de finansieringsramverk som styr forskning nationellt och internationellt och att driva fram grundforskning utifrån vad forskarna själva tycker är intressant och viktigt.</p><p>– Investering i och nyttjande av forskningsinfrastruktur har varit något eftersatt inom humaniora men stora förändringar är på gång. Särskilt när det gäller utveckling och implementering av digitala metoder, samt hantering av forskningsdata. Här behöver vi också ha en balans mellan storskalig infrastrukturbaserade forskning på ’big data’ och att skapa nya primärdata. Vårt egen Humlab kommer att var en viktig spelare inom detta fält och kan täcka båda ändarna av planen.</p><p>Som avslutning nämner Philip Buckland hur han har ett “hemligt” liv som <a href="https://soundcloud.com/user-810055898">syntmusiker och kompositör</a> och att han gillar att bygga, snickra och svarva.</p>/nyheter/philip-buckland-utsedd-till-vicedekan_10746160//nyheter/fyra-ar-av-ledarskap-gar-mot-sitt-slut_10604630/Fyra år av ledarskap går mot sitt slutFyra år av fullmatat och intensivt arbete. Den sista juni avslutar Åsa Karlsson Sjögren, dekan, Torkel Molin, prodekan och Per Axelsson, vicedekan, sina uppdrag vid den Humanistiska fakulteten. Thu, 24 Jun 2021 11:22:42 +0200<p class="quote-center">Eftersom styrkan inom humaniora i någon mån också är dess svaghet måste vi hela tiden föra flera parallella strategier för att bibehålla vår relevans såväl inom forskning, som i samhället i stort.</p><p>Åsa Karlsson Sjögren säger att när hon tillträdde som dekan var hon förhoppningsfull om att den då pågående STRUT-utredningen skulle skapa bättre förutsättningar för humanistiska fakultetens studenter och lärare. Ett nytt sätt att tänka kring finansiering, att försöka föra samman forskning och utbildning, som skulle gynna fakultetens ämnen.</p><p>– Vi har tyvärr haft alltför många år av snålt tilltagen hum-peng vilket gjort att det är svårt för lärare att utnyttja sin kompetensutvecklingstid och kunna forska parallellt med undervisningen, säger Åsa Karlsson Sjögren och fortsätter:</p><p>– För de som varit framgångsrika med externa medel har utvecklingen snarare varit motsatt: det har varit svårt att upprätthålla en karriär som både forskande och undervisande lärare.</p><p>– Nuvarande politik går nog åt båda hållen: det som kan gynna oss och där vi kan vara framgångsrika är exempelvis Vetenskapsrådets satsning på forskarskolor inom hum-sam-området liksom uttalade satsningar på livslångt lärande. Jag tror mycket på samarbeten nationellt för att stärka humanistisk forskning och utbildning.</p><h3>Humtank och samarbeten</h3><p>Hon berättar vidare hur den förra dekanen vid humanistiska fakulteten PO Erixon var med och startade den humanistiska tankesmedjan Humtank och att arbetet där har fortsatt med fler rapporter och olika evenemang. Att Humtank nu senast har färdigställt en rapport om Humanioras roll i skolan som hon tycker tydligt visar behoven av humanistisk forskning och utbildning.</p><p>– Jag har tillsammans med dekanerna vid humanistiska fakulteter i Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg börjat ett samarbete om utbildning och forskning. Vi hade en utlysning som samarbeten inom utbildning och så har vi haft två workshops om forskarutbildning nu i vår och hur vi skulle kunna förbättra samarbetet kring den.</p><p>– Förra våren planerade vi en nationell konferens om humaniora och framtidens publiceringslandskap, den var vi tyvärr tvungna att ställa in på grund av pandemin, men frågan om var vi publicerar våra forskningsresultat är något vi definitivt kommer behöva fortsätta arbeta med framöver.</p><p>– Eftersom styrkan inom humaniora i någon mån också är dess svaghet måste vi hela tiden föra flera parallella strategier för att bibehålla vår relevans såväl inom forskning, som i samhället i stort. Just strategier för humaniora kommer att vara temat för Humtanks nästa rapport.</p><h3>Framtiden</h3><p>På frågan om vad som är viktigt för framtiden nämner hon vettiga finansieringsvägar, tydligare koppling forskning-utbildning. Att det är ramarna. En annan fråga som hon menar att man bör fortsätta jobba med är förhållandet mellan grundforskning, tvärvetenskap och tillämpad forskning, och arbetet med samverkan och samhällsrelevans.