Frågor som på olika sätt relaterar till Gud och "de eviga tingen" – som traditionellt är teologins studieobjekt – har alltid varit centrala för människor, inte minst i västerlandet. Teologins historia som akademisk disciplin sträcker sig tillbaka till universitetsväsendets födelse. I dagens värld har den akademiska bearbetningen och kritiska granskningen av religiösa traditioners tankegods, praktiker och institutioner en viktig roll att spela, bl.a. för dialogen mellan olika religioner, och för tolkningen av religiösa läror och urkunder i modernitetens och postmodernitetens kontexter.
Teologisk forskning bedrivs om och inom olika religiösa traditioner, men i västerländsk kontext förknippas teologi ofta med studiet och den kritisk-konstruktiva utvecklingen av den kristna traditionen. Den forskning som sker inom området idag är mångfacetterad, och bedrivs med flera olika inriktningar. Historiska, hermeneutiska, beteendevetenskapliga och filosofiska metoder kombineras med traditionella teologiska metoder för att bearbeta forskningsproblem som kan vara av mycket olika karaktär. Det teologiska studiet kan handla om allt från bibeln, kyrkohistorien och kyrkan med dess praktiker, till problemställningar om den kristna traditionens sanningsanspråk och relation till samtidens kultur.
Forskning bedrivs i Umeå med flera olika inriktningar, nämligen bibelvetenskap, historisk-praktisk teologi, kyrkohistoria, religionspedagogik samt systematisk teologi. Dessa inriktningar har sina egna metoder, men konvergerar ibland kring gemensamma studieobjekt som därigenom belyses ur olika perspektiv. Teologi som forskningsområde kan därför ses som en integrerad helhet där summan är mer än delarna.
Bibelvetenskap
Inom bibelvetenskap bedrivs i Umeå för närvarande bl.a. forskning av receptionshistorisk karaktär (hur bibeltexter används och tolkas i olika kontexter). Ett aktuellt exempel är ett forskningsprojekt som handlar om hur evangelietexter tolkas och gestaltas i filmer, och som problematiserar sådana tolkningar ur ett intertextuellt perspektiv. Andra forskningsprojekt bearbetar historiska frågor, t.ex. om nytestamentliga texters förhållande till utombibliska judiska skrifter, om Paulusbrevens kontext, och om dödahavsrullarna som bakgrund till Lukasevangeliet.
Historisk-praktisk teologi
I historisk-praktisk teologi beforskas kyrkliga praktiker, förändringsprocesser och identitetskonstruktion. T.ex. studeras relationen mellan kyrka och stat i Sverige ur både ett historiskt och ecklesiologiskt perspektiv. "Ämbetssyn och demokrati" är ett annat aktuellt fokus.
Kyrkohistoria
Inom kyrkohistoria bedrivs forskning om bl.a. norrländsk kyrkohistoria, där Svenska kyrkans förhållande till samerna är ett framträdande tema. Hur kyrkohistorien används av individer och grupper är ett annat forskningsområde.
Religionspedagogik
Inriktningen religionspedagogik studerar kyrkans betydelse för utbildningsväsen och arkivkultur i ett svenskt och jämförande internationellt perspektiv. Forskningsprojekt som handlar om metodutveckling inom religionspedagogik, särskilt i förhållande till den pågående digitaliseringen av arkivmaterial, bedrivs också. Ett aktuellt internationellt forskningsprojekt handlar om socialisering genom media.
Inom teologiämnet betraktas samverkan och utåtriktad verksamhet som en viktig del av arbetet. Medarbetarna kommunicerar sin forskning till allmänheten och till olika organisationer i samhället via många olika kanaler och i samarbete med olika aktörer. Föreläsningar, symposier och seminarier anordnas flitigt och forskningsresultat presenteras i olika medier för skrift, tal och bild.