</p><p>– Var ska vi så att säga lägga krutet? Vad riskerar vi om vi alltför snävt går in och arbetar mot inom andra, större vetenskapsområdens strukturer för att vinna erkännande i form av finansiering och publikationspoäng, när förväntningarna och också drivkraften hos många av oss är att vara relevanta på andra sätt, inte minst genom att bidra till fördjupad kunskap och bildning i samhället i stort?</p><p>– Det här är inga nya frågor och inga lätta heller, men jag tror att vi måste vara medvetna om att dessa motsättningar finns inbyggda inom både yttre och inre förväntningar på oss.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b7a3dac6-885b-4d7c-aa93-78c8e88f4cbe" data-contentname="Per Axelsson">{}</div><p>Per Axelsson säger att han i rollen som vicedekan mest har varit engagerad i forskningsfrågor:</p><p>– Det är helt klart att humaniora står inför en hel del utmaningar kopplade till finansiering, rekryteringar, karriärvägar, etcetera, så det är många saker som är viktiga för framtiden, säger Per Axelsson.</p><p>På kortare sikt menar han att det generellt är viktigt att man får ordning på forskningsdatahanteringsfrågan som visat sig vara komplex och mångbottnad:</p><p>– På lite längre sikt att vi ser till att forskningen tydligare kommer in i utbildning och tvärtom och att vi fortsätter se till att forskare vid fakulteten får goda möjligheter att bedriva forskning som flyttar forskningsfronten.</p><h3>Rollen i organisationen</h3><p>Åsa Karlsson Sjögren pekar på hur ända sedan besparingarna vid fakulteten i och med sammanslagningarna 2008 har man på många ställen haft en slimmad organisation, med för litet ledningsstöd. Och att man har jobbat med att stärka HR-stödet vid fakulteten och institutionerna och hur hon tror att det kommer att underlätta för alla chefer vid fakulteten, och i förlängningen dekanens situation.</p><p>– Under min tid som dekan har vi också utvecklat fakultetsledningen. Torkel Molin och jag har jobbat nära under alla år och efter en tid utsågs en vicedekan för forskning och så småningom bildades en tydlig ledningsgrupp.</p><p>– Med det sagt, att jobba med ledningarna på olika nivåer, har jag i grunden velat jobba med att förtydliga våra i många stycken komplexa organisation med målet att beslut som fattas ska gynna verksamheten.</p><p>– Vi har å ena sidan en tydlig linjestyrning där prefekterna förväntas arbeta på samma sätt som vilken chef i statlig verksamhet som helst och med det en statlig myndighetsbyråkrati, å andra sidan har vi en rad kollegiala organ och förväntningar som behöver kanaliseras och ges erkännande i hela systemet, och ligga till grund för besluten.</p><p>Per Axelsson säger att rollen som vicedekan verkligen har behövts:</p><p>– Antalet råd, ledningsgrupper, styrgrupper, arbetsgrupper, teams, etcetera, ökar ständigt och jag tror att rollen som vicedekan därför är nödvändig. Den kan ju också anpassas och utformas på det sätt som dekanen känner att hen behöver. </p><h3>Många möten</h3><p>Här framhåller Åsa Karlsson Sjögren också hur ett stort vetenskapssamhälle med olika finansieringsformer gör att förutsättningarna för att vara chef är väldigt speciella inom akademin. Att det krävs många möten. Hur besluten som ska fattas ska ligga så nära verksamheten som möjligt, och att det alltid har varit hennes uppfattning och det hon velat jobba mot.</p><p>– Jag tror att ju mer beslut som fattas ur verksamhetens perspektiv desto bättre och för den saken har vi försökt jobba för att våra beredande organ tar med sig och kanaliserar frågor från verksamheten.</p><p>– Jag hade önskat att vi hade haft tillfällen till fler och längre diskussioner om strategiskt viktiga frågor, inte minst om hur vi kan få forskning och utbildning att samverka bättre.</p><p>– Vi hade, till exempel – för första gången i världshistorien – ett gemensamt möte mellan vår utbildningsstrategiska och forskningsstrategiska kommitté i februari 2020 och vi hade en uppföljande workshop i höstas med samma konstellation under temat hållbar utveckling.</p><h3>Är det något som sticker ut, något som ni kanske inte hade förväntat er – när ni nu sammanfattar tiden som dekan?</h3><p>– Pandemin, såklart, och att både studenter och lärare varit så otroligt lojala med situationen. Det gör mig glad. Samtidigt har situationen på några håll skapat bekymmer och ökad arbetsbelastning, säger Åsa Karlsson Sjögren och tillägger:</p><p>– En helt annan sak, som gör mig otroligt stolt faktiskt är att vi nu lyckats med att uppnå målen om jämställdhet bland professorerna. Det är något som jag inte trodde skulle gå att åstadkomma med sådan hastighet.</p><p>– Svårt att säga men lite förvånad är jag nog att jag har kommit att ägna mycket tid till både forskningsdatahantering och infrastrukturfrågor. Och i övrigt tycker jag humanistiska fakulteten är en väldigt fin arbetsplats där både kansliet och FOSTRA varit utmärkta forum att diskutera viktiga frågor på ett kreativt och insiktsfullt sätt, säger Per Axelsson.</p><h3>Finns det något ni vill hälsa till de nya dekanerna?</h3><p>– Vi har haft en hel del möten och överföringar och jag känner mig helt lugn med att de kommer att leda Humanistiska fakulteten alldeles utmärkt framåt. Jag hoppas också att lättnaderna i pandemin gör att Christer Nordlund och Marlene Johansson Falck får chansen att lära känna verksamheterna på plats lite längre fram i höst, säger Åsa Karlsson Sjögren.</p><p>Per Axelsson håller med och lägger till:</p><p>– Jag är säker på att de kommer göra ett utmärkt jobb och önskar dem ett stort lycka till!</p><p>Slutligen säger Åsa Karlsson Sjögren att hon vill lyfta fram hur otroligt givande, lärorikt och roligt det har varit att jobba tillsammans med olika personer i olika roller och funktioner vid universitetet.</p><p>– Och jag vill avslutningsvis önska alla en riktigt fin sommarledighet – jag ser fram emot att möta kollegor och studenter i nya sammanhang framöver. Själv kommer jag nu i höst börja jobba med ny forskning, under arbetstiteln ”End of Love”.</p>/nyheter/fyra-ar-av-ledarskap-gar-mot-sitt-slut_10604630//nyheter/om-svenskhet-och-identitet-i-mellankrigstidens-finland_10545452/Om svenskhet och identitet i mellankrigstidens FinlandHur navigerade de svenskspråkiga skyddskårerna i Österbotten och Åboland en egen svensk identitet, samtidigt som de måste förhålla sig till en övergripande finländsk identitet? Hur såg de på sitt deltagande i det civila försvaret av nationen Finland i relation till sin omsorg om de egna svenskspråkiga hembygderna? Det är några av frågorna som ställs i en ny avhandling av Cecilia Hortlund vid Umeå universitet. Tue, 08 Jun 2021 10:20:59 +0200<p class="quote-center">I den identitet de skapade ingick också olika ideal om maskulinitet, skyldigheter och rättigheter som finländska medborgare och föreställningar om klass och socioekonomisk ställning</p><p>Cecilia Hortlund berättar hur de svenskspråkiga skyddskårerna i Österbotten och Åboland ägnade sig åt komplicerat identitetsskapande under mellankrigstiden (1918-1939), där deras vilja att bevara sin egen svenskhet och det svenska i Finland både samspelade med men ibland också hamnade i konflikt med försvaret av den finländska nationen.  </p><p>– Det är en komplicerad relation mellan olika delar som vi kan se inom skyddskårerna och som bidrog till att de återskapade en svensk, borgerlig och minoritetsnationalistisk identitet, det vill säga med ett fokus på deras position som svenskspråkig minoritet i Finland, säger Cecilia Hortlund och fortsätter:</p><p>– I den identitet de skapade ingick också olika ideal om maskulinitet, skyldigheter och rättigheter som finländska medborgare och föreställningar om klass och socioekonomisk ställning. Dessa delar bildade en helhet som återspeglade utvecklingen i det borgerliga Finland under mellankrigstiden, samtidigt som den utformades utifrån skyddskårernas speciella förutsättningar.</p><h3>Arvet efter inbördeskriget 1918</h3><p>Cecilia Hortlund beskriver hur Mellankrigstiden på många sätt var en omvälvande tid i europeisk historia med framväxande fascistiska och högerradikala rörelser, militärt kodad maskulinitet och nationalism och skapandet av nya nationer.</p><p>Hon redogör vidare för hur skyddskåren hade sin grund i finska inbördeskriget 1918 som stommen i de borgerliga (vita) regeringsstyrkorna då de stred mot de socialistiska (röda) trupperna. Därför var kriget fortsatt en viktig del av deras berättelse om sig själva under hela mellankrigstiden.</p><p>– Det var framför allt synen på maskulinitet och sociala skillnader som fortsatte präglas av arvet efter kriget. Berättelser om skyddskårister som hade offrat sig för nationen fanns det gott om och de framställdes som hjältar och som ett sorts krigarideal för de män som var kvar.</p><p>– Dessutom fortsatte de röda att beskrivas som en ständig fiende i en berättelse om ”vi och dom” och det fanns en besviken känsla (hos framför allt en borgerlig elit) inför att en så stor del av befolkningen hade anslutit sig till de röda.</p><h3>Språkfrågan</h3><p>Cecilia Hortlund förklarar fortsatt att Språkfrågan och olika språkliga konflikter mellan svenskspråkiga och finskspråkiga under 1920- och 1930-talet påverkade även skyddskårerna och det fanns både konflikter men också försök till kompromisser.</p><p>Liksom många andra delar av den svenska befolkningen i Finland under samma tid framfördes det inom skyddskårerna som mycket betydelsefullt att bevara och bibehålla det svenska språket, den svenska kulturen, befolkningen och de svenskspråkiga hembygderna.</p><p>– Inom skyddskårerna lyftes till exempel den österbottniske bonden fram som en symbol för de svenskspråkiga i Finland och som ett ideal att sträva efter. Samtidigt som de också var beredda att försvara den finländska nationen till sista man och offra sig på ”nationens altare”. Skyddskårerna tog sin uppgift som krigare, manliga män och försvarare av nationen och svenskheten på allra största allvar.</p><h3>Högerradikalism, nationalism och fascism</h3><p>Skyddskårsorganisationen var aktiv från 1918 till 1944 då fredsavtalet med Sovjetunionen krävde att alla högerradikala organisationer skulle förbjudas.</p><p>- I sin samtid sågs skyddskåren av många som inte gillade den som fascistisk och ett hot mot rikets säkerhet. Själva såg de sig som fosterlandsförsvarare och en garanti för rikets framtid. Som ofta är fallet ligger verkligheten lite mitt emellan. Skyddskåren i stort var tydligt antikommunistisk med en nationalistisk inriktning och spelade en stor roll i det finländska civilförsvaret.</p><p>– Däremot blev det även tydligt under bland annat Lapporörelsens framfart vid början av 1930-talet att det fanns fascistiska övertygelser hos många medlemmar, vilket blivit tydligt både i tidigare forskning och i denna studie.</p>/nyheter/om-svenskhet-och-identitet-i-mellankrigstidens-finland_10545452//nyheter/lars-erik-edlund-far-kungl.-skytteanska-samfundets-guldmedalj_10517098/Lars-Erik Edlund tilldelas Kungl. Skytteanska Samfundets guldmedaljLars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet, har tilldelats Kungl. Skytteanska Samfundets guldmedalj för att han som arbetande ledamot och preses för Samfundet under lång tid verkat för att göra Kungl. Skytteanska Samfundet till en verklig norrländsk akademi.Mon, 31 May 2021 18:38:15 +0200<p class="quote-center">Under Lars-Erik Edlunds ledarskap har Kungl. Skytteanska Samfundet blivit en plats för tvärvetenskapliga möten som länkar samman lärosäten samt akademi och samhälle för att utveckla Norrlands vetenskapliga och kulturella attraktivitet</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="af1cee1f-542c-4abb-8d39-61f3de3f048d" data-contentname="L-E Edlund">{}</div><p>Efter 18 år som preses för Kungliga Skytteanska Samfundet avgick Lars-Erik Edlund på årsmötet den 28 maj. Som preses har han varit starkt engagerad i utgivningen av Samfundets skrifter och själv redigerat och medverkat i flera av dem. Särskilt kan uppmärksammas att han i samband med Samfundets 50-årsjubileum 2007 tog initiativ till den internationella tidskriften Journal of Northern Studies, som bidragit till att etablera Samfundet på den internationella vetenskapliga scenen. Vidare har Lars-Erik Edlund möjliggjort den pågående utgivningen av Backenprästen Johan Anders Linders ”Minnen” som speglar kultur- och samhällsliv i Norrland och Umeå på 1800-talet.</p><h3>Vidgat räckvidden</h3><p>Lars-Erik Edlund har arbetat för att vidga Samfundets geografiska räckvidd. Detta har bland annat skett genom ett samarbete med Svensk-Österbottniska Samfundet, vilket resulterat i gemensamma konferenser och utgivningen av skriftserien Bottniska studier.</p><p>Lars-Erik Edlund har också under sina år som preses strävat efter att Kungl. Skytteanska Samfundet ska vara verksamt i hela Norrland och vid regionens alla lärosäten; Luleå tekniska universitet, SLU i Umeå, Mittuniversitetet och Högskolan i Gävle. Detta har skett genom inval av ledamöter, tematiska konferenser och genom nyinrättade priser.</p><p>Under Lars-Erik Edlunds ledarskap har Kungl. Skytteanska Samfundet blivit en plats för tvärvetenskapliga möten som länkar samman lärosäten samt akademi och samhälle för att utveckla Norrlands vetenskapliga och kulturella attraktivitet.</p>/nyheter/lars-erik-edlund-far-kungl.-skytteanska-samfundets-guldmedalj_10517098//nyheter/unga-kvinnor-centrala-for-folkskolans-etablering_10467000/Unga kvinnor centrala för folkskolans etableringSvenska folkskolans etablering under 1800-talets senare del innebar att en ny arbetsmarknad växte fram där blivande lärare behövde rekryteras till det stadigt växande antalet skolor. Vilken klassbakgrund hade de kvinnor och män som blev lärare? Och hur påverkade yrkesvalet möjligheterna till en eventuell familjebildning bland de kvinnliga lärarna? Det är några av frågorna som ställs i en ny avhandling av Emil Marklund vid Umeå universitet.Mon, 17 May 2021 10:19:56 +0200<p class="quote-center">Den idag så starka uppfattningen att dåtidens lärarinnor antingen aldrig fick några barn, eller slutade permanent när de bildade familj, måste dock revideras</p><p>Emil Marklund säger att en viktig utgångspunkt när lärare i svenska folkskolan (1842–1962) ska studeras är de stora skillnader som fanns mellan småskollärare och folkskollärare. Där de senare hade längre utbildning, högre lön och, som hans avhandling visar, oftare kom från mer resursstarka föräldrahem.</p><p>– Skillnaderna mellan lärargrupperna är starkt kopplade till kön i och med att småskolläraryrket snabbt utvecklades till ett yrke som i princip bara lockade kvinnor medan folkskolläraryrket hade en mer jämn könsfördelning, säger Emil Marklund.</p><p>– Tidigare forskning har visat hur andelen kvinnliga lärare ökade över tid, i Västerbotten förstärktes denna process ytterligare av att de tidiga lärarutbildningarna i stor utsträckning vände sig mot unga kvinnor. </p><h3>Uppåtgående social mobilitet</h3><p>Han berättar vidare att högre status på faderns yrke i de allra flesta fall innebar en högre sannolikhet att barnen själva skulle bli lärare. Men i den studerade landsbygdsmiljön kom ett jordbrukarhem att utgöra den allra vanligaste bakgrunden.</p><p>– Även om barn, primärt döttrar till, exempelvis lärare eller präster hade större möjligheter och var mer benägna att själva utbilda sig till lärare, så var dessa grupper alldeles för små för att kunna täcka det stora behovet av nya lärare.</p><p>– Detta medförde att läraryrket under lång tid var en väg för uppåtgående social mobilitet. I en av delstudierna studerar jag en dagbok skriven av småskollärarinnan Ester Vikström.</p><p>– Ester föddes utom äktenskapet år 1882 men innan hon fyllt 20 år var hon en respekterad lärare i lokalsamhället, men med tanke på den låga lönen, var det främst en fråga om ökad kulturell och social status.</p><h3>Konstant behov</h3><p>De första seminarieutbildningarna i Västerbotten inledde sin verksamhet på 1870-talet och fram till 1920-talet, så var behovet av nyutbildade lärare nästan konstant. Anledningarna till detta var många menar Emil Marklund, de utexaminerade lärarna skulle bemanna nyligen inrättade byaskolor, ersätta pensionerade lärare eller de som undervisade utan någon formell utbildning.</p><p>– Bland de kvinnliga småskollärarna, som under denna femtioårsperiod utgjorde en bred majoritet av alla lärare, kom ungefär hälften att undervisa i cirka fem till tio år innan de bildade familj och således behövde ersättas av en ny lärare, vilket därmed ökade behovet av nya lärare ytterligare.</p><h3>Uppfattning behöver revideras</h3><p>Den idag så starka uppfattningen att dåtidens lärarinnor antingen aldrig fick några barn eller slutade permanent när de bildade familj, måste dock revideras menar Emil Marklund.</p><p>– De kvinnliga lärarna gick i bräschen för andra yrkesgrupper av förvärvsarbetande medelklasskvinnor genom att det redan vid sekelskiftet 1900 var vanligare för dem att bilda familj än att avstå. Bilden av ”lärarinnan utan familj” beror sannolikt på att de som aldrig fick barn, även om de var färre, ofta arbetade under väldigt lång tid, ibland över 40 år och i många fall vid samma skola.</p><p>– Avhandlingens resultat visar vidare att det från 1920-talet blev allt vanligare att de kvinnliga lärare som bildat familj också återvände till yrket, på 1930-talet ökade även möjligheterna att behålla sin tjänst för att vara hemma med sina egna barn.</p>/nyheter/unga-kvinnor-centrala-for-folkskolans-etablering_10467000//nyheter/manga-sokande-till-ny-kurs-om-epidemiernas-historia_10332604/Många sökande till ny kurs om epidemiernas historiaI sommar startar den nya distanskursen Epidemiernas historia vid Umeå universitet. Kursen undersöker hur epidemier som exempelvis pest, smittkoppor, kolera, polio, TBC, spanska sjukan, HIV/Aids och Covid-19 påverkat såväl samhällsutveckling och politik som kultur, konst, litteratur och folkliga föreställningar. Fri, 09 Apr 2021 13:21:04 +0200<p class="quote-center">Vi har ett starkt lärarlag med experter inte bara från de historiska ämnena utan även litteraturvetenskap, molekylärbiologi och demografi</p><p>Kursen, som nu är stängd för anmälan, fick snabbt flera hundra sökande. Per Axelsson, universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier och kursansvarig, gläds åt det stora intresset:</p><p>– Det är första gången kursen går så det är ju kul förstås. Ämnet är aktuellt men när det varit sådant enormt fokus på Covid-19 under så lång tid fanns ju givetvis risken att människor skulle vara less på det här med epidemier och pandemier men så verkar inte vara fallet.</p><h3>Hälsovården och folkhälsoarbetet</h3><p>Syftet med kursen är att ge studenterna kunskaper om uppkomsten och utbredningen av stora epidemier eller pandemier och deras inverkan på sociala förhållanden, vetenskap, kultur och politik.</p><p>– Vi kommer också beröra utbyggnaden av hälsovården och folkhälsoarbetet i Sverige. Kursen går på halvfart över sommaren och allt sker på läroplattformen Canvas.</p><p>– Traditionellt har kunskapen om epidemiernas och medicinens historia varit ett mycket framgångsrikt ämne vid Umeå universitet. Vi har alltså ett starkt lärarlag med experter inte bara från de historiska ämnena utan även litteraturvetenskap, molekylärbiologi och demografi.</p><p><strong>Nyare epidemier, som covid-19, sätts i sitt historiska sammanhang. Kan kunskap om tidigare epidemier lära oss något idag?</strong></p><p>– En svårare fråga att svara på än man kanske kan tro och som kommer diskuteras på kursen förstås. Men visst är det klart att tidigare epidemier visar oss är bland annat att experter inte alltid håller med varandra när det kommer till hur epidemierna ska förstås, hanteras och motarbetas.</p><p>– Jämsides med vetenskapen kan det uppstå folkliga föreställningar om hur man smittas och hur man ska skydda sig. Vidare, att om man finner lösningar som exempelvis vaccin så kommer det att finnas en misstro och kanske också motstånd mot detta. Och slutligen, för att kunna bekämpa och kontrollera en epidemisk sjukdom är globala samarbeten viktiga.</p><p><a href="~/link/4a6d34b5848c4c68b37db41b8af55756.aspx">Läs mer om kursen</a></p>/nyheter/manga-sokande-till-ny-kurs-om-epidemiernas-historia_10332604